Sweden's population is increasing sharply every year, while there is a shortage of housing, not least in Stockholm. The municipality has a plan monopoly and thus has a great responsibility in what is to be built and, according to law, will create guidelines for the housing supply as a complement to the comprehensive plan. Most municipalities have municipal housing companies whose task is to offer economically affordable rental apartments, but on the other hand, it is mainly private builders who contribute most of the housing construction in Stockholm County. It has been built a lot lately, but not in favor of the groups that are outside the open housing market. The aim of the study is to investigate and present the municipalities' goals for the housing supply in Stockholm County through a case study. Also how the conditions for achieving the goals look and how dependent they are on the interest of the builders and the willingness to invest. The municipalities examined are Nacka, Upplands-Bro, Stockholm city, Haninge and Vallentuna. The study's four questions were answered through a qualitative content analysis of the municipalities' guidelines for housing supply and interviews with officials from the municipality and developer’s who are active in Stockholm County. The study shows that all municipalities want a variety of sizes and forms of tenure of the housing stock and prioritize the construction of housing for young adults and the elderly. The municipalities have high goals for how many homes will be built and most municipalities find that the goals will not be reached due to a declining construction rate. Most municipalities believe that the interest of the builders is still large, although it has declined and the interest in erecting rental apartments has increased and interviewed developers agree. For the developer’s, there are several factors that determine whether they invest or not but that it may vary depending on the developer. Smaller developers are waiting when the market is uncertain, while larger ones often have an employment obligation and can also take greater risks. / Sveriges befolkning ökar kraftigt för varje år samtidigt som det råder bostadsbrist, inte minst i Stockholm. Kommunen har planmonopol och har därmed ett stort ansvar i vad som ska byggas och ska enligt lag uppföra riktlinjer för bostadsförsörjningen som ett komplement till översiktsplanen. De flesta kommuner har kommunala bostadsbolag vars uppgift är att erbjuda ekonomiskt överkomliga hyresrätter, men det är däremot främst privata byggherrar som bidrar till största delen av bostadsbyggandet i Stockholms län. Det har byggts mycket den senaste tiden men inte till förmån till de grupper som står utanför den öppna bostadsmarknaden. Studiens syfte är att genom en kvalitativ analys och intervjuer undersöka och presentera kommunernas mål för bostadsförsörjningen i Stockholms län. Även hur förutsättningarna att nå målen ser ut och hur beroende de är av byggherrarnas intresse och investeringsvilja. De kommuner som undersökts är Nacka, Upplands-Bro, Stockholms stad, Haninge och Vallentuna. Studiens fyra frågeställningar besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys av kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning samt intervjuer med tjänstemän från kommunen och byggherrar som är verksamma i Stockholms län. Av studien framgår att samtliga kommuner vill ha en variation av storlekar och upplåtelseformer i bostadsbeståndet och prioritera att det byggs bostäder för unga vuxna och äldre. Kommunerna har höga mål för hur många bostäder som ska byggas och flertalet kommuner upplever att målen inte kommer kunna nås på grund av en avtagande byggtakt. Flertalet kommuner menar att byggherrarnas intresse fortfarande är stort även om det har avtagit och intresset att uppföra hyresrätter har ökat och intervjuade byggherrar instämmer. För byggherrarna finns det flera faktorer som avgör om de investerar eller inte och att det kan variera beroende på byggherre. Mindre aktörer avvaktar vid en osäker marknad medan större ofta har en sysselsättningsskyldighet och även kan ta större risker.

<p>KORTFATTAD SAMMANFATTNING</p><p>En av de grundläggande faktorerna för kommunen i sin bostadsplanering är dess demografiska utveckling. Uppsatsens syfte är att kartlägga Södertälje kommuns nybyggnation av antalet bostäder åren 2000 till och med 2006 samt att utforska hur Södertälje kommuns bostadsplanering beaktar den demografiska utvecklingen. Jag svarar även på frågan: Planerar kommunen för de som bor där eller för dem de vill ska bo där? I metoden för att nå syftet och svara på frågeställningen har jag använt mig av kartor, diagram och textanalys. Mina huvudsakliga källor är statistik insamlad genom Statistiska centralbyrån och kommunen samt dokument som rör kommunens bostadsplanering. I diskussionen kommer jag fram till att kommunen blivit mer och mer medveten om vikten av kunskap om befolkningen i samband med bostadsförsörjningsplanering. Jag visar också exempel på att nybyggnationen främst riktar sig mot en önskad befolkning snarare än mot den befintliga. Uppsatsen är geografiskt avgränsad till Södertälje kommun.</p>

KORTFATTAD SAMMANFATTNING En av de grundläggande faktorerna för kommunen i sin bostadsplanering är dess demografiska utveckling. Uppsatsens syfte är att kartlägga Södertälje kommuns nybyggnation av antalet bostäder åren 2000 till och med 2006 samt att utforska hur Södertälje kommuns bostadsplanering beaktar den demografiska utvecklingen. Jag svarar även på frågan: Planerar kommunen för de som bor där eller för dem de vill ska bo där? I metoden för att nå syftet och svara på frågeställningen har jag använt mig av kartor, diagram och textanalys. Mina huvudsakliga källor är statistik insamlad genom Statistiska centralbyrån och kommunen samt dokument som rör kommunens bostadsplanering. I diskussionen kommer jag fram till att kommunen blivit mer och mer medveten om vikten av kunskap om befolkningen i samband med bostadsförsörjningsplanering. Jag visar också exempel på att nybyggnationen främst riktar sig mot en önskad befolkning snarare än mot den befintliga. Uppsatsen är geografiskt avgränsad till Södertälje kommun.

Den här studien behandlar hur de äldre småhusägarna i Ingelstad ser på sitt framtida boende. En ökande andel äldre i samhället som vill bo kvar i sina villor, medför en trögrörlig bostadsmarknad som har svårt att tillgodose den yngre generationens efterfrågan på bostäder. Syftet med studien var att undersöka hur småhusägare i åldern 55-70 år i Ingelstad skulle vilja bo i framtiden. Vidare var syftet att se om och hur i så fall kommunen kan bidra till att skapa rörlighet på den lokala bostadsmarknaden. Metoden som använts är en semistrukturerad intervjumetod. Resultatet ifrån studien visade att 2/3 av de äldre småhusägarna i Ingelstad vill bo kvar i sina bostäder den närmaste tioårsperioden. Vidare visade resultatet att det i framtiden finns ett intresse för nyproduktion ibland de som vill bo kvar i Ingelstad. Resultatet visade även att det finns en framtida efterfrågan på centralt belägna bostäder i Växjö. För kommunen innebär det att det finns förutsättningar för att skapa rörlighet på den lokala bostadsmarknaden i Ingelstad genom att producera fler bostäder.

<p>Den här studien behandlar hur de äldre småhusägarna i Ingelstad ser på sitt framtida boende. En ökande andel äldre i samhället som vill bo kvar i sina villor, medför en trögrörlig</p><p>bostadsmarknad som har svårt att tillgodose den yngre generationens efterfrågan på bostäder. Syftet med studien var att undersöka hur småhusägare i åldern 55-70 år i Ingelstad skulle vilja</p><p>bo i framtiden. Vidare var syftet att se om och hur i så fall kommunen kan bidra till att skapa rörlighet på den lokala bostadsmarknaden. Metoden som använts är en semistrukturerad intervjumetod. Resultatet ifrån studien visade att 2/3 av de äldre småhusägarna i Ingelstad vill bo kvar i sina bostäder den närmaste tioårsperioden. Vidare visade resultatet att det i</p><p>framtiden finns ett intresse för nyproduktion ibland de som vill bo kvar i Ingelstad. Resultatet visade även att det finns en framtida efterfrågan på centralt belägna bostäder i Växjö. För</p><p>kommunen innebär det att det finns förutsättningar för att skapa rörlighet på den lokala bostadsmarknaden i Ingelstad genom att producera fler bostäder.</p>

I den här uppsatsen kommer den svenska bostadsförsörjningen uppmärksammas med avseende på bostadsojämlikhet och boendesegregation. Studien presenterar erfarenheter från två kommuner och regionen i Stockholms län genom att studera policydokument och intervjuer med tjänstepersoner och politiker. Syftet är att undersöka dels vilka strategier som används för att ordna bostäder åt resurssvagare hushåll och vilka möjligheter dem har att motverka bostadsojämlikhet, samt hur regionens roll kan förstås som ett instrument mot de negativa effekter som boendesegregation och en ojämlik bostadsmarknad för med sig. Resultatet visar att den strategin som framförallt används är att sträva efter socialt blandade bostadsområden, genom att blanda upplåtelseformer och bostadsstorlekar. En annan strategi som användes är att genom ett aktivt markägande styra bostadsbyggandet. Möjligheterna att motverka bostadsojämlikhet handlar framförallt om att använda det kommunala bostadsbolaget på ett sätt som främjar samhällsansvaret som finns latent hos allmännyttan. Regionens roll är idag begränsad när det kommer till bostadsplanering och lyfts fram som en viktig aktör för att styra bostadsmarknaden i en mer jämlik riktning och implementera en mer funktionellt sammanhållen bostadsförsörjning.

I denna studie kommer utvalda landsbygdskommuner och storstadskommuners bostadsförsörjning och boendelösningar för nyanlända att undersökas. Syftet är att jämföra landsbygdskommuners och storstadskommuners strategier för bostadsförsörjning för nyanlända och att undersöka vilka faktorer som påverkar försörjningstrategiernas utformning och förändring över tid, samt att undersöka vilka bostadslösningar som finns för nyanlända och vilka olika kriterier kommunerna använder och att ta reda på om kommunerna ser förbättringar i bostadsförsörjningen. Syftet uppnås genom intervjuer med kommunala tjänstepersoner på fyra kommuner spridda över landet. Resultatet visar att kommuntypernas bostadsförsörjningsstrategier och boendelösningar har likheter och olikheter. Båda kommuntyperna har utmaningar med integration och segregation och ser bosättningslagen som problematisk. I storstadskommunen har man använt sig av olika typer av boendelösningar med tillfälliga kontrakt medan man i landsbygdskommunerna alltid haft ett stort bostadsbestånd och använt sig utav permanenta kontrakt. Den största utmaningen för landsbygdskommunerna är de begränsade arbetsmarknaderna och problem med aktiv medverkan, medan det för storstadskommunen är att hitta bostadslösningar som fungerar över tid och att det kommer ett ojämnt flöde av nyanlända till kommunen vilket skapar svårigheter i planeringen.

En stor del av de nyproducerade bostäderna byggs på mark som ursprungligen ägts av en kommun. Marken fördelas då till byggherrar genom det som kallas ”markanvisning”. En markanvisning ger en byggherre rätt att ensam förhandla med en kommun om en exploatering på mark som kommunen äger. För kommunerna ger markanvisningarna möjligheter att välja byggherre och bestämma hur exploateringen ska genomföras. Markanvisningar har därför, tillsammans med det kommunala planmonopolet, blivit ett viktigt verktyg i kommunernas arbete med bostadsförsörjningen och ett sätt att styra bebyggelseutvecklingen. Specifik reglering av området finns inte och kommunernas markanvisningssystem skiljer sig åt. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur de tre utvalda kommunerna Malmö, Lund och Växjö markanvisar och att sedan kunna urskilja vilka skillnader som finns. Undersökningen gjordes genom intervjuer med tjänstemän på kommunerna och genom studier av material kring markanvisningar såsom markanvisningspolicy, avtal, nämndbeslut, tjänsteutlåtande m.m. Undersökningen visade att tilldelningsmetoderna inte bara skiljer sig mellan kommunerna utan också inom kommunerna, eftersom metoderna och bedömningskriterierna varierar och anpassas för varje projekt. Alla tre kommuner tillämpar tilldelningsmetoder som innebär att byggherre väljs genom en urvalsprocess och använder vanligen andra parametrar än betalningsviljan som urvalskriterier. En tydlig skillnad mellan kommunerna var terminologin, varje kommun har sina egna benämningar på avtal och tilldelningsmetoder vilket kan skapa ”förvirring”. Det konstaterades också att tidpunkten för val av byggherre och byggherrens deltagande i detaljplanearbetet varierade mellan kommunerna.

Detta arbete är en undersökning av hur Malmö stad och MKB Fastighets AB, kommunens allmännyttiga bostadsbolag, arbetar för att tillgodose stadens bostadsbehov mot bakgrund av befolkningens förväntade tillväxt och relativt svaga betalningsförmåga. Genom kvalitativa intervjuer med representanter för Malmö stad och MKB har vi fått inblick i vilka förhållningssätt, strategier och mekanismer som styr det framåtblickande arbetet och hanteringen av utvecklingen. MKB är kommunens viktigaste verktyg för att styra bostadsproduktionen och har under en tid varit Malmös största bostadsproducent. Företaget kommer sannolikt att fortsätta ha denna position. Trots att allmännyttan idag är finansialiserad finns fortfarande visst utrymme för socialt ansvarstagande. accepterar till exempel försörjningsstöd som inkomstkälla för sina hyresgäster. Man utnyttjar också tillgången till statligt investeringsstöd för att göra nyproduktion prismässigt tillgänglig för fler – något som i dagsläget är svårt – och man bygger på tomträtt hellre än på köpt mark. Villkorade tomträttsavtal är också något kommunen använder sig av för att säkerställa att det byggs nog med hyresrätter i staden. Samtidigt betonar både Malmö stad och MKB vikten av blandad bebyggelse vad gäller prisklass, upplåtelseform och läge: ett attraktivt bostadsutbud har en gynnsam effekt på arbetsmarknaden och en stor del av den framtida bostadsförsörjningen handlar om att skapa fler arbetstillfällen. / This paper is an inquiry into what Malmö’s local government and its public housing company, MKB Fastighets AB, are doing to ensure that the Malmö’s housing needs are catered for, considering the city’s projected population growth and the relatively poor nature of its residents. Through qualitative interviews with representatives of the City of Malmö and MKB we have gained an understanding of the approaches, strategies and mechanisms that are used to handle the city’s development. MKB is the municipality’s most important tool for controlling the housing production and has for some time been the foremost producer of homes in the city. This will most likely continue being the case. Despite the relatively recent financialization of Sweden’s public housing companies there is still some room for them to undertake social responsibilities. One of the ways MKB uses this opportunity is to accept welfare payments as a source of income for their tenants. To make their newly produced homes more affordable, something that is currently difficult, they also make use of state-funded investment support and acquire property through long lease contracts instead of buying it outright. Such contracts are also being used by the municipality to ensure that enough rental housing is being built. That being said, the representatives of both the City of Malmö and MKB pointed out the importance of variation in the housing stock in terms of price, housing types and location within the city, especially as such variation ensures attractive housing opportunities which promotes job creation – an integral part of housing provision.

Bostadssegregation och växande sociala klyftor är aktuella samhällsproblem som kan vara svåra att hantera. Tidigare forskning visar att social blandning kan ha positiva effekter på integration och samhällsutveckling. Syftet med denna studie är att undersöka hur aktörer inom bostadsförsörjningen ställer sig till implementeringen av social blandning. Studien har för avsikt att bidra till forskningen genom att kartlägga existerande attityder inom den svenska kontexten. Genom tio intervjuer med olika aktörer som arbetar med frågan, presenteras en nyanserad och betydelsefull överblick över hur inställningarna till fenomenet ser ut i verkligheten. Resultatet visar att samtliga respondenter ställer sig positiva till social blandning. Handlingsutrymmet och motiven skiljer sig mellan olika aktörer där de främsta skillnaderna återfinns mellan privata och statliga aktörer. Politiker och statliga aktörer har den huvudsakliga makten när det kommer till att utforma bostadspolitiken men även allmännyttiga organisationer kan påverka bostadsförsörjningen. Social blandning verkställs främst genom blandade upplåtelseformer och varierande bostadstyper samt storlekar. Det utpekas som faktorer som främjar en högre grad av blandning av invånare i bostadsområden. Något som i sin tur har positiva effekter på bland annat samhörighet, trygghet och samhällsutveckling.