Pensionssystemsreformer har på senare år blivit allt mer individualiserade, introduktionen av PPM systemet under 2001 har gett individen mer frihet över sin egen pensionsförvaltning, men samtidigt även ett större ansvar och risktagande. De senaste åren har även hushållens skuldsättning ökat drastiskt i förhållande till disponibel inkomst, medan tillgångarna ökar i liknande takt som skulderna. Således blir individen allt mer beroende av tillgångspriser i allmänhet och finansiella marknader i synnerhet. Detta fenomen brukar betecknas som en variant av ’finansialiseringen’ ur ett individuellt perspektiv. Då finansialisering påverkar oss individer i allra högsta grad, blir det värdefullt att studera hur vi reagerar och förhåller oss till denna utveckling och huruvida de lever upp till de förväntningar som ett ökat ekonomiskt ansvarstagande förutsätter. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur individer relaterar till privatekonomiska företeelser i spåren av en svensk finansialisering, genom skapandet av idealtyper med specifika drivkrafter och mentaliteter. Metod: Vi har använt oss av en abduktiv forskningsansats där vår ambition varit att skapa ny teori. Detta med hjälp av en kombination av tidigare forskning och en kvalitativ studie av bankrådgivares uppfattning kring individers privatekonomiska agerande och uppfattningar i relation till vad som är privatekonomiskt optimalt. Resultat: Med hjälp av tidigare teori och intervjuer med privatekonomiska bankrådgivare har vi lyckats skapa typiska idealtyper som belyser privatpersoners olika mentaliteter och drivkrafter i deras privatekonomiska liv och företeelser. Vi kan även utifrån studiens resultat dra slutsatser kring de förväntningar som teoretiskt ställs på individen, att denne har en hög grad av finansiell litteraritet, för att klara sig privatekonomiskt optimalt är överdrivna. Detta då det ofta räcker att visa intresse och ta hjälp av de stödfunktioner som finns att tillgå, bland annat bankens privatrådgivning. / The Swedish pension system has become more and more individualized in recent years. The introduction of the PPM system in 2001 has given the individual more freedom and flexibility in their management of the pension portfolio, but it has also given the individual more responsibility and risk exposure. In recent years, the households’ indebtedness has also increased drastically in ratio with their disposable income, while their assets are increasing in roughly the same pace as the debt. This leaves the individual with more dependence towards asset prices in general and financial markets in particular. This phenomenon is often labeled as ‘financialization in the perspective of the individual. Because of the financialization’s extensive influence on the individual, it’s valuable to examine how individuals react and relate to this development. It’s also valuable to see if the individuals are living up to the expectations that come with a higher economic responsibility. Purpose: The purpose of this study is to enhance the understanding of how the individual relate to issues regarding personal finance in the wake of the Swedish financialization, by creating ideal types with specific incentives and mentalities. Method: We have been using an abductive research methodology where the ambition has been to create new theoretical knowledge. This was achieved by a combination of previous research and a qualitative study of bank councilors´ perception of individuals acting in their personal finance in relation to what the councilors find optimal or most rational. Conclusions: With the aid of previous theory and interviews of bank councilors, we have been able to create typical ideal types which highlight individuals’ different mentalities and incentives regarding their personal finance. From the result of the study, we were able to derive conclusions regarding the theoretical expectations that is put on the individual, that they have a high degree of financial literacy, to get an optimal personal finance is overrated. The reason for this is that it´s often enough to take interest in the personal finance and to use the support functions available, the banks personal finance counseling among others.

Syftet med detta arbete är att studera finansialiseringens spridning och kopplingen mellan processer och strukturer inom finansialiserings-teori och Human Resource Management (HRM). Detta genom att studera en organisation och dess HR-praktik i jämförelse med ovan nämnda teorier. De två teoretiska perspektiven används för att illustrera vilka konsekvenser som kan tydliggöras för arbetstagare och organisation. I studien undersöks en HR-verksamhet på den svenska arbetsmarknaden där det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med representanter från organisationens HR-funktioner. Studien har ett abduktivt förhållningssätt där underlaget bygger på en teoretisk förförståelse samtidigt som en lägre grad av standardisering i intervjuerna används för att låta det studerade fältet styra den empiriska bilden. I resultatet presenteras en organisation som genomfört förändringar med ekonomisk inriktning och som i större utsträckning än tidigare premierar resultatdriven personalhantering. Detta kan tyda på en spridning av processer definierade av finansialiserings-teori utanför traditionellt sett finansialiserade marknader. De likheterna med HRM-teori uppmärksammas i den studerade praktiken anses vara mer ideologiskt än praktiskt grundade men visar också på en tydligare ekonomisk styrning. Vidare lyfts strävan efter att legitimera HR gentemot företagsledning som en möjlig bidragande faktor i finansialiseringen av arbetsmarknaden.

Såväl sociologer som etnologer, antropologer och historiker har sedan tio år pekat på en social förändring i västerlänningars identitet, värderingar och levnadsmönster de senaste decennierna. Det har beskrivits som en ”ekonomisering” av vardagslivet, att vi idag lever i en kultur som präglas av konsumism mer än något annat. Här utförs en intertextuell diskursanalys av innehåll från två av Sveriges största dagstidningar under åren 1972, 1986 och 2006, med syftet att spåra den förändrade mediala framställningen av den ekonomiska verkligheten för läsaren och dennes förhållande och relation gentemot samhället, ekonomin och sig själv som ekonomisk aktör. Med årens gång blir innehållet som handlar om hur individen skall/bör hantera sina pengar allt större, samtidigt som hur en talar om spelvinster och finansiella klipp blir närmast identiska. Det går att utläsa att en förändrad syn på vad rättvisa innebär motiverar en förändrad föreställning av hur relationen mellan individ, stat och samhälle skall se ut.

Through the study's analysis with background to theories and previous research, it turns out that financial instability is hidden in boom and economic stability. Where causes are speculation, optimism, risk-taking and credit expansion. Minsky (1982a) pointed out, among other things, that high debt ratio increases the risk of financial instability, which is an effect of the lavish lending, partly as a result of global financing. The purpose of this study is to investigate whether there was a state of financial instability prior to Sweden's crises, focusing on Sweden's three most recent crises: the financial crisis of 1990, the IT bubble of 2000 and the financial crisis of 2008. The study illustrates how Minsky's financial instability hypothesis that "stability breeds instability" also can explain the emergence of Swedish crises. The result shows that there is a clear link between increased debt before crises. / Genom studiens analys med bakgrund till teorier och tidigare forskning visar det sig att finansiell instabilitet döljer sig i högkonjunktur och ekonomisk stabilitet. Där orsaker som ligger till grund är spekulation, optimism, risktagning och kreditexpansion. Minsky (1982a) pekade bland annat på att hög skuldkvot ökar risken för finansiell instabilitet, något som är en effekt av den frikostiga kreditgivningen, bland annat som en följd av den globala finansieringen. Syftet med denna studie är att undersöka om där funnits ett tillstånd av finansiell instabilitet innan Sveriges kriser, med fokus på Sveriges tre senaste kriser: finanskrisen 1990, it-bubblan 2000 och finanskrisen 2008. Studien åskådliggör hur Minskys finansiella instabilitetshypotes om att "stability breeds instability" även kan förklara uppkomsten av svenska kriser. Resultatet visar på att det finns ett tydligt samband mellan ökad skuldsättning innan kriser.

Abstrakt   Denna uppsats undersöker delegeringen av makrotillsyn i Sverige. Makrotillsyn är ett nytt politikområde som vuxit fram efter den internationella finansiella krisen 2007–2009 och har tydliga internationella, EU- och nationella aspekter. Utifrån Lombardi & Moschellas (2017) studie med tre hypoteser; att delegeringen vilar på funktionell, idémässig eller symbolpolitisk logik, intervjuas centralt placerade beslutsfattare inom området makrotillsyn för att kunna beskriva vilken logik som gäller. Studien visar att det är frågan om tre beslutsprocesser, Den ena hanterar bankinriktade makrotillsynsverktyg, vilket följer en funktionell logik och är teknokratstyrd. Utformningen av denna process har påverkats avsevärt av policydokument upprättade av internationella experter knutna till centralbanks- och tillsynsmiljön och har egenskaper av en internationell/EU-baserad horisontell nätverksprocess. Den andra beslutsprocessen hanterar hushållsinriktade makrotillsynsverktyg som bäst förklaras med en symbolpolitisk logik. Den är i huvudsak nationell och har karaktär av en korporativ och politiserad process. Den tredje beslutsprocessen är utformningen av ramverket för makrotillsyn och har internationellt, EU- och nationellt inslag som har karaktär av en nätverksprocess. Delegeringslogiken av makrotillsyn i Sverige beskrivs bäst med en idémässig logik men med tydliga inslag av symbolpolitisk logik där nya idéer har fått genomslag i tillsynen. Delegeringen av makrotillsyn har utformats utifrån den befintliga institutionella konfigurationen och det har inte genomförts några större förändringar för att kunna utforma en effektiv makrotillsyn. Makrotillsynen är utformad för att hantera marknadsobalanser och incitamentsproblem där synen är att marknaden inte kan hantera kreditcykliska och sammanlänkningseffekter på ett effektivt sätt.

Vi lever i ett samhälle där organisationer under de senaste decennierna har blivit mer vinstfokuserade på grund av avkastningskrav till aktieägare. I och med detta har vi sett ökade kontroll- och mätmekanismer, inte minst av medarbetarnas prestationer mot uppsatta mål. Det traditionella tillvägagångssättet att mäta medarbetarnas välmående har varit via en årlig medarbetarundersökning. Men det vi nu ser är en mer digital trend: att i realtid göra så kallade pulsmätningar vilket innebär kontinuerliga mindre undersökningar av personalens välmående och organisationens arbetsmiljö. Organisationer använder ett digitalt mätverktyg för att genomföra dessa. På så sätt kan organisationer agera mer agilt på både negativa och positiva resultat. Forskning visar att medarbetare som trivs och mår bra på arbetsplatsen också presterar bättre mot uppsatta mål. Att inkludera medarbetare mer frekvent kan få en positiv effekt på engagemanget och motivationen. Vi har därför genomfört en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Respondenter har varit personer som arbetar inom organisationer som använder ett digitalt mätverktyg av personalens välmående i realtid. De har dessutom haft en betydande roll för arbetet av implementeringen av ett sådant verktyg, men också arbetat med resultatet från det. Vår insamlade empiri har analyserats i relation till Finansialiseringsteori samt Isomorfism som är ett fenomen inom Nyinstitutionell teori. Vårt syfte med studien var att ta reda på om pulsmätningar är ett uttryck för ökad finansialiseringen och varför organisationer implementerar ett digitalt mätverktyg av personalens välmående, hur det kan tänkas se ut samt hur resultatet sedan används. Resultatet indikerade på att organisationer använder ett digitalt mätverktyg av personalens välmående på grund av employer branding, att de genuint vill att personalen ska må bra, men inte utan att det ska leda till ekonomiska fördelar som exempelvis färre sjukskrivningar och ökade intäkter. Genom studien har vi också kunnat presentera resultat för hur ett digitalt mätverktyg kan se ut och då främst vad organisationer mäter. Här visar det övergripande resultatet att det är främst ledarskap och arbetsmiljö som står i fokus. Men också att medarbetarengagemanget har gått upp som en effekt av ett digitalt mätverktyg som mäter välmående på arbetsplatsen. Med den här studien hoppas vi kunna bidra med en bredare förståelse för varför organisationer använder pulsmätningar och hur det används som en länk mellan arbetsgivare och arbetstagare.

finansialiseringstendensen ses idag på en global skala. Effekterna av denna utveckling har haft unika utslag i Sverige med dess historiskt starka bostadssociala politik. Syftet med rapporten är att undersöka dessa effekter samt lyfta olika perspektiv på utvecklingen.  Tidigare forskning lyfts för att skapa en uppfattning om vad fenomenet innebär inom en svensk kontext vilket sedan utvecklas vidare i två intervjuer med forskare inom ämnet. Vyer på vad som skett och vad det innebär för Sveriges framtida bostadsförsörjning skiljer sig mellan olika aktörer. Denna subjektivitet kring finansialiseringens utveckling undersöks genom fem intervjuer med representanter från intresseorganisationer, politiska partier, och Stockholm kommun.  Rapporten visar på att det saknas en gemensam förståelse och språk för att diskutera finansialisering, allmännyttans roll har begränsats, det behövs tydligare lagstiftning kring vad som gäller i frågor relaterat till renovering och nyproduktion, och att det har skett en polarisering i vyerna kring hur bostadsförsörjningen och bostadsmarknaden bör hanteras i Sverige. / Today's urban planning is increasingly controlled and influenced by private actors with profit incentives and this includes the housing sector. The trend of increasing influence of financial actors which result in structural changes to markets and systems is referred to as ‘financialization’ and this trend is today seen on a global scale. The effects of this development have had unique effects in Sweden with its historically strong social housing policies. The purpose of this report is to investigate these effects and highlight different perspectives on the development. Previous research is presented to gather an idea of what the phenomenon means within a Swedish context, which is then further explored in two interviews with researchers of the subject. Views on what has happened and what it means for Sweden's future housing supply differ between different actors. This subjectivity around the development of financialisation is examined through five interviews with representatives from interest organizations, political parties and Stockholm municipality. The report concludes that there is a lack of a common understanding and language for the discussion of financialization, public housings role has been diminished, clearer legislation is needed regarding what applies in matters related to renovation and construction of housing, and that there has been a polarization in the views regarding how the housing supply and housing market should be handled in Sweden.