No description available.

SAMMANDRAGNING B-uppsats i statsvetenskap av Kubra Palani, VT 2019. Handledare: Magnus Lindh ” Sverigedemokraternas (SD) jämställdhetspolitik” Sverigedemokraterna är den enda riksdagsparti som poängterar i sitt partiprogram att det finns biologiska skillnader mellan könen. Dessutom anser partiet att de förespråkar en formell jämställdhet där varken kvinnor eller män ska särbehandlas på basis av sin könstillhörighet. Syftet med denna uppsats var att analysera dessa två tolkningar av partiets jämställdhet med fokus på syn på kvinnor. Utifrån detta har jag formulerat en forskningsfråga: på vilket sätt gestaltas kvinnosynen inom Sverigedemokraternas jämställdhetspolitik? Resultatet i analysen visar att inom Sverigedemokraternas jämställdhetspolitik finns det en spår av den socialkonservativa och nationalistiska traditionen. Partiets politik i kvinnofrågorna vrider tiden tillbaka till den traditionella rollen för kvinnor och begränsar kvinnors rättigheter. SD:s jämställdhetspolitik leder inte till jämställdhet enligt både den feministiska ideologin och regeringens mål med jämställdhet.

Syftet med denna studie har varit att kritiskt granska rådande jämställdhetspolitiska arbete på regeringsnivå för att presentera en översiktlig bild över dess problematiker och förtjänster. Studien har haft ett särskilt fokus på det jämställdhetspolitiska arbetets inkluderande och exkluderande konsekvenser. Studien bygger på en kvalitativ textanalys samt en mindre kvantitativ undersökning av två regeringsskrivelser som presenterar genomförda och planerade jämställdhetspolitiska åtgärder mellan åren 2007-2014. Jag har i huvudsak utgått ifrån ett intersektionalitetsteoretiskt perspektiv för att undersöka materialets användning av kategorin kön. Utöver detta har jag identifierat tre framträdande mönster i materialet; en diskrepans mellan problemformuleringar och problemlösningar, att män som grupp generellt är osynliga i materialet, samt att mäns våld mot kvinnor ofta artikuleras i termer av hedersrelaterat våld och förtryck. Den intersektionella delen av studien visar att jämställdhetspolitiken generellt visar en bristande förståelse för hur olika maktasymmetrier samverkar för att skapa ojämställda förhållanden mellan kvinnor och mellan män. Vidare visar den att politiken tar sin utgångspunkt i kvinnor (och män) som besitter privilegierade positioner samt att en vit, heterosexuell, fullt funktionell medelklassnorm lämnas oproblematiserad. Den övriga analysen visar att politiken har en förändringspotential på ett övergripande plan som dock går förlorad när den konkretiseras samt att männens generella frånvaro (re)producerar en manlig norm. Vidare visar analysen att ojämställdheten tydligast artikuleras genom en andrafiering av problematiska män (våldsverkande och sexköpande män) men främst i termer av att det kopplas samman med en ”icke-svensk” etnicitet. Jämställdhet blir en etnisk markör som hör svenskheten till.

No description available.

No description available.

The aim of this study was to analyze how discourses about domestic violence emerges in policy and practice, and to investigate how those discourses may change from a structural, political level to a local, practical level. The research questions focused how the problem of domestic violence is formulated at national and local level, scrutinizing the different discourses framing and reproducing the causes and solutions of the problem, and also to deduce how different context affects formulations. The empirical material consists of policy plans and interviews with social workers. The findings indicates that the issue of domestic violence is articulated differently on different levels. In action plans on the national level, the domestic violence is formulated within a structural discourse, being a problem on a (gender-) political level, whereas professional social workers recognizes domestic violence as a personal problem within an individual oriented discourse. On the local level, domestic violence is viewed as something separated from the gender influenced discourse identified on the structural level. The discourses change in relation to the surrounding contexts and depend on both time and space. Unanimously domestic violence is addressed as a serious problem that should be managed with individual efforts. Conflicting discourses lead to incomprehension between theory and practice, and victims of violence are treated with other measures than the ones that the government out mapped.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om vilken feministisk karaktär, liberalfeminism eller radikalfeminism, som kännetecknar regeringen Reinfeldt och regeringen Löfven i frågan att bekämpa våld mot kvinnor. Samt vilka likheter eller olikheter som identifieras mellan regeringarna i frågan. Studiens djupare syfte är att ge förståelse för om det råder politisk överensstämmelse över partitillhörigheterna i frågan att bekämpa våld mot kvinnor och om jämställdhet är ett politikområde som kan institutionaliseras. Det teoretiska ramverk som använts för att kategorisera regeringen Reinfeldt och regeringen Löfven är feministisk teori om liberalfeminism och radikalfeminism. Kvalitativ textanalys har använts som metod för att granska två officiella skrivelser undertecknade av respektive regering. För att analysera studiens empiri tillämpas idéanalys som analysverktyg för att kunna ge svar på studiens frågeställningar. Studien är av komparativt slag och resultatet visar att regeringen Reinfeldt och regeringen Löfven uppvisar tydliga feministiska likheter i frågan. Regeringarna och deras politiska ställning i frågan att bekämpa våld mot kvinnor kännetecknas primärt av radikalfeminismen med ett mindre inslag av liberalfeminism. Studiens resultat bidrar med förståelse för att det råder politisk och ideologisk konsensus i frågan att bekämpa våld mot kvinnor.

No description available.

<p>Uppsatsen syfte är att undersöka och analysera det jämställdhetspolitiska fält som Moderaterna och Socialdemokraterna presenterar på deras respektive hemsidor. Genom att ta hjälp av metoden idé och ideologianalys samt partiernas ideologi ämnar arbetet generera en klargörande bild av partiernas jämställdhetspolitik samt klargöra möjliga intentioner bakom deras politiska ställningstaganden i frågan. Varför jag valt att analysera informationen som finns på respektive partis hemsidor är eftersom just den informationskällan när ut och används av många osäkra väljare. Jag har sett det intressant att se hur partierna visar upp sin bild av vad jämställdhet är och hur man ska jobba för den.</p><p>Genom min analys har jag delat in och skapat följande rubriker: Individen i centrum, Samhället i centrum, Feminism, Jämställdhet – start och mål, Vi är bäst i världen, Hemmet och privatlivet, Arbete och Näringslivet, Politiken, Samstämmighet och skiljelinjer bland partierna och till sist Kritik mot varandra.</p>

Uppsatsen syfte är att undersöka och analysera det jämställdhetspolitiska fält som Moderaterna och Socialdemokraterna presenterar på deras respektive hemsidor. Genom att ta hjälp av metoden idé och ideologianalys samt partiernas ideologi ämnar arbetet generera en klargörande bild av partiernas jämställdhetspolitik samt klargöra möjliga intentioner bakom deras politiska ställningstaganden i frågan. Varför jag valt att analysera informationen som finns på respektive partis hemsidor är eftersom just den informationskällan när ut och används av många osäkra väljare. Jag har sett det intressant att se hur partierna visar upp sin bild av vad jämställdhet är och hur man ska jobba för den. Genom min analys har jag delat in och skapat följande rubriker: Individen i centrum, Samhället i centrum, Feminism, Jämställdhet – start och mål, Vi är bäst i världen, Hemmet och privatlivet, Arbete och Näringslivet, Politiken, Samstämmighet och skiljelinjer bland partierna och till sist Kritik mot varandra.