No description available.

<p>Under de senaste åren har antalet ombildningar ökat stadigt och sedan 1990 har 115 000 bostadsrättslägenheter tillkommit via ombildning. I takt med detta har även antalet bostadsföreningar ökat och idag är dessa den vanligaste kategorin köpare av bostadshyreshus i Sverige. Tidigare hindrade stopplagen de allmännyttiga bostadsbolagen att ombilda, men sedan denna lag upphörde i juli 2007 har ett större intresse för utförsäljning av det allmännyttiga bostadsbeståndet uppstått. Ombildning har varit ett mycket omdebatterat ämne under lång tid och åsikterna går isär angående fenomenet då den enskilde individen ser möjlighet till en ekonomisk vinst medan motståndare hävdar att ombildning leder till ökad segregation. Värdering inför ombildning är av central betydelse för en riktig uppskattning av priset för den aktuella fastigheten. Vid värdering finns traditionellt sett fyra metoder som används för att fastställa ett korrekt värde.</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva ombildningsprocessen och fastighetsvärderingen vid ombildning hos privata och kommunala bostadsbolag. Syftet är även att förklara vilka faktorer som påverkar innan och under ombildningsprocessen, vilka värderingsmetoder som används och vilka parametrar som påverkar en fastighets värde.</p><p>För att uppnå ovanstående syfte har vi genomfört en kvalitativ undersökning. Studien omfattar två kommunala och två privata bostadsbolag som nyligen genomfört en eller flera ombildningar, där personliga intervjuer gjorts med väl insatta respondenter i vardera bolag.</p><p>Resultat som framkommit är att de viktigaste faktorerna för att initiera en ombildningsprocess är för fastighetsägaren dennes incitament att generera ett högre försäljningspris, medan de viktigaste faktorerna för hyresgästerna är rabatten gentemot andrahandsmarknaden samt deras boendekostnadsförändring. Ytterligare en faktor, som berör båda parter, är den rådande konjunkturen i ekonomin.</p><p>Genom vår studie har vi även konstaterat att bolag ofta använder sig av flera metoder vid fastighetsvärdering inför ombildning samt att ortsprismetoden ofta utgör grunden för värderingen. Vi har även konstaterat att fastighetens värde till största del påverkas av läget, men även det tekniska skicket. Avslutningsvis kan vi dra slutsatsen att värdering inför ombildning skiljer sig gentemot traditionell värdering, då det vid ombildning krävs en mer djupgående analys och värdering.</p>

Under de senaste åren har antalet ombildningar ökat stadigt och sedan 1990 har 115 000 bostadsrättslägenheter tillkommit via ombildning. I takt med detta har även antalet bostadsföreningar ökat och idag är dessa den vanligaste kategorin köpare av bostadshyreshus i Sverige. Tidigare hindrade stopplagen de allmännyttiga bostadsbolagen att ombilda, men sedan denna lag upphörde i juli 2007 har ett större intresse för utförsäljning av det allmännyttiga bostadsbeståndet uppstått. Ombildning har varit ett mycket omdebatterat ämne under lång tid och åsikterna går isär angående fenomenet då den enskilde individen ser möjlighet till en ekonomisk vinst medan motståndare hävdar att ombildning leder till ökad segregation. Värdering inför ombildning är av central betydelse för en riktig uppskattning av priset för den aktuella fastigheten. Vid värdering finns traditionellt sett fyra metoder som används för att fastställa ett korrekt värde. Syftet med denna uppsats är att beskriva ombildningsprocessen och fastighetsvärderingen vid ombildning hos privata och kommunala bostadsbolag. Syftet är även att förklara vilka faktorer som påverkar innan och under ombildningsprocessen, vilka värderingsmetoder som används och vilka parametrar som påverkar en fastighets värde. För att uppnå ovanstående syfte har vi genomfört en kvalitativ undersökning. Studien omfattar två kommunala och två privata bostadsbolag som nyligen genomfört en eller flera ombildningar, där personliga intervjuer gjorts med väl insatta respondenter i vardera bolag. Resultat som framkommit är att de viktigaste faktorerna för att initiera en ombildningsprocess är för fastighetsägaren dennes incitament att generera ett högre försäljningspris, medan de viktigaste faktorerna för hyresgästerna är rabatten gentemot andrahandsmarknaden samt deras boendekostnadsförändring. Ytterligare en faktor, som berör båda parter, är den rådande konjunkturen i ekonomin. Genom vår studie har vi även konstaterat att bolag ofta använder sig av flera metoder vid fastighetsvärdering inför ombildning samt att ortsprismetoden ofta utgör grunden för värderingen. Vi har även konstaterat att fastighetens värde till största del påverkas av läget, men även det tekniska skicket. Avslutningsvis kan vi dra slutsatsen att värdering inför ombildning skiljer sig gentemot traditionell värdering, då det vid ombildning krävs en mer djupgående analys och värdering.

No description available.

No description available.

För hyresgäster och fastighetsägare har möjligheten att genomföra ombildning av hyresrätt till bostadsrätt varit både komplex och attraktiv. Trenden i lagstiftningen har varit att främja intresset till ombildningsmöjligheten och det är vanligtvis hyresgästerna som anses vara skyddsvärda. Frågan om förbud mot ombildningar för att minska antalet sådana har väckts i den politiska debatten under senaste åren. Regeringen menar att ett förbud inte är vägen att gå och att frågan om ombildningar är en kommunal angelägenhet. Vid ombildningsförfarandet uppstår flertalet praktiska, ekonomiska och juridiska problem. Samtidigt måste intresset för ombildningen vara väl förankrad hos hyresgästmedlemmarna för att en ombildning ska vara möjlig. Därför har jag genomför en undersökning av gällande rätt för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt. Jag har även undersökt ett hypotetiskt genomförande av en ombildning för att kunna redogöra för de problem och ställningstaganden som uppstår i sammanhanget. Undersökningen har varit en rättsvetenskaplig sådan med en explorativ ansats. Min frågeställning för undersökningen var enligt följande: Hur går hyresgäster och fastighetsägare praktiskt tillväga vid en ombildning från hyresrätt till bostadsrätt och vilka juridiska, praktiska och ekonomiska problem kan bli aktuella i det sammanhanget? Jag kommer fram till att de praktiska och ekonomiska delarna av att ombilda en hyresrätt till en bostadsrätt har betydelse för det juridiska ombildningsförfarandet. Dessutom att kommunikationen mellan fastighetsägare, ombildningskonsult och hyresgäster har avgörande betydelse för huruvida en ombildning går att genomföra i praktiken.

No description available.

Ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har varit en företeelse på den svenska bostadsmarknaden sedan 70-talet. Förfarandet är komplext och upplevs svåröverskådligt vilket inte sällan medför problem för ombildningens parter. I uppsatsen behandlas olika problem som kan bli aktuella för dem som vill ombilda hyresrätter till bostadsrätter, och hur dessa problem kan hanteras. Ombildningsförfarandets olika moment redogörs även för i uppsatsen samt problem som kan uppstå vid dessa. Vidare redogörs i uppsatsen för övriga problem som kan uppkomma vid och i anslutning till en ombildning. Många av de problem som kan uppstå går ofta att lösa med hjälp av lagstiftning eller annat juridiskt källmaterial. Problemen som kan uppstå är av blandad art och kan ta sig uttryck i flera olika juridiska spörsmål, vilket kan göra det problematiskt för dem som vill ombilda. Den övergripande slutsatsen vad gäller ombildningsförfarandets process är att den är komplicerad, men det är inte lagstiftningen som är problematiskt. Problem synes däremot kunna uppstå till följd av att förfarandet består av många moment som kan vara svårbegripliga. Problem som kan uppstå har identifierats och problemen behandlas och redogörs för löpande. Svar lämnas även om hur problemen kan förebyggas eller hanteras när de väl uppstår.

De företagsformer som idag finns i Sverige, har kommit till genom ett samarbete mellan näringslivet och lagstiftare. Den tyska aktiebolagsrättsliga regleringen har varit av stor betydelse för den svenska rättsutvecklingen, eftersom våra svenska aktiebolag har sitt ursprung i den tyska bolagsformen Aktiengesellschaft. Till följd av att regelverket för Aktiengesellschaft ansågs vara för komplicerat för småföretagarna, skapade Tyskland bolagsformen Gesellschaft mit beschränkter Haftung. Den här bolagsformen, vilken inte har det komplexa regelverk som finns i den svenska aktiebolagslagen, blev populär i Europa. Debatten tog fart i början av 1990-talet angående om Sverige borde välja den kontinentaleuropeiska modellen med två bolagsformer, alternativt en förenkling av den befintliga aktiebolagsformen. I Sverige styr samma regelverk alla aktiebolag, oavsett om det är ett litet privat bolag eller ett stort publikt bolag, och därmed förs debatten huruvida vi bör införa en särskild företagsform för små företag.Vi upplever att det finns problem kring valet av företagsform och att frågorna därmed är många för den som vill starta ett företag. Det är en stor nackdel att vara personligt ansvarig för sin verksamhet och i Sverige är det endast aktiebolagsformen som befriar samtliga ägare från ansvar för bolagets förpliktelser. Vi förmodar att ett aktiebolag kan verka komplicerat för den person som startar ett litet företag och att problem kan uppstå när det inte finns något enklare alternativ. Eftersom aktiebolagslagen anses vara konstruerad efter de större företagens förutsättningar och behov, ska regeringen bland annat utreda behovet av en ny bolagsform alternativt lagändringar för att förenkla för små aktiebolag. Vissa länder i Europa har sänkt eller i princip avskaffat krav på aktiekapital för aktiebolag, vilket är en av förenklingarna som regeringen ska se över för svenska aktiebolag. Uppsatsens huvudfråga blir således; Kan en ny företagsform vara en tänkbar lösning på problematiken kring bildandet och förvaltningen av små företag? Syftet med studien är att pröva om en ny företagsform kan vara ett intressant alternativ till befintliga företagsformer. Uppsatsen ska även beskriva för- och nackdelar med de olika företagsformerna, vilket kan vara till nytta för dem som är intresserade av att starta eget företag. Vi anser att uppsatsens målgrupp kan gagnas av en ökad förståelse inför valet av företagsform samt ges verktyg för att påverka debatten för ett bättre alternativ.Uppsatsen utgår från vårt hermeneutiska synsätt, när vi har valt att fördjupa oss i problematiken kring bildandet och förvaltningen av små företag. Vi har valt en kvalitativ forskningsmetod och har använt oss av en abduktiv forskningsansats. Uppsatsens primärdata baseras på sju stycken intervjuer med företagare och näringslivsrespondenter. Studiens sekundärdata innefattar beskrivningar av de regelverk som gäller för respektive företagsform, den tyska bolagsformen GmbH, ombildning av företag samt befintlig forskning på området.Resultatet som vi har kommit fram till är att en ny företagsform skulle kunna vara en tänkbar lösning på problematiken kring bildandet och förvaltningen av små företag. Åtgärder såsom avskaffande av revisionsplikten, sänkt aktiekapital eller förenkling av regelverket, är även möjliga att genomföra i befintliga företagsformer. Vi anser dock att sådana lösningar blir mer komplicerade, till följd av att företagarna exempelvis måste tolka lagen själva. En ny lag för en ny företagsform innebär på sikt mindre kraftansträngningar för såväl företagarna som näringslivsrepresentanterna. / Uppsatsnivå: D

<p>Bostads AB Mimer har beslutat att sälja ut delar av sitt bostadsbestånd. Hyresgästerna hos Bostads AB Mimer kan, om de vill, starta en bostadsrättsförening och på så sätt köpa fastigheten. Målgruppen i denna studie är hyresgästerna. Vilka aspekter är viktiga att ta i beaktande inför valet av boendeform? Frågan kommer att utvärderas utifrån variablerna; ekonomi, livscykel, fastighet och område. Syftet med studien är att utvärdera om det är skäligt att ombilda sin lägenhet i respektive fastighet på två områden. Utvärderingen genomförs för att underlätta valet för den enskilda hyresgästen hos Bostads AB Mimer på Vallby och Västermalm, i samband med ombildningen av hyresrätter inom allmännyttan.Sekundärdata och primärdata har använts för att utvärdera fyra variabler; ekonomi, livscykel, fastighet och område. Variablerna är viktiga för hyresgästens beslutsfattande gällande ombildning av hyresrätt till bostadsrätt. Två fastigheter på två bostadsområden har valts ut som intressanta undersökningsobjekt då dessa skiljer sig åt i flera hänseenden.Vinstmöjligheten är större för de boende på Västermalm vid en ombildning från hyresrätt tillbostadsrätt, då fastigheten ligger i ett område med högre betalningsvilja. På Västermalm finnsdet flera värdehöjande attribut, såsom läge, hiss och öppen spis, som påverkar prissättningen.På Vallby kommer det sannolikt inte gå att göra en vinst på kort sikt, vid försäljning av enombildad lägenhet.Beroende på livssituation varierar behovet av boendeform. En rekommendation är att se långsiktigt på sitt boende samt de behov som den boende kan förväntas få. Med stor sannolikhet uppkommer inga större oförutsedda utgifter den närmaste tiden i fastigheten på Vallby. På Västermalm bör stora kommande utgifter såsom stambyte tas i beaktande. Det är hög betalningsvilja på Västermalm då området har ett bra rykte och är beläget centralt. Vallby har en låg betalningsvilja då det är ett område med sämre rykte.</p>