No description available.

No description available.

Denna studie har syftat till att jämföra och analysera vad allmännyttan betyder för integration för Sveriges kommuner, både etnisk och socioekonomisk. Genom en kvantitativ studie har samtliga 290 kommuner inkluderats för att få en övergripande förståelse för vad allmännyttans roll för integration är. Utifrån tidigare forskning om allmännyttan, public- och social housing samt om integration, segregation och social mix har flera integrationsmått och variabler testats i flera regressionsanalyser. Resultatet visar att allmännyttans effekt på integration skiljer sig åt beroende på vilket integrationsmått som allmännyttan testats emot, där både negativa och positiva effekter kunde hittas. Detta både stämde överens med och stod i motsats till tidigare forskning. De integrationsmått som andelen allmännytta gav tydligast effekt mot var boendesegregationsindexet och ginikoefficienten (inkomstspridning), där andelen allmännytta både visade positiva och negativa effekter på. De kontrollvariabler som hade tydligast effekt på samtliga integrationsmått var andelen utrikes födda samt andelen eftergymnasial utbildning som båda visade starkare effekter på integrationsmåtten än andelen allmännytta och övriga kontrollvariabler. Resultatet i denna studie påvisar att beroende på vilka integrationsmått som testas så förändras de oberoende variablernas signifikans, vilket tyder på att det svårt att mäta integration baserat på få variabler.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur allmännyttiga fastighetsbolag som verkar på marknader med rådande efterfrågeunderskott väljer att värdera och redovisa informationen om och kring förvaltningsfastigheternas verkliga värde (de facto) efter införandet av K3-regelverket. Vidare ämnar studien undersökta hur redovisningen av det verkliga värdet står i relation till vad som efterfrågas inom regelverket K3 (de jure), samt undersöka vilka skillnader relaterade till storlek, metodval och ägardirektiv som förekommer kring redovisningen av förvaltningsfastigheternas verkliga värde. Ytterligare ämnar studien även undersöka förekomsten av värderingsdifferenser gällande de allmännyttiga förvaltningsfastigheternas värdering i enlighet med verkligt värde gentemot Lantmäteriets uppgifter om marknadsvärdet inom respektive kommun. Samt huruvida differensen kan förklaras via faktorerna värderingsmetod, ägardirektiv eller bolagens storlek. Studien har genomförts genom en kvantitativ metod utefter en deduktiv forskningsansats. De data som undersökts har insamlats genom en dokumentstudie av årsredovisningar, marknadsdata från Lantmäteriet samt sammanställd data av avkastningskrav för berörda bolag från Boverket. Resultatet av dokumentstudien har sedan analytiskt granskats mot vedertagna teorier och tidigare forskning.  Studiens resultat visade att avkastningskraven mellan bolagen omfattades av en spridning mellan 0 % till 6,5 % där majoriteten av bolagen omfattades av ett avkastningskrav på 0 %.  Gällande storleken på bolagen varierade denna kraftigt på mellan 193 564’ och 1 192 243’. Vad beträffar metodval och tillvägagångssätt vid estimeringen av förvaltningsfastigheternas verkliga värde visade resultatet att kassaflödesmetoden och den interna värderingen var de mest tillämpade metoderna. Studien visade att det inte förelåg något tydligt samband mellan bolagens storlek eller ägardirektiv gentemot valet av värderingsmetodik. Vidare visade studien att hälften av de undersökta bolagen redovisade information som understeg vad regelverket efterfrågade. Gällande sambandet mellan ägardirektiv, storlek och värderingsmetod i förhållande till omfattningen av upplysningar identifierades inga direkta samband. Avslutningsvis visade studiens resultat på förekomsten av en värderingsdifferens mellan bolagens redovisade verkliga värde gentemot Lantmäteriets uppgifter om marknadsvärdet på mellan -54,5 % och +230,7 %. Vidare kunde ingen korrelation mellan bolagens avkastningskrav, storlek eller värderingsmetod påvisas gentemot värderingsdifferenserna. Under studien har frågeställningar uppkommit kring utvecklande av forskningsområdet. En av dessa kretsar kring likheter och olikheter mellan den grupp av bolag som undersökts i denna studie med privata bolag med samma marknadsmässiga grundförutsättningar. Vidare har även tankar uppstått om samma empiriska resultat skulle uppstå gällande allmännyttiga bostadsbolag och dess värdering samt redovisning kring det verkliga värdet, med andra marknadsförutsättningar, i form av balans eller efterfrågeöverskott. Ett annat förslag kretsar kring att studera de bolag som omfattades av denna studie och tillhörande revisionsrapporter. Detta då ett tydligt resultat identifierades gällande såväl värderingsdifferens som brist på redovisning av upplysningar gentemot regelverket. Det kan därför vara av intresse att undersöka om och hur revisorerna har uppmärksammat detta.

The majority of Sweden’s municipalities have for the last decade reported a housing shortage. This housing shortage, created by a combination of low construction rates and a rapidly growing population, has resulted in the biggest building boom Sweden has seen since the Million Dwellings Program. Although building rates are high, there is a continuous trend of housing becoming increasingly expensive, and the housing shortage today is mainly that of affordable rental housing. During the great housing shortage of the 20th century, the allmännytta, Sweden’s public rental companies was created and their role has traditionally been to provide affordable rental housing for all. Since the 1990s this role has changed and in 2011 the allbolagen 2010:879 was implemented, requiring these previous non-profit companies to act according to business principles, in addition to being socially responsible. This thesis investigates the role of Swedish public rental companies in regards to the current housing shortage and in the light of this law change. This is done through the use of qualitative interviews with representatives of the municipality, the tenant’s association and the allmännytta in the cities of Uppsala, Västerås and Örebro. The study finds that the business principles of the allbolagen 2010:879 is interpreted in different ways by the different allmännytta companies. It further finds that the role of the allmännytta in regards to the housing shortage still is to build rental housing, but the limitations created by the requirement of business principles makes this increasingly difficult as the allmännytta cannot act in ways different from the private sector. Instead they try to take their role of being socially responsible through other, related projects and by housing a disproportionally large amount of those incapable of acquiring housing on their own. Affordability is also increasingly made difficult as the municipality set related goals for the allmännytta’s housing construction, such as sustainability, which pushes prices up. Originally created to deal with the housing shortage of the 20th century, the gradual changes of housing politics since the 1990s renders the allmännytta as neither responsible nor capable to deal with the housing shortage of today by providing and constructing affordable housing. The study finds that the role of the allmännytta in regards to the housing shortage is conflicting, as older ideals of the Folkhem and newer principles of neoliberalism are entangled.

Examensarbetet undersöker relationen mellan bild och upplevd bild (image) gällande ett antal byggnader som relaterar till allmännyttan, förorten, senmodernismen och miljonprogrammet. Genom att avporträttera en serie byggnader med hjälp av bildspråk som vanligtvis inte används för att avbilda dessa typer av byggnader och platser undersöker examensarbetet möjligheten att erbjuda alternativa bilder av några av den moderna svenska bostadshistoriens viktigaste element. Porträtten består av handgjorda bilder i akvarell, blyerts och tusch med tillhörande texter som beskriver mina möten med byggnaderna. Med projektet önskar jag utforska mina metoder för att arbeta med arkitekturbilder samt utmana den föreliggande bilden av de ovan nämnda delarna av svensk bostadshistoria. Genom projektet önskar jag lyfta fram delar av den arkitektur den svenska allmännyttan en gång bidrog till. Bilderna är komponerade med hjälp av 3D-modeller av byggnaderna eller detaljer från dessa. Med hjälp av den digitala modellens möjligheter och den skal-lösa perspektivritningen har jag tillåtit mig att använda de positioner eller vinklar jag ansett bäst för att porträttera byggnaderna. För varje bild används ett konstobjekt som referens. Dessa bilder har fungerat som katalysatorer för arbetet men mina egna bilder. Detta är ett arbete om bild, upplevd bild, historia, historier och framtiden. Det är ett projekt om mina möjligheter att utveckla mina arkitekturbilder till någonting nytt, utan att de förlorar sina möjligheter att kommunicera arkitektur. Det är ett projekt om att lyfta fram arkitektur som har förlorat sin glans men som fortfarande har betydelse för mig. / This diploma degree project explores the relation between image and images for a number of buildings relating to public housing, the suburb, late modernism, and the Swedish Million Homes Program. By portraying a series of buildings using a pictorial language that is usually not used for portraying these kind of buildings and places, I wish to provide an alternative way of speaking of and depicting some of the most significant elements of Sweden's modern housing history. The portraits consist of handmade watercolor, pencil, and ink drawings and texts describing my meetings with the buildings. With the project I wish to develop my methods of working with architectural images. I also wish to challenge the prevailing image of the mentioned elements of Sweden's housing history. In the project, I wish to highlight some of the architecture the Swedish public housing program once provided. The images are set up using 3D models of the buildings or parts of them. Using the possibilities of the digital model and the scale-less perspective drawing, I've allowed myself to use the position or angel I found the most suitable for each image. For each image, there is an existing art work serving as a catalyst for my process of creating the image. This is a project about image, images, history, histories, and the future. It's a project about me trying to develop my architectural images into something new, without losing their ability to communicate architecture. It's a project about highlighting architecture that has lost its glory but still is of importance to me.

Detta arbete är en undersökning av hur Malmö stad och MKB Fastighets AB, kommunens allmännyttiga bostadsbolag, arbetar för att tillgodose stadens bostadsbehov mot bakgrund av befolkningens förväntade tillväxt och relativt svaga betalningsförmåga. Genom kvalitativa intervjuer med representanter för Malmö stad och MKB har vi fått inblick i vilka förhållningssätt, strategier och mekanismer som styr det framåtblickande arbetet och hanteringen av utvecklingen. MKB är kommunens viktigaste verktyg för att styra bostadsproduktionen och har under en tid varit Malmös största bostadsproducent. Företaget kommer sannolikt att fortsätta ha denna position. Trots att allmännyttan idag är finansialiserad finns fortfarande visst utrymme för socialt ansvarstagande. accepterar till exempel försörjningsstöd som inkomstkälla för sina hyresgäster. Man utnyttjar också tillgången till statligt investeringsstöd för att göra nyproduktion prismässigt tillgänglig för fler – något som i dagsläget är svårt – och man bygger på tomträtt hellre än på köpt mark. Villkorade tomträttsavtal är också något kommunen använder sig av för att säkerställa att det byggs nog med hyresrätter i staden. Samtidigt betonar både Malmö stad och MKB vikten av blandad bebyggelse vad gäller prisklass, upplåtelseform och läge: ett attraktivt bostadsutbud har en gynnsam effekt på arbetsmarknaden och en stor del av den framtida bostadsförsörjningen handlar om att skapa fler arbetstillfällen. / This paper is an inquiry into what Malmö’s local government and its public housing company, MKB Fastighets AB, are doing to ensure that the Malmö’s housing needs are catered for, considering the city’s projected population growth and the relatively poor nature of its residents. Through qualitative interviews with representatives of the City of Malmö and MKB we have gained an understanding of the approaches, strategies and mechanisms that are used to handle the city’s development. MKB is the municipality’s most important tool for controlling the housing production and has for some time been the foremost producer of homes in the city. This will most likely continue being the case. Despite the relatively recent financialization of Sweden’s public housing companies there is still some room for them to undertake social responsibilities. One of the ways MKB uses this opportunity is to accept welfare payments as a source of income for their tenants. To make their newly produced homes more affordable, something that is currently difficult, they also make use of state-funded investment support and acquire property through long lease contracts instead of buying it outright. Such contracts are also being used by the municipality to ensure that enough rental housing is being built. That being said, the representatives of both the City of Malmö and MKB pointed out the importance of variation in the housing stock in terms of price, housing types and location within the city, especially as such variation ensures attractive housing opportunities which promotes job creation – an integral part of housing provision.

Hållbarhet har blivit en allt viktigare aspekt att beakta inom näringslivet, där fastighetsbranschen påverkar omvärlden genom sina betydande avtryck inom ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Den svenska allmännyttan ska genomsyras av de tre hållbarhetsdimensionerna och förutsätts integrera det i daglig som långsiktig verksamhet, där förvaltning ska ske utefter bästa möjliga förutsättningar. Uppsatsens syfte rör huruvida kommunala fastighetsbolag involverar hållbarhet i förvaltningen och på vilket sätt, med utgångspunkt i Sveriges allmännyttas idéprogram för ekologiskt hållbar utveckling. En kvalitativ ansats har valts, där empirin baseras på dokumentstudier av dels material från bransch- och intresseorganisationen Sveriges allmännytta, dels tre kommunala bostadsföretags hållbarhetsredovisningar. Samtliga företag anser sig arbeta med ekologisk hållbarhet, men det saknas direkta kopplingar till idéprogrammet i fråga. Dessutom skiljer sig resultatet åt mellan företagen, vilket kan bero på att olika hållbarhetsredovisningsformer har valts. Helsingborgshem uttrycker att den ekologiska hållbarheten är i fokus, men saknar ofta konkret information om hur det involveras i verksamheten. Lunds kommuns fastighets har i sin tur ett väl integrerat ekologiskt hållbarhetsarbete som indirekt ställs i förhållande till idéprogrammet. MKB fastighets har inte följt idéprogrammets riktlinjer fullt ut samt listar förhållandevis få konkreta åtgärder på vad som åstadkommits. Det går därmed att konstatera att de tre företagen verkar för, men skiljer sig åt markant gällande den ekologiska hållbarheten – trots att samtliga verkar inom allmännyttan och har samma riktlinjer och lagkrav att förhålla sig till. / Sustainability has become an increasingly important aspect to consider in business, where the real estate industry has a big impact through its significant imprints in ecological, economic, and social sustainability. Sweden’s municipal housing associations is to be permeated by the three sustainability dimensions and is expected to integrate it into daily and long-term operations, where management should be done according to the best possible conditions. The purpose of the thesis concerns whether municipal real estate companies involve sustainability in the administration and in what way, based on Sveriges allmännyttas idea program for environmentally sustainable development. A qualitative approach has been chosen, where the empiricism is based on document studies of material from the organization Sveriges allmännytta and three municipal housing companies' sustainability reports. All companies consider themselves to work with ecological sustainability, but there are no direct links to the idea program in question. In addition, the results differ between the companies, which may be due to the choice of different sustainability accounting forms. Helsingborgshem expresses its focus on ecological sustainability, but often lacks concrete information on how it is involved in the business. Lund kommuns fastighets has a well-integrated ecological sustainability work that they indirectly place in relation to the idea program. MKB fastighets has not followed the idea program's guidelines fully and lists relatively few concrete measures on what has been achieved. It is thus possible to note that the three companies differ markedly in terms of ecological sustainability - even though all operate within the municipal housing association and have the same guidelines and legal requirements to adhere to.

<p>Syfte: Bakgrunden till vår undersökning är att ombildningstakten har ökat och vårt syfte med examensarbetet är att få en förståelse för utvecklingen bakom ombildningar som sker från allmännyttiga bostadsföretag i Sverige. Vi vill undersöka vilka motiv som ligger bakom ombildningarna, värdering vid ombildning och allmännyttans framtid.</p><p>Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer som primärdata och litteraturstudier som sekundärdata. Vårt insamlade material sammanställdes och analyserades sedan.</p><p>Resultat & slutsats: Ombildningar i allmännyttan kommer oftast genom att kommunen ger direktiv om det. Motiven är ideologiska, ekonomiska och bostadspolitiska. Ombildning är ett bra medel för att förbättra områden och frigöra kapital om det finns en bra plan och strategi. På många ställen i Sverige kan ombildning förbättra bostadsmarknaden men i Stockholm ser vi en tendens till obalans på marknaden.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Uppföljning av allmännyttan, införande av marknadshyror, mer tillsyn i ombildningsprocessen, kommuners perspektiv, värderingsmetoder, jämförelser med privata företag och mot andra länder är områden som vi ser möjligheter till vidare undersökning.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi vill ge kommuner förslag om att jobba på ett bättre sätt med klara planer och mål innan beslut om stora försäljningar fattas för att få en varierad bostadsmarknad. Vi anser att allmännyttiga bostadsföretag kan stå för byggnation av både hyresrätter och bostadsrätter för att på sikt få en lönsamhet i nyproduktion och en blandad upplåtelseform.</p> / <p>Aim: The background for our investigation is the increasing growth rate for transformations and our aim with the essay is to reach an understanding for the development behind the transformations that takes place from municipal housing corporations. We want to investigate what motives that lies behind transformation decisions, valuation in transformation and the municipal housing corporation’s future.</p><p>Method: We have used a qualitative research method with interviews as our primary data and literature studies as our secondary data. Our gathered information were compiled and later analyzed.</p><p>Result & Conclusions: Transformations in municipal housing corporations often come through directives from the municipality. The motives are ideological, financial or from housing policy. Transformation is a good way to improve housing areas and free capital if there is a good strategy and plan. Transformation can improve the housing market in many areas in Sweden but we can see a tendency of unbalance in Stockholm.</p><p>Suggestions for future research: A follow up on Municipal housing corporation’s future, an introduction of market rent, more supervision in the transformation process, municipally perspective, valuation methods, comparison with private companies and against other countries are possible areas for further investigation.</p><p>Contribution of the thesis: We want to give municipality suggestions to work in a better way with clear plans and strategy for miscellaneous housing markets before they come to a decision on big sales. We think that municipal housing corporations can build both right of tenancy and tenant-ownership for a long term new profitable production and a mixed form of ownership.</p>