No description available.

In recent years, the number of renovations of apartment buildings from the Swedish million homes programme has increased significantly. The renovations have resulted in major increases in standard of the apartments built half a century ago, and has thus resulted in substantial rent increases. In the past, the so called “Allbolag” prevented private property owners from charging rents above market rents, since the public property sector was rent normative. Since this law was amended in 2011, a greater interest was shown in the renovation of million programme apartment buildings since extensive renovations got more profitable than ever before. With a major rent increase as a result of the renovations it is a hot topic in the Swedish housing policy debate. Opinions differ in the debate where property owners see opportunities for increased value and profit in the properties, while the individual tenant has to deal with major rent increases, which in some cases rises up towards 80 percent. The tenants affected by the extensive renovations, and thus also the significant rent increases that follow, are affected not only economically but also on a personal and social level. People living in million programme apartments are fully aware of the consequences of a major refurbishment, and they also know that they have no power to influence the outcome or extent of the actions. This causes mental and, in some cases, physical stress on the individuals who have to live with the knowledge of that they eventually might be forced to move from their homes because of their inability to pay the rent. Your home is a hub for everything that is essential in life and it is where social networks of family, relatives and friends, work, school, health care and more are maintained, but when your home ceases to be a place where you can feel safe and secure it affects every factor in these networks. The purpose of this paper is to describe and explain how a rent-setting process after an extensive renovation of Swedish million programme homes is conducted, and to describe how the affected tenants' well-being, in terms of anxiety and insecurity, are affected by this process. To achieve the purpose, we have conducted a qualitative survey through personal interviews which covers two tenants both of whom are affected by the problem, and two individuals who, on a daily basis, work with this problem and are well versed in the subject. Results that emerged from the study is that the rent setting system in the case of extensive renovations are not adapted for today's housing market, and that it therefore poses a problem. Tenants are virtually powerless when it comes to renovations of their apartments and their choices are to either keep their home and try to cope with the new rent, or move to a cheaper area which has not yet been renovated. The entire process, starting when the tenant learns about the planned renovation, until the project is completed has been shown to cause psychological problems for the individual, no matter if he chooses to stay put or move away. The study also shows that tenants undergoing a renovation process feel insecure in their home and that they also feel anxious and worried about the future of their living situation. / På senare år har antalet renoveringar av flerbostadshus från miljonprogrammet ökat markant. Renoveringarna har medfört stora standardhöjningar i de över 50 år gamla lägenheterna, och har därmed resulterat i kraftiga hyreshöjningar. Tidigare hindrade Allbolagen privata fastighetsägare från att ta ut oskäligt stora hyresbelopp eftersom de allmännyttiga fastighetsbolagen då var hyresnormerande, men sedan denna lag ändrades år 2011 har ett större intresse för renoveringar av miljonprogrammets flerbostadshus väckts. Omfattande renoveringar är i dagsläget än mer lönsamma än tidigare, och med kraftiga hyreshöjningar som följd är det ett hett debatterat ämne i media. Åsikterna går isär i debatten där fastighetsägare ser möjligheter till ökat värde och vinst i fastigheterna, medan den enskilde individen tvingas på hyreshöjningar som i vissa fall blir så kraftiga som upp emot 80 procent. De hyresgäster som berörs av omfattande renoveringar, och därmed också de markanta hyreshöjningar som följer av dem, påverkas inte bara ekonomiskt utan även på ett personligt och socialt plan. Boende i miljonprogramslägenheter vet vad konsekvenserna av en omfattande renovering blir, och de vet också att de själva inte har någon chans att påverka resultatet eller omfattningen av den. Detta innebär en psykisk och, i vissa fall, fysisk påfrestning på individerna som tvingas leva med vetskapen om att de så småningom kan tvingas flytta ifrån sina hem på grund av oförmåga att betala hyran. Hemmet är en knytpunkt för allt som är centralt i livet och det är därifrån kontaktnätet till familj, släkt och vänner, arbete, skola, sjukvård med mera utgår, och när hemmet upphör att vara en plats där man kan känna sig trygg och säker i sin tillvaro påverkar det samtliga faktorer i detta kontaktnät. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara hur en hyressättningsprocess efter en omfattande renovering gällande flerbostadshus från miljonprogrammet går till, samt redogöra för hur de berörda hyresgästernas välmående, sett till oro och otrygghet, påverkas av denna process. För att uppnå syftet har vi genomfört en kvalitativ undersökning vilken genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Undersökningen omfattar två hyresrättsinnehavare som själva är drabbade av problemet samt två personer som dagligen arbetar med detta problem och är väl insatta i ämnet. Resultat som framkommit är att hyressättningssystemet vid omfattande renoveringar inte är anpassat för dagens bostadsmarknad och att det därmed medför problem. Hyresgäster är i stort sett maktlösa när det kommer till renoveringar av deras lägenheter och deras val står mellan att bo kvar och försöka klara av den nya hyran, eller flytta till ett billigare område som ännu inte renoverats. Hela processen från det att hyresgästen får reda på renoveringen tills projektet är genomfört har visat sig medföra psykiska problem för individen oavsett vad denne väljer att göra. Studien visar på att hyresgäster som genomgår en renoveringsprocess känner sig otrygga i sin hemvist och upplever en oro över hur deras framtid kommer att se ut.

Samhällsplanerare står inför utmaningar när det kommer till att förse en växande befolkning med bostäder, och samtidigt värna om att staden ska utvecklas i en hållbar riktning. Renoveringar av det befintliga bostadsbeståndet utgör en del av klimatpåverkan som kommer från bygg- och fastighetssektorn, följaktligen är det nödvändigt att minska klimatpåverkan från renoveringar samtidigt som hyresgästernas tillgång till bostäder inte får påverkas negativt. Denna uppsats syftar till att utreda skärningspunkter mellan ekologisk och social hållbarhet vid renoveringar av flerbostadshus med upplåtelseform hyresrätt. Genom att studera klimatpåverkan från tre renoveringsprojekt i en svensk kontext identifierar vi vad som har stor klimatpåverkan och när det finns möjlighet att ta vid klimatbesparande åtgärder. Uppsatsen innehåller klimatberäkningar som utgår från Boverkets beräkningssätt för klimatdeklaration och beaktar klimatpåverkan från produktskedet, transport och byggspill från byggnader. Med utgångspunkt från ett teoretiskt ramverk för att mäta social hållbarhet, har vi även genomfört en intervjustudie för att ta reda på hur ett antal utvalda bostadsbolag arbetar med social hållbarhet vid renoveringsprojekt. Vidare studerar vi vilka effekter en lag om klimatdeklaration för större renoveringar kan leda till och hur det kan främja utvecklingen av mer hållbara renoveringar. Resultat och diskussion lyfter det faktum att varje projekt är unikt och att klimatpåverkan från renoveringsprojekt beror på materialval och mängder av material som köpts in i samband med renoveringen. Påverkan från produktsskedet är störst och det är därmed i ett tidigt skede som utredning av klimatbesparande renoveringsstrategier gör störst skillnad. På samma sätt är det i det tidiga skedet viktigt att ta reda på hur renoveringen kan komma att påverka hyresgästens möjlighet att bo kvar efter en renovering samt dess möjlighet till ett fungerande vardagsliv under renoveringen. / Urban planners face challenges in providing housing for a growing population while ensuring that the city develops in a sustainable way. Renovations of the existing housing stock constitute a part of the climate impact coming from the construction and property sector, thus it is necessary to reduce the climate impact of renovations while ensuring that tenants' access to housing is not negatively affected. This thesis aims to investigate the intersections between ecological and social sustainability in renovations of multi-family housing with rental apartments. By studying the climate impact of three renovation projects in a Swedish context, we identify what has a large climate impact and when there is an opportunity to take climate-saving measures. The thesis contains climate calculations based on the Swedish National Board of Housing, Building and Planning's calculation method for climate declarations and considers the climate impact of the product phase, transport, and construction waste from buildings. Based on a theoretical framework for measuring social sustainability, we have also conducted an interview study to find out how a number of selected housing companies work with social sustainability in renovation projects. Furthermore, we study what effects a law on climate declaration for major renovations can lead to and how it can promote the development of more sustainable renovations. Results and discussion highlight the fact that each project is unique, and that the climate impact of renovation projects depends on the choice of materials and the amount of materials purchased in connection with the renovation. The impact of the product phase is the greatest and it is therefore at an early stage that the investigation of climate-saving renovation strategies makes the greatest difference. Similarly, it is important in the early stages to find out how the renovation may affect the tenant's ability to remain in the home after the renovation and their ability to function in everyday life during the renovation.