Den här studien undersöker gestaltningar av förskolans samhällsuppdrag i barnlitteraturen. Undersökningen består av åtta analyser av bilderböcker indelade i två olika tidsperioder, den första tidsperioden är 1976-1987 och den andra tidsperioden är 1998-2011. Syftet med studien är att undersöka hur förskolans verksamhet gestaltas och om den förändras i barnlitteraturen över tid samt om förskolans förändrade styrning och ideologi kommer till uttryck i barnlitteraturen. Vi genomför en ideologianalys med analysverktyget parametrar. Resultatet visar på att samhällets ideologi har haft påverkan på hur förskolans pedagogiska verksamhet gestaltas i barnlitteraturen.

This thesis is about how ideology affects the way leadership literature measures good and bad leadership qualities. The paper argues that ideological influences in leadership literature, from a teacher perspective, complicate the understanding of leadership in its practice and theory. The methodological tool used in this thesis is an idea- and ideology analysis approach applied on leadership literature that is used in teacher education. A theoretical discussion about the definition of leadership and its possible ideological connotations sets a frame for measuring ideological influences in the texts. The analysis from the textbooks showed clear signs of ideological influences when talking about leadership. The textbooks perspective of leadership was not described in terms of teacher-student or teacher-school class; instead an organizational perspective was used to describe leadership, most often from a business organization perspective but other perspectives included the principal perspective where the teacher’s role is not that of a leader. The most common ideological ideas associated with good leadership were associated with democratic values while bad leadership was associated with autocratic ideas. Other ideological ideas expressed in the textbooks were concerning values associated with class, gender, ethnicity and ideas concerning human nature.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur ämnesinnehåll om miljöproblem och hållbar utveckling i läroböcker ämnade för geografiundervisning förhåller sig till miljöetiska ideologier. Uppsatsens metod utgår från en ideologianalys med hjälp av idealtyper av miljöetiska ideologier. Ideologianalysen utgår ifrån att undersöka läroböckernas texter om miljöproblem och hållbar utveckling utifrån kategorierna natursyn, relation mellan människa och natur samt vad som beskrivs vara moraliskt signifikant och relatera detta till idealtyper av miljöetiska ideologier. Sammanlagt har fyra läroböcker ämnade för undervisning i den nationella kursen geografi 1 analyserats. Resultatet av läroboksanalysen visar att samtliga läroböcker främst ger uttryck för en senmodern antropocentrism och i lägre grad inslag av uttryck för ekocentrism. Uttryck för biocentrism har endast återfunnits i ett textstycke i en av läroböckerna. Inga uttryck för modern antropocentrism har återfunnits. Modern antropocentrism och biocentrism bedöms därmed vara uteslutna i läroböckernas beskrivningar av miljöproblem och hållbar utveckling.

I denna uppsats undersöks hur läroböcker i historia från år 1960 till år 2010 för gymnasieskolan framställt spanska och finska inbördeskriget i syfte att jämföra framställningarna över tid. Studien är kvalitativ i form av en textanalys där undersökningsobjektet varit historieläroböckers texter om finska och spanska inbördeskriget. Uppsatsen undersöker likheter och skillnader men också framställningarna av inbördeskrigens ideologiska anknytningar. Uppsatsen utgår från läroplansteori och analyseras utifrån definitioner av begreppen ideologi och hegemoni. Begreppen har använts som utgångspunkt för att ställa frågor till texterna som sedan analyseras utifrån en operationalisering av begreppen, vilket för studien inneburit att vi undersökt, bland annat, orsaker, konsekvenser och bildanvändning i framställningarna. Resultaten av studien visar på likheter i framställningen av det spanska inbördeskriget samt det finska inbördeskriget. I läroböckerna framställs inbördeskrigen som resultat av främst stora ideologiska motsättningar med undantag från 70- och 80-talet då inbördeskrigen främst benämns som klassmotsättningar. Resultaten visar på stora likheter i skiftningarna av orsaksförklaringarna till de båda inbördeskrigen. Orsakerna bakom inbördeskrigen har skiftat från att bero på socioekonomiska motsättningarna enligt läroböckerna till att huvudsakligen karakteriseras som inbördeskrig med ideologiska motsättningar.

I detta arbete undersöks det ideologiska meningserbjudandet inom temat samhällsekonomi i samhällskunskapsböcker för gymnasieskolan. Syftet är att ta reda på om det finns en ideologireproduktion i läromedel och i så fall vilka ideologier som företräds, samt att jämföra dessa perspektiv i en internationell kontext mellan tyska och svenska läroböcker. Undersökningen sker genom ideologianalys och en kvalitativ textanalys genomförs med hjälp av idealtypskonstruktioner av de tre klassiska ideologierna konservatism, liberalism och socialism. Resultatet visar att läroböckerna innehåller ideologifragment där de liberala och socialistiska perspektiven dominerar. Det finns fler likheter än olikheter mellan de tyska och svenska läroböckerna, men de svenska läroböckerna har en något mer socialistisk ideologireproduktion och de tyska en mer liberal. Böckerna skiljs främst åt i synen på statens storlek och individens eget ansvar.

Essay in political science, C-level by Mikael Granath Autumn semester 2012, Tutor: Freddy Kjellström - Ideological convergence in Swedish party politics? - An analysis of ideologies of the Swedish Social Democratic party and the Swedish Moderate party and their healthcare and health service policies between the years of 2002 and 2010. The main purpose of this study is to examine the truthfulness in the common perception that the Swedish moderate party and the Swedish social democratic party are increasingly sharing the same political views - particularly between the years of 2002 and 2010. The main research question is:  Did the Swedish Moderate party and the Swedish Social Democratic party ideologically position themselves closer in the year of 2002 than they did in 2010 within the health care policy area? The research design chosen for this study can be labelled as a comparative case study where the two political parties party programs and election manifestos that were current in the year of 2002 and 2010 are studied. This is done to give a better view of ideological change. An analysis of ideology is used as method to be able to identify an ideological change. The conclusion of this study that there has indeed existed an ideological convergence within the time frame that was studied. The ideological convergence can not be seen within all the parameters that was studied. And while it has not been great, it can still be measured. The most striking discovery is rather the liberalisation of the healthcare and health service policies that has taken place between the year of 2002 and 2010.

The purpose of this thesis was to explore how the ideological self-image of the biggest Swedish governmental party, Moderaterna, has developed between 1993 and 2011. The second purpose was to compare this development on a fundamental ideological level, with development on the operative ideological level. This was to be made by qualitative analysis of the party’s ideological programs and election manifestos. Hopefully this would expose a pattern of the party’s ideological development.  The findings of this thesis however, suggested that while the ideology on the fundamental level had radically changed, the ideology on the operative level has been characterized by continuity. The self-image changed from being purely oppositional to ‘state-bearing’, while the ideological positioning as a right-wing modernistic party remained pretty much the same.

Titel: Tankefigurer som framställs i media om Strömsunds kommun – En ideologikritisk textanalys Nivå: C-uppsats i Medie-och kommunikationsvetenskap, 15 högskolepoäng Författare: Emelie Holter Handledare: Eva Åsén Ekstrand Examinator: Mathias Sylwan Syfte: Avflyttningsproblemet i Strömsunds kommun är stort och det är viktigt att vända denna negativa befolkningstrend för att kommunen ska kunna överleva. Med detta som bakgrund är det intressant att undersöka vilka tankefigurer Östersunds-Posten och Länstidningen Östersund framställer och presenterar av Strömsunds kommun. Forskningsfråga: Vilka tankefigurer framställer och presenterar tidningarna ÖP och LT av Strömsunds kommun? Metod: Kvalitativ textanalys samt ideologikritisk analys. Empiri: 6 artiklar fån Östersunds-Posten och 6 artiklar från Länstidningen Östersund. Slutsats: Sammanfattningen av denna analys är att ÖP och LT framställer främst negativa tankefigurer om Strömsunds kommun som i slutändan kanske kan påverka kommunen negativt i marknadsföringssyfte och hur invånarna själva och andra ser på kommunen. Tankefigurer som landsbygdens underlägsenhet som aldrig kommer kunna konkurrera med storstäderna, samt landsbygden i sig som tankefigur. Hur ordet och platsen innehållet olika värderingar beroende på vart man kommer ifrån. Nyckelord: Tankefigurer, Strömsund, Kvalitativ textanalys, Idé och ideologianalys, landsbygdskommun

Sverige är medlem i EU, och omfattas därför av EU:s regelverk och lagstiftning när nya regler ska utformas och införlivas för medlemstater inom EU. Svenska staten antog proposition 2008/09:67 Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område, även kallad Ipred. Lagen infördes i svensk lagstiftning den 1 april 2009.  Denna uppsats kommer med utgångspunkt i en ideologianalys analysera riksdagsdebatten den 25 februari 2009. För att därefter förklara partiernas positioner utifrån deras grundläggande ideologiska värderingar.

This is a qualitative essay regarding the search for possible ideological rifts, that may explain reasons for the breakup of the Alliance. The four Alliance parties governed Sweden between 2006-2014 without any major disagreements. During the last parliamentary term of office as opposition however, things have changed drastically and the four former coalition partners have gone different ways with highly different programs and views on various political subjects. The base-ideologies of the four parties; liberalism and conservatism share outlooks on various matters, while some aspects that the two hold are polar-opposites of each other with little to no similarities. Are these ideological differences the reason why the Alliance was finally declared “a finished political chapter”, or are there other reasons? After comparison of both ideological viewpoints on various matters, as well as party-standpoint the rift will be analysed and explained. Further information such as party statements and news-articles will also be used for additional data, that may help in the academic search for the Alliance’s dissolution.