<p>Denna c-uppsats visar hur bostadsmarknaderna i Halmstad och i Stockholm kommer att påverkas av att tillståndsplikten avskaffas.</p>

Denna c-uppsats visar hur bostadsmarknaderna i Halmstad och i Stockholm kommer att påverkas av att tillståndsplikten avskaffas.

<p>Bostads AB Mimer har beslutat att sälja ut delar av sitt bostadsbestånd. Hyresgästerna hos Bostads AB Mimer kan, om de vill, starta en bostadsrättsförening och på så sätt köpa fastigheten. Målgruppen i denna studie är hyresgästerna. Vilka aspekter är viktiga att ta i beaktande inför valet av boendeform? Frågan kommer att utvärderas utifrån variablerna; ekonomi, livscykel, fastighet och område. Syftet med studien är att utvärdera om det är skäligt att ombilda sin lägenhet i respektive fastighet på två områden. Utvärderingen genomförs för att underlätta valet för den enskilda hyresgästen hos Bostads AB Mimer på Vallby och Västermalm, i samband med ombildningen av hyresrätter inom allmännyttan.Sekundärdata och primärdata har använts för att utvärdera fyra variabler; ekonomi, livscykel, fastighet och område. Variablerna är viktiga för hyresgästens beslutsfattande gällande ombildning av hyresrätt till bostadsrätt. Två fastigheter på två bostadsområden har valts ut som intressanta undersökningsobjekt då dessa skiljer sig åt i flera hänseenden.Vinstmöjligheten är större för de boende på Västermalm vid en ombildning från hyresrätt tillbostadsrätt, då fastigheten ligger i ett område med högre betalningsvilja. På Västermalm finnsdet flera värdehöjande attribut, såsom läge, hiss och öppen spis, som påverkar prissättningen.På Vallby kommer det sannolikt inte gå att göra en vinst på kort sikt, vid försäljning av enombildad lägenhet.Beroende på livssituation varierar behovet av boendeform. En rekommendation är att se långsiktigt på sitt boende samt de behov som den boende kan förväntas få. Med stor sannolikhet uppkommer inga större oförutsedda utgifter den närmaste tiden i fastigheten på Vallby. På Västermalm bör stora kommande utgifter såsom stambyte tas i beaktande. Det är hög betalningsvilja på Västermalm då området har ett bra rykte och är beläget centralt. Vallby har en låg betalningsvilja då det är ett område med sämre rykte.</p>

Bostads AB Mimer har beslutat att sälja ut delar av sitt bostadsbestånd. Hyresgästerna hos Bostads AB Mimer kan, om de vill, starta en bostadsrättsförening och på så sätt köpa fastigheten. Målgruppen i denna studie är hyresgästerna. Vilka aspekter är viktiga att ta i beaktande inför valet av boendeform? Frågan kommer att utvärderas utifrån variablerna; ekonomi, livscykel, fastighet och område. Syftet med studien är att utvärdera om det är skäligt att ombilda sin lägenhet i respektive fastighet på två områden. Utvärderingen genomförs för att underlätta valet för den enskilda hyresgästen hos Bostads AB Mimer på Vallby och Västermalm, i samband med ombildningen av hyresrätter inom allmännyttan.Sekundärdata och primärdata har använts för att utvärdera fyra variabler; ekonomi, livscykel, fastighet och område. Variablerna är viktiga för hyresgästens beslutsfattande gällande ombildning av hyresrätt till bostadsrätt. Två fastigheter på två bostadsområden har valts ut som intressanta undersökningsobjekt då dessa skiljer sig åt i flera hänseenden.Vinstmöjligheten är större för de boende på Västermalm vid en ombildning från hyresrätt tillbostadsrätt, då fastigheten ligger i ett område med högre betalningsvilja. På Västermalm finnsdet flera värdehöjande attribut, såsom läge, hiss och öppen spis, som påverkar prissättningen.På Vallby kommer det sannolikt inte gå att göra en vinst på kort sikt, vid försäljning av enombildad lägenhet.Beroende på livssituation varierar behovet av boendeform. En rekommendation är att se långsiktigt på sitt boende samt de behov som den boende kan förväntas få. Med stor sannolikhet uppkommer inga större oförutsedda utgifter den närmaste tiden i fastigheten på Vallby. På Västermalm bör stora kommande utgifter såsom stambyte tas i beaktande. Det är hög betalningsvilja på Västermalm då området har ett bra rykte och är beläget centralt. Vallby har en låg betalningsvilja då det är ett område med sämre rykte.

Den nya allbolagen som trädde i kraft år 2011 innebär att allmännyttiga bostadsföretag ska agera affärsmässigt samtidigt som de tar sitt samhällsansvar. Uppsatsens syfte är att få förståelse för hur allmännyttiga bostadsföretag kombinerar kravet på affärsmässighet med samhällsansvarstagande. För att förankra problemformuleringen läggs särskild tonvikt på företagens uthyrningspolicys. Anledningen till att företagens uthyrningspolicys valdes som särskilt fokus var att det identifierats som ett område där det kan tänkas uppstå en motstridighet mellan affärsmässighet och samhällsansvarstagande. Metoden som använts för att uppnå syftet är av kvalitativ natur och består av besöksintervjuer med representanter från fyra allmännyttiga bostadsföretag samt dokumentstudier av företagens uthyrningspolicys. Genom att jämföra intervjupersonernas utsagor samt relatera dem till den teoretiska referensramen har nedanstående konkluderats. De allmännyttiga bostadsföretagen verkar under olika lokala förutsättningar. Det innebär att kombinationen av affärsmässighet och samhällsansvar sker genom en anpassning till den lokala kontexten. Företagen är vidare kommunägda vilket innebär att ägarens främsta intresse inte nödvändigtvis är maximering av kortsiktig aktieägarvinst vid varje enskild investering. Istället kan de allmännyttiga bostadsföretagen ha ett långsiktigt helhetsperspektiv på sin verksamhet. Vidare framgår av intervjuerna att kombinationen sker genom att företagen tar sådant samhällsansvar som gynnar såväl samhällets välfärd som företagets långsiktiga lönsamhet. Kombinationen sker även genom ett hänsynstagande till affärsmässigheten och samhällsansvaret vid rangordning av sina intressenters anspråk. När det kommer till de intervjuade företagens uthyrningspolicys är indikationen att de vill ta ett så stort samhällsansvar som möjligt genom att ställa låga krav. Således blir det kravet på affärsmässighet som sätter tröskeln för hur lågt kraven kan ställas.

Bakgrund: Den första januari 2011 trädde lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Dess ändamål var att jämställa konkurrensen sinsemellan de privata fastighetsägarna och de allmännyttiga kommunala bostadaktiebolagen. Lagen yrkade främst på att de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen skulle agera mer affärsmässigt för att konkurrensen inte skulle snedvridas. Kommunen som ägare var bland annat tvungen att ställa tydligare krav på bolagen genom att ta ut marknadsmässiga borgensavgifter och låneräntor samt ställa marknadsmässiga avkastningskrav. Frågan är nu hur de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen agerat utifrån dessa nya förutsättningar sedan lagen trädde i kraft den 1 januari 2011. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag har implementerats av aktörerna på bostadshyresmarknaden. Målet med uppsatsen är att klarlägga konsekvenserna av lagen för aktörerna på bostadshyresmarknaden, tydliggöra dess implikationer för beslutsfattare i de kommunala bostadsaktiebolagen samt kunna ge kommunerna bättre underlag i besluten rörande sina bolag. Metod: Enkätstudie där vd:ar från allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag har tillfrågats angående bolagets och kommunens agerande och inställning sedan lagen ikraftträdde. Avgränsning: Enkätstudien har avgränsats till att omfatta vd:ar på kommunala bostadsaktiebolag i Sverige, rörande händelser som inträffat sedan den 1 januari 2011. Vd:ar på bolag belägna i Stockholms Län, Uppsala län, Södermanlands Län, Östergötlands Län, Jönköpings Län samt Västra Götalands Län har medverkat i enkäten. Resultat och slutsats: De kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolagen instämmer allmänt i att de agerar mer affärsmässigt sedan den nya lagen introducerades. Avkastningskraven i ägardirektiven har setts över, och de kommunala borgens– och ränteavgifterna har generellt sett ökat sedan lagen trädde i kraft.