No description available.

<p>Inför årets riksdagsval så förekommer det en debatt där Sveriges två största politiska partier anklagas för att ha övergivit sina ideologiska värdegrund. Den rådande perceptionen är att detta har ledat till att de två partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, befinner sig närmare varandra än tidigare. Undersökningens syfte är att klargöra huruvida denna perceptions stämmer eller ej. Detta görs genom en idéanalys av de två partiernas idépolitik där partiprogram utgör material. Materialet ska klassificeras utefter olika idealtyper för att på så sätt kunna placera in partiernas idépolitiska position. Resultatet visar att den rådande perceptionen stämmer, Socialdemokraterna och Moderaterna befinner sig närmare varandra än tidigare. Detta är inte resultatet av att ett parti har närmat sig det andra, utan båda har gjort en idépolitisk resa i riktning mot den politiska mitten</p>

Inför årets riksdagsval så förekommer det en debatt där Sveriges två största politiska partier anklagas för att ha övergivit sina ideologiska värdegrund. Den rådande perceptionen är att detta har ledat till att de två partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, befinner sig närmare varandra än tidigare. Undersökningens syfte är att klargöra huruvida denna perceptions stämmer eller ej. Detta görs genom en idéanalys av de två partiernas idépolitik där partiprogram utgör material. Materialet ska klassificeras utefter olika idealtyper för att på så sätt kunna placera in partiernas idépolitiska position. Resultatet visar att den rådande perceptionen stämmer, Socialdemokraterna och Moderaterna befinner sig närmare varandra än tidigare. Detta är inte resultatet av att ett parti har närmat sig det andra, utan båda har gjort en idépolitisk resa i riktning mot den politiska mitten

The purpose of this essay is to find out if the political parties have embraced each other's ideologies. The comprehensive question of the essay is: Have the Social Democratic Party and the Moderate Party ideologies viewpoint on man and society changed? Have their economic ideals changed? This essay will use a qualitative ideal type study on the political parties program from 1990, 2001 and 2013. The result of this essay shows that while both parties have approached liberalism, only the Moderate Party have kept their ideological view through the years in the study. While the Social Democratic Party still hold democratic socialism viewpoint on society and the states relationship with the market. They have adopted a liberal viewpoint on man. Antagonism is still pertinent between the two political parties.

<p>Moderaterna är ett parti som varit en del av Sveriges politik i över hundra år och de har en historia som Sveriges representanter för högerpolitik och konservatism. Efter ett lamt röstresultat i valet 2002 beslutade de sig för att restaurera sitt parti. Under ledning av den nya partiledaren Fredrik Reinfeldt skapades "nya moderaterna" vilket kom att bli väldigt uppmärksammat och debatterat i och med de förändringar som det medförde.</p><p>Denna studie utreder dels vad förändringen till nya moderaterna innebar för partiet samt för väljarna, men även hur den påverkar svensk politik i ett större perspektiv.</p><p>Uppsatsen diskuterar även hur strategierna för att marknadsföra nya moderaterna har anpassats efter hur politisk propaganda internationellt sett bedrivs idag.</p><p>Studien är diskursanalytisk och utgår från nya moderaternas språk och hur det strategiskt används för att skapa nya diskurser och förändra redan existerande sådana.</p><p>Uppsatsen refererar till nya moderaternas egna marknadsföringsmaterial för att kunna analysera sättet de väljer att presentera sig själva på.</p>

Essay in political science, C-level by Mikael Granath Autumn semester 2012, Tutor: Freddy Kjellström - Ideological convergence in Swedish party politics? - An analysis of ideologies of the Swedish Social Democratic party and the Swedish Moderate party and their healthcare and health service policies between the years of 2002 and 2010. The main purpose of this study is to examine the truthfulness in the common perception that the Swedish moderate party and the Swedish social democratic party are increasingly sharing the same political views - particularly between the years of 2002 and 2010. The main research question is:  Did the Swedish Moderate party and the Swedish Social Democratic party ideologically position themselves closer in the year of 2002 than they did in 2010 within the health care policy area? The research design chosen for this study can be labelled as a comparative case study where the two political parties party programs and election manifestos that were current in the year of 2002 and 2010 are studied. This is done to give a better view of ideological change. An analysis of ideology is used as method to be able to identify an ideological change. The conclusion of this study that there has indeed existed an ideological convergence within the time frame that was studied. The ideological convergence can not be seen within all the parameters that was studied. And while it has not been great, it can still be measured. The most striking discovery is rather the liberalisation of the healthcare and health service policies that has taken place between the year of 2002 and 2010.

Socialdemokraterna har inte längre samma övertag i svensk politik som man haft tidigare och därmed har partiernas väljargrupper förändrats på senare år, exempelvis har Moderaterna gjort stora valframgångar vid valen 2006 och 2010. Väljarbeteende är ett inom statsvetenskapen ofta undersökt forskningsområde och vanligast är att analyser görs på individnivå. Kandidatuppsatsen har ambitionen att göra analyser på aggregerad nivå och analysen kommer att fokuseras mot röstande på Socialdemokraterna och Moderaterna på kommunnivå. Avsikten är att mer specifikt analysera data på kommunnivå för att bidra till ansatser i valforskningen som ägnar uppmärksamhet åt data på aggregerad nivå. Tidigare forskning visar att socialt urskiljbara grupper av väljare röstar på partier som företräder denna grupps intressen och värderingar. Utifrån detta och med stöd i tidigare forskning utnyttjas teorier om hur de sociala grupperna, högutbildade, lågutbildade, arbetslösa, högsta medelinkomsttagare och utrikes födda röstar. Analysen genomförs med hjälp av deskriptiv statistik där medelvärdesanalyser gjorts för att kunna utläsa skillnader i röstandet på Socialdemokraterna och Moderaterna i olika typkommuner. Resultaten i typkommunerna relateras till röstande i hela riket. Resultatet visar att kommuner som har en hög andel av personer med hög utbildning, hög medelinkomst och som har en relativt hög andel utrikes födda leder till ett starkare röststöd för Moderaterna och ett svagare röststöd för Socialdemokraterna. Det förhåller sig tvärtom när det gäller kommuner som har en hög andel personer som är arbetslösa och med en hög andel lågutbildade. Resultaten som presenteras i kandidatuppsatsen avviker endast marginellt från de slutsatser som framkommit i tidigare valforskningsanalyser som gjorts för de tre senaste valen. I någon mån avviker analysen av röstandelar i kommuner med hög andel utrikes födda med de resultat som framkommit i tidigare forskning.

The purpose of this thesis was to explore how the ideological self-image of the biggest Swedish governmental party, Moderaterna, has developed between 1993 and 2011. The second purpose was to compare this development on a fundamental ideological level, with development on the operative ideological level. This was to be made by qualitative analysis of the party’s ideological programs and election manifestos. Hopefully this would expose a pattern of the party’s ideological development.  The findings of this thesis however, suggested that while the ideology on the fundamental level had radically changed, the ideology on the operative level has been characterized by continuity. The self-image changed from being purely oppositional to ‘state-bearing’, while the ideological positioning as a right-wing modernistic party remained pretty much the same.

Efter ett dåligt resultat i valet 2002 genomgick Moderaterna en förnyelseprocess och blev Nya Moderaterna. I valet 2006 rönte partiet stora framgångar och antalet väljare som röstade på Moderaterna ökade markant. Genom en retorikanalys av partiets valmanifest som presenterades inför respektive val har jag undersökt Moderaternas förnyelseprocess. Jag har undersökt den argumentation som används i koppling till sakpolitiska åtgärder i respektive valmanifest för att sedan jämföra dem med varandra. Syftet har varit att undersöka hur retoriken förändrats. Tidigare studier i ämnet, vilka presenteras i undersökningen, visar hur Moderaternas förändring har inneburit vissa politiska förflyttningar men också att stora delar av förnyelsen ligger i presentationen. Teorier kring politisk kommunikation belyser hur det inom politiken är svårt att göra anspråk på en absolut sanning och att politisk kommunikation mer handlar om att genom övertygelseprocesser söka etablera en verklighetsbild. I denna process har retoriken en viktig funktion som ett verktyg för övertalning. Metoden som använts är retorikanalys. Det handlar om att undersöka argumentationsmedel och textens uppbyggnad. Min undersökning visar hur Moderaternas argumentation förändrats från att i valmanifestet från år 2002 vara mer ideologisk till att i valmanifestet från år 2006 mer anta pragmatiska positioner. Sättet man härleder politiska ambitioner skiljer sig åt då det tidigare valmanifestet är mer inriktat på att tjäna individen medan det senare mer inriktar sig på samhället i stort, dock med hänsyn till individerna i det. Nyckelord som frihet, valfrihet och marknad präglar båda valmanifesten. De liknar också varandra när det kommer till politiska åtgärder. Dessa har inte markant ändrats även om det finns vissa skillnader.

Denna uppsats analyserar den moderata partiledarens Fredrik Reinfeldts partistämmotal på partistämman 2005 i syfte att utröna huruvida den uttryckta ideologin i dessa tal är typiskt moderata, eller om den mediala ryktesspridningen som ägde rum under hösten samma år, angående ett eventuell närmande till socialdemokratin, var ett grundat påstående. Uppsatsen behandlar Fredrik Reinfeldts inledande och avslutande partistämmotal att analyseras via en interpretativ modell baserad på idealtyper och parametrar. Denna modell kompletteras med en intertextuell jämförelse mellan Reinfeldts tal och partistämmotal från Carl Bildt och Bo Lundgren. Avslutningsvis följer en kortfattad hermeneutisk reflektion. Totalt rör det sig om sex tal som analyseras. Tidsperspektivet motiveras i forskningsläget och i stycket material. Resultatet visar att Fredrik Reinfeldts uttryckta ideologi skilde sig från den typiska moderata ideologin på en rad punkter. Skillnaden kunde utskiljas i både parametrarna såväl som i kontrast till den moderata idealtypen. Vad som skiljer Reinfeldt från de två övriga partiledarna och som framställer honom i en mer socialdemokratisk dager än tidigare moderater, är att han anknyter till en traditionell konservativ tankegång där en politiker skall hysa respekt till vad som redan skapats i fråga om samhällsinstitutioner och traditioner. Det historiska arvet i statsapparaten måste förändras varsamt och långsamt. Politik skall reformera samhället inte vända det upp och ner via radikala omställningar. Således handlar hans politik om att applicera den moderata ideologin på den redan existerande, av socialdemokratin skapade, välfärdsstaten. Mötet mellan en efter konservativt tillrättalagd, moderat tanke och en socialdemokratisk struktur, skapar ett slags socialliberalt mellanläge. Fredrik Reinfeldt uppvisar även en mer tudelad syn på människan och en större tilltro till välfärdsfunktionerna.