Pensionssystemsreformer har på senare år blivit allt mer individualiserade, introduktionen av PPM systemet under 2001 har gett individen mer frihet över sin egen pensionsförvaltning, men samtidigt även ett större ansvar och risktagande. De senaste åren har även hushållens skuldsättning ökat drastiskt i förhållande till disponibel inkomst, medan tillgångarna ökar i liknande takt som skulderna. Således blir individen allt mer beroende av tillgångspriser i allmänhet och finansiella marknader i synnerhet. Detta fenomen brukar betecknas som en variant av ’finansialiseringen’ ur ett individuellt perspektiv. Då finansialisering påverkar oss individer i allra högsta grad, blir det värdefullt att studera hur vi reagerar och förhåller oss till denna utveckling och huruvida de lever upp till de förväntningar som ett ökat ekonomiskt ansvarstagande förutsätter. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur individer relaterar till privatekonomiska företeelser i spåren av en svensk finansialisering, genom skapandet av idealtyper med specifika drivkrafter och mentaliteter. Metod: Vi har använt oss av en abduktiv forskningsansats där vår ambition varit att skapa ny teori. Detta med hjälp av en kombination av tidigare forskning och en kvalitativ studie av bankrådgivares uppfattning kring individers privatekonomiska agerande och uppfattningar i relation till vad som är privatekonomiskt optimalt. Resultat: Med hjälp av tidigare teori och intervjuer med privatekonomiska bankrådgivare har vi lyckats skapa typiska idealtyper som belyser privatpersoners olika mentaliteter och drivkrafter i deras privatekonomiska liv och företeelser. Vi kan även utifrån studiens resultat dra slutsatser kring de förväntningar som teoretiskt ställs på individen, att denne har en hög grad av finansiell litteraritet, för att klara sig privatekonomiskt optimalt är överdrivna. Detta då det ofta räcker att visa intresse och ta hjälp av de stödfunktioner som finns att tillgå, bland annat bankens privatrådgivning. / The Swedish pension system has become more and more individualized in recent years. The introduction of the PPM system in 2001 has given the individual more freedom and flexibility in their management of the pension portfolio, but it has also given the individual more responsibility and risk exposure. In recent years, the households’ indebtedness has also increased drastically in ratio with their disposable income, while their assets are increasing in roughly the same pace as the debt. This leaves the individual with more dependence towards asset prices in general and financial markets in particular. This phenomenon is often labeled as ‘financialization in the perspective of the individual. Because of the financialization’s extensive influence on the individual, it’s valuable to examine how individuals react and relate to this development. It’s also valuable to see if the individuals are living up to the expectations that come with a higher economic responsibility. Purpose: The purpose of this study is to enhance the understanding of how the individual relate to issues regarding personal finance in the wake of the Swedish financialization, by creating ideal types with specific incentives and mentalities. Method: We have been using an abductive research methodology where the ambition has been to create new theoretical knowledge. This was achieved by a combination of previous research and a qualitative study of bank councilors´ perception of individuals acting in their personal finance in relation to what the councilors find optimal or most rational. Conclusions: With the aid of previous theory and interviews of bank councilors, we have been able to create typical ideal types which highlight individuals’ different mentalities and incentives regarding their personal finance. From the result of the study, we were able to derive conclusions regarding the theoretical expectations that is put on the individual, that they have a high degree of financial literacy, to get an optimal personal finance is overrated. The reason for this is that it´s often enough to take interest in the personal finance and to use the support functions available, the banks personal finance counseling among others.

<p>Med utgångspunkt i teoribildningen kring ett partis agerande på olika arenor och den förändring som har kunnat noteras kring centerpartiets agerande på väljararenan under senare år, är syftet med denna studie att se ifall vi idag kan förstå centerpartiets kommunikation på den interna arenan utifrån deras idéprogram från 2001 och med detta uttala oss kring en eventuell</p><p>förnyelse av partiet på denna arena. Utifrån ett idéanalytiskt angreppssätt baserat på idealtyper, skapade för ny- respektive socialliberalism samt konservatism, studeras material från partiets riksstämmor i relation till idéprogrammet från 2001. Detta genomförs för de fyra funktionerna; syn på människans natur, syn på frihet, viktigaste enhet i samhället samt syn på människors välfärd. Resultatet visar att vi idag kan förstå centerpartiets interna kommunikation relativt väl utifrån idéprogrammet från 2001 men att det samtidigt kan noteras en förändring kring synen på samhällets viktigaste enhet i riktning mot en ökad fokusering på individen.</p>

<p>Inför årets riksdagsval så förekommer det en debatt där Sveriges två största politiska partier anklagas för att ha övergivit sina ideologiska värdegrund. Den rådande perceptionen är att detta har ledat till att de två partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, befinner sig närmare varandra än tidigare. Undersökningens syfte är att klargöra huruvida denna perceptions stämmer eller ej. Detta görs genom en idéanalys av de två partiernas idépolitik där partiprogram utgör material. Materialet ska klassificeras utefter olika idealtyper för att på så sätt kunna placera in partiernas idépolitiska position. Resultatet visar att den rådande perceptionen stämmer, Socialdemokraterna och Moderaterna befinner sig närmare varandra än tidigare. Detta är inte resultatet av att ett parti har närmat sig det andra, utan båda har gjort en idépolitisk resa i riktning mot den politiska mitten</p>

Inför årets riksdagsval så förekommer det en debatt där Sveriges två största politiska partier anklagas för att ha övergivit sina ideologiska värdegrund. Den rådande perceptionen är att detta har ledat till att de två partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, befinner sig närmare varandra än tidigare. Undersökningens syfte är att klargöra huruvida denna perceptions stämmer eller ej. Detta görs genom en idéanalys av de två partiernas idépolitik där partiprogram utgör material. Materialet ska klassificeras utefter olika idealtyper för att på så sätt kunna placera in partiernas idépolitiska position. Resultatet visar att den rådande perceptionen stämmer, Socialdemokraterna och Moderaterna befinner sig närmare varandra än tidigare. Detta är inte resultatet av att ett parti har närmat sig det andra, utan båda har gjort en idépolitisk resa i riktning mot den politiska mitten

Med utgångspunkt i teoribildningen kring ett partis agerande på olika arenor och den förändring som har kunnat noteras kring centerpartiets agerande på väljararenan under senare år, är syftet med denna studie att se ifall vi idag kan förstå centerpartiets kommunikation på den interna arenan utifrån deras idéprogram från 2001 och med detta uttala oss kring en eventuell förnyelse av partiet på denna arena. Utifrån ett idéanalytiskt angreppssätt baserat på idealtyper, skapade för ny- respektive socialliberalism samt konservatism, studeras material från partiets riksstämmor i relation till idéprogrammet från 2001. Detta genomförs för de fyra funktionerna; syn på människans natur, syn på frihet, viktigaste enhet i samhället samt syn på människors välfärd. Resultatet visar att vi idag kan förstå centerpartiets interna kommunikation relativt väl utifrån idéprogrammet från 2001 men att det samtidigt kan noteras en förändring kring synen på samhällets viktigaste enhet i riktning mot en ökad fokusering på individen.

<p>Ett nytt politikområde håller på att ta form, nämligen genteknik- och bioteknikpolitiken. Hur vi väljer att reglera detta nya kunskapsområde avslöjar bland annat hur vi ser på individens rätt kontra samhällets nytta. Bakom vår lagstiftning gällande genteknik ligger således etiska och moralfilosofiska idéer. Syftet med uppsatsen är att kartlägga i vilken utsträckning den svenska synen på genteknik, vid tidpunkterna 1984, 2000 och 2008, präglas av utilitaristiska och/eller libertarianska idéer. Metoden som används för att fullgöra syftet är en innehållslig idéanalys, där idealtyper konstrueras som analysverktyg. Idealtyperna kommer sedan att ställas mot det empiriska materialet, som utgörs av tre SOU rapporter från 1984, 2000 och 2008.</p><p>Resultaten visar tendenser till att individens rättigheter ses som primära framför samhällets nytta. Det finns dock, inom varierande aspekter, olika grader av både utilitaristiska och libertarianska idéer i den svenska synen på genteknik.</p>

Ett nytt politikområde håller på att ta form, nämligen genteknik- och bioteknikpolitiken. Hur vi väljer att reglera detta nya kunskapsområde avslöjar bland annat hur vi ser på individens rätt kontra samhällets nytta. Bakom vår lagstiftning gällande genteknik ligger således etiska och moralfilosofiska idéer. Syftet med uppsatsen är att kartlägga i vilken utsträckning den svenska synen på genteknik, vid tidpunkterna 1984, 2000 och 2008, präglas av utilitaristiska och/eller libertarianska idéer. Metoden som används för att fullgöra syftet är en innehållslig idéanalys, där idealtyper konstrueras som analysverktyg. Idealtyperna kommer sedan att ställas mot det empiriska materialet, som utgörs av tre SOU rapporter från 1984, 2000 och 2008. Resultaten visar tendenser till att individens rättigheter ses som primära framför samhällets nytta. Det finns dock, inom varierande aspekter, olika grader av både utilitaristiska och libertarianska idéer i den svenska synen på genteknik.

The purpose of this thesis was to explore how the ideological self-image of the biggest Swedish governmental party, Moderaterna, has developed between 1993 and 2011. The second purpose was to compare this development on a fundamental ideological level, with development on the operative ideological level. This was to be made by qualitative analysis of the party’s ideological programs and election manifestos. Hopefully this would expose a pattern of the party’s ideological development.  The findings of this thesis however, suggested that while the ideology on the fundamental level had radically changed, the ideology on the operative level has been characterized by continuity. The self-image changed from being purely oppositional to ‘state-bearing’, while the ideological positioning as a right-wing modernistic party remained pretty much the same.

No description available.

Den föreliggande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. För att åstadkomma detta förenas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering. Teknokratiseringen utgör ett nyhetsmässigt fokusskifte från kommunikativt handlande, som bidrar till åsiktsskapande nyhetsrapportering, till strategiskt handlande, som bidrar till instrumentell nyhetsrapportering. Empirin utgörs av politisk nyhetsrapportering i public service då oberoendet är strukturellt synonymt med god opinionsbildning. De påbörjade idealtyperna, som syftar till metodologisk utveckling och vetenskaplig diskussion, visar på behovet av konkretisering av Habermas teori om socialt handlande vid studium av nyhetsrapportering.