Bakgrund: Sedan 2004 arbetar Bokföringsnämnden (BFN) med att ta fram fyra kategorier av ett förenklat och samlat regelverk för företag i Sverige. K3-regelverket som utgör ett av dessa fyra regelverk och just nu utarbetas kommer att vara det huvudsakliga regelverket för alla onoterade företag som inte valt att tillämpa den så kallade IAS-förordningen. Vid ett sammanträde som hölls i juni 2010 beslutades att förslaget till ett nytt allmänt råd med vägledning om Upprättade av årsredovisnig (K3) skulle gå ut på remiss. Det som ledde till många kritiska remissvar var K3s kapitel om materiella anläggningstillgångar, mer specifikt, den så kallade komponentansatsen. Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera aktörer med olika perspektiv på externredovisning av fastighetsförvaltande företag och som aktivt har yttrat sig angående komponentansatsen i utkastet till K3-regelverket. Deras syn på komponentansatsen kommer att beskrivas samt analyseras och förklaras utifrån ett kostnads- och värderesonemang. Metod: En undersökning av attityder och värderingar har genomförts med ett antal aktörer som identifierats. Detta har åstadkommits med en kvalitativ metod där primärdata inhämtats genom intervjuer samt sekundärdata från artiklar och internet.  Resultat, slutsatser: Som resultat av undersökningen så har två olika synsätt framkommit. Dessa synsätt har olika perspektiv på vilket värde och kostnad som en komponentansats kommer att medföra. Genom att se förbättring av redovisningsinformation som grund för gemensamt värdeskapande för företagets olika intressenter så dras slutsatsen att det totala värdet av en komponentansats överstiger de kostnader som den medför.

Sustainability is a common term in media and aims to take care of your own needs without compromising for future generations. ESG (environmental, social and governance) origins from CSR and SRI and is an important term in capital markets because of a new EU-directive was introduced in 2017.   The aim of this event study is to determine if the release of ESG-news have a significant impact on stock returns on companies listed on OMX30. This study includes news that were released from the year 2010 to April 2019 on the Swedish market OMX30. To test the hypothesis of this study, 199 news were selected, and the abnormal return was calculated on the event day.   The result of the hypothesis testing shows that only the environmental pillar shows a significant positive connection with return, while the social- and governance pillar does not. This study concludes that investors react strongly to negative ESG-news, and less positive to positive ESG-news. It can also be concluded that environmental news are what investors care most about.   Limitations of this study is that the selection of news was considered relatively small compared to earlier studies. If companies want to satisfy their stakeholders, extra focus should be addressed to these areas. The implication of this study is that investor care more about the environmental pillar then the other two pillars. / Hållbarhet är ett vanligt förekommande ord som syftar till att ta vara på egna behov utan att kompromissa för framtida generationer. ESG är ett viktigt begrepp inom hållbarhet och står för miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. Begreppet har sin uppkomst ur CSR och SRI och är väldigt aktuell på kapitalmarknaden för att ett nytt EU-direktiv trädde i kraft 2017.   Syftet med denna studie var att genom en eventstudie studera om offentliggörandet av ESG-nyheter har en signifikant påverkan på avkastningen hos företag listade på OMX30, samt om reaktioner vid offentliggörandet av ESG-nyheter skapar en över- eller underavkastning för företagen. För undersökningen användes 199 nyheter som offentliggjordes mellan år 2010 till april 2019 på den svenska marknaden (OMX30) och den abnormala avkastningen vid eventdagen.   Resultatet av hypotesprövningen visar att det enbart är miljöpelaren som har ett signifikant positivt samband på avkastningen då investerare reagerar mer på miljönyheter än vad de gör för den andra typen av nyheter. Slutsatsen av analysen visar att investerare reagerar stark negativt till negativa ESG-nyheter och svagt positivt till positiva. För företag innebär detta att ett extra fokus bör ligga på att implementera ESG i verksamheten, framförallt miljöarbete, för att belåtna sina intressenter.   Begränsningar av studien är urvalet av nyheter som anses vara relativt litet mot tidigare studier och för fortsätta studier rekommenderar vi att göra undersökningen på ett större urval för att få ett mer precist resultat.

Olika verksamheter har sedan tidigare präglats av ett ägarperspektiv där relationen till formella ägare och aktieägare betraktats som företagets viktigaste relation. I takt med globaliseringen och den effektiviserade informationsspridningen blir det dock allt viktigare att inte längre bortse från andra intressenter. Det tillkommer därför större krav på företag och företagsledare att effektivt kunna identifiera vilka som utgör företagets intressenter. I tidigare forskning har teorier för identifiering och prioritering av intressenter utvecklats av bland annat Escoubés (1999) och Mitchell, Agle och Wood (1997). Dessa teorier utgår ifrån kriterierna, makt, legitimitet och brådskande karaktär. Enligt teorierna kan företag identifiera och prioritera baserat på intressenternas nivå av dessa kriterier för att kunna fastställa vilka intressenter som är viktigast. Dock sker inte identifieringen utan svårigheter bland annat tillföljd av att det saknas standarder för både intressentrelevans och för hur intressen skall balanseras. En ytterligare svårighet är att kriteriernas tillräcklighet i praktiken sällan testats empiriskt. Tillföljd av bristen på empiriska undersökningar var syftet i studien att undersöka hur företag i praktiken identifierar sina intressenter för att sedan jämföra deras praxis med tidigare teorier om identifiering och prioritering. Studien hade två angreppssätt, dels hur företag identifierar sina intressenter och även hur företag inkorporerar sina intressenters önskemål och krav i sina övergripande mål. De två angreppssätten utmynnade i två separata frågor. Den första frågan innefattade de undersökta företagens tolkning av sina intressenter. Vi ville testa den praktiska relevansen hos kriterierna genom att jämföra dem med de kriterier de undersökta företagen använde vid identifiering. Den andra frågan handlade om hur de undersökta företagen inkorporerade sina intressenters önskemål och krav i sina övergripande mål.Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med informanter från fem olika företag. Studiens resultat ledde fram till två olika slutsatser. Ifråga om tolkning och identifiering av intressenter framkom att informanterna tolkade och identifierade i likhet med tidigare teorier. Vi fann dock att informanterna inte använde samma kriterier som tidigare teorier utan använde andra kriterier. De identifierade bland annat intressenterna baserat på deras möjlighet att påverka, deras bidrag till företagets existensberättigande och hur kraftfull deras fråga eller order var. Vi ansåg att informanternas kriterier och tidigare teoriers kriterier skiljde sig åt sedan de utgjorde olika termer men att deras betydelse är densamma. Ifråga om inkorporering blev det tydligt att den kunde ske antingen direkt eller indirekt hos de deltagande företagen. Vi fann att ägare inkorporerades direkt medan kunder och personal inkorporerades indirekt. Direkt inkorporering skedde med önskemål och krav vilka kom från intressenter som var kända för företaget och hade möjligheten till personlig kontakt. Indirekt inkorporering var fallet för de intressenter som var okända och fler till antalet samt saknade möjligheten till personlig kontakt där åsikter och intressen kunde uttryckas. I avsaknaden av personlig kontakt framkom att andra processer måste utnyttjas för att fånga de indirekt inkorporerade intressenternas intressen innan de kan inkorporeras i ett företags övergripande mål. / Program: Civilekonomprogrammet

This master thesis is a study of the Swedish Lending Centre for immigrant literature (ILC), which opened in 1991. The purpose of the thesis is to examine problems and possibilities in the organization of ILC, which has a number of powerful stakeholders. In this study focus has been on the development of the organization, and especially on the planning of the conversion of the non-public Lending Centre to a library open to public (to be called the International Library in Stockholm) that will be inaugurated in May 2000. ILC is governmentally financed, but incorporated in the organization of the public library in Stockholm. Other stakeholders, except the Swedish Government and Stockholm City, are the County of Stockholm, the staff of ILC, and the public libraries that use the Centre's long-distance-lending facilities. In theory of organizations the model of stakeholders (”intressentmodellen”) is used to analyse the stakeholders' aims within an organization. Stakeholders seek to control the decisions and actions of the organization. The needs of the stakeholders vary, and to understand the behaviour of the organization it is necessary to understand what stakeholders there are and what their needs are. We use this model to investigate how conflicts and agreements have changed over time at ILC and how conflicts have been handled. The model is applied to explore the organization on three occasions, namely when the Lending Centre was established in 1991, in 1998 when the Centre had been running for a few years, and in 2000 when the International Library is about to open. We have found that at some occasions conflicts have appeared in the organization of ILC, especially during the planning of a library open to public. The stakeholders have different goals and/or needs with the activities of ILC, and sometimes some stakeholders show little, or no, understanding of the interests of the other parts. One source of conflict has been how to organize ILC and the management of it. Despite these conflicts, this form of organization – where a National library is operated by a local authority (the Stockholm City) – seems to be the most favourable. / Uppsatsnivå: D

<p>Sammanfattning</p><p>Idén att företag liksom andra slags organisationer har intressenter, vars krav måste tillgodoses, har numera blivit allmänt accepterad inom organisationsteori och företagsekonomi. Det innebär att the stakeholder theory, på svenska intressentmodellen, är ett centralt tema i litteratur och handböcker inom företagsekonomi och affärsetik. Emellertid ges orden intressent, intressentmodell och intressentteori olika innebörd även om samma termer nyttjas. Förklaringar ges med olika argument och stöd som emellanåt kan vara motsägelsefulla samtidigt som modellens varianter med sina respektive konsekvenser inte alltid tydliggörs.</p><p>I denna studie fokuserar jag på den normativa kärnan i en tidig version av stakeholder theory formulerad av Donaldson och Preston (1995) och diskuterar hur den i en alternativ version kommit att få en annan innebörd. Transformationen kan förklaras med att en av de grundläggande utgångspunkterna, rationalitet, ges olika innebörd. Syftet med studien är inte bara att undersöka huruvida utan även att argumentera för och visa att en senare version av intressentmodellen, som tar sin grund i en formell eller instrumentell rationalitet, har kommit att dominera över den - av kantiansk etik inspirerade - tidigare versionen som utgår från en expressiv rationalitet. Detta syfte uppnås genom att undersöka förekomsten av en etisk dimension i ett antal svenska börsnoterade företags miljöredovisningar. Som ett komplement har även analyserats i vilken utsträckning urvalets årsredovisningar innehåller den för teorin centrala termen intressent och vilken innebörd företagen ger denna term.</p>

Införandet av IAS 41 medförde att redovisningsprinciperna för värderingen av ett företags biologiska tillgångar förändrades. Det finns forskning på hur införandet av IAS 41 påverkat olika aktörer inom skogsindustrin men lite är skrivet om dess påverkan på laxodlingsindustrin. Denna uppsats ämnar undersöka hur kapitalfördelningen till intressenter utvecklats sedan införandet av IAS 41. Studien fokuserar på intressenterna ägare och anställda. Vi har tillämpat en kvantitativ metod där vår empiriska studie bygger på numerisk sekundärdata. Dessa har samlats in från årsredovisningar för de utvalda företagen. Resultatet från vår undersökning är inte entydigt men visar att utdelningarna har ökat och således gynnat ägare. Personalkostnaderna har ökat men inte i sådan utsträckning att det kan härledas till införandet av IAS 41.

Sammanfattning Titel: Avskaffandet av revisionsplikten – vad finns det för motiv som är avgörande för att behålla revisionen i små aktiebolag? Författare: Johanna Andersson och Amanda Ryd Handledare: Kerstin Nilsson Examinator: Magnus Frostenson Bakgrund: I juni 2010 togs beslutet om att avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag, ett beslut som berör 250 000 av alla Sveriges företag. Förändringen innebär att bolagen själva kan bestämma vilka tjänster de behöver för sin organisation. Vilket ledde till problemformuleringen: Vilka motiv är det som är avgörande för att behålla revisionen? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka motiv det finns till att företagen som vi studerar väljer att behålla revisionen, när möjligheten finns att välja bort den. Metod: Denna uppsats har en deduktiv ansats, vilket innebär att befintlig litteratur angående problem-formuleringen har sökts för att finna lämpliga teorier och modeller. Vid empiriinsamlingen har en kvantitativ undersökningsdesign använts för att nå ut till respondenterna, 200 enkäter har skickats ut till företag i Örebro Län. Dessa har sökts fram via SCB och Affärsdata. Intressentmodellen har sedan använts för att analysera empirin. Slutsats: Undersökningen visar på att de motiv som är av störst betydelse vid valet att ha kvar revision är; förtroendet för att räkenskaperna är korrekta, att nyttan för revisionen överstiger kostnaden för de samt att intressenter som företagsledare, ägare, långivare, stat och kommun väger in vid valet att ha kvar revision i företaget. Nyckelord: Förtroende, Nytta, Kostnad, Intressentmodellen, Motiv, Revisionsplikten

Den nya allbolagen som trädde i kraft år 2011 innebär att allmännyttiga bostadsföretag ska agera affärsmässigt samtidigt som de tar sitt samhällsansvar. Uppsatsens syfte är att få förståelse för hur allmännyttiga bostadsföretag kombinerar kravet på affärsmässighet med samhällsansvarstagande. För att förankra problemformuleringen läggs särskild tonvikt på företagens uthyrningspolicys. Anledningen till att företagens uthyrningspolicys valdes som särskilt fokus var att det identifierats som ett område där det kan tänkas uppstå en motstridighet mellan affärsmässighet och samhällsansvarstagande. Metoden som använts för att uppnå syftet är av kvalitativ natur och består av besöksintervjuer med representanter från fyra allmännyttiga bostadsföretag samt dokumentstudier av företagens uthyrningspolicys. Genom att jämföra intervjupersonernas utsagor samt relatera dem till den teoretiska referensramen har nedanstående konkluderats. De allmännyttiga bostadsföretagen verkar under olika lokala förutsättningar. Det innebär att kombinationen av affärsmässighet och samhällsansvar sker genom en anpassning till den lokala kontexten. Företagen är vidare kommunägda vilket innebär att ägarens främsta intresse inte nödvändigtvis är maximering av kortsiktig aktieägarvinst vid varje enskild investering. Istället kan de allmännyttiga bostadsföretagen ha ett långsiktigt helhetsperspektiv på sin verksamhet. Vidare framgår av intervjuerna att kombinationen sker genom att företagen tar sådant samhällsansvar som gynnar såväl samhällets välfärd som företagets långsiktiga lönsamhet. Kombinationen sker även genom ett hänsynstagande till affärsmässigheten och samhällsansvaret vid rangordning av sina intressenters anspråk. När det kommer till de intervjuade företagens uthyrningspolicys är indikationen att de vill ta ett så stort samhällsansvar som möjligt genom att ställa låga krav. Således blir det kravet på affärsmässighet som sätter tröskeln för hur lågt kraven kan ställas.

Bakgrund: Hållbar utveckling innebär att människan inte ska äventyra framtida generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. För att främja ekologisk hållbarhet bör företag se över hur de påverkar miljön. Sverige har ett långsiktigt mål på att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045, och för att nå detta har staten satt in olika styrmedel, exempelvis olika skatter på drivmedel. Åkeribranschen använder till 97 % diesel som drivmedel och står således för en stor del av växthusgasutsläppen, samtidigt som det är en bransch samhället är beroende av då transporter behövs. Åkerier har olika intressenter som påverkar verksamheten i olika grad och de kan välja olika strategier för att bemöta intressenters krav avseende miljöfrågor. Syfte: Syftet med studien är att förstå och beskriva hur svenska åkerier upplever och prioriterar olika intressenters varierande krav, samt att undersöka och analysera vilka intressenter som är viktigast för åkerierna. Studien syftar även till att undersöka hur intressenter påverkar åkerier att arbeta med miljöfrågor. Metod: Genom en deduktiv ansats började vi med att skapa en teoretisk referensram utifrån intressentmodellen och miljöfrågor. För att samla in empiriskt material använde vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter från olika åkerier. Då vi använde oss av ett målstyrt urval mot olika regioner och storlek på åkerier fick studien en flerfallsdesign. Slutsats: Vi har kommit fram till att kunder och myndigheter är åkeriers viktigaste intressenter. De besitter hög grad av makt, legitimitet och angelägenhet i sina krav varför de blir högst prioriterade. Det framkom att kunder inte har speciellt höga krav avseende miljöfrågor utan snarare efterfrågar lågt pris på transporter och därför inte ställer några krav på företagen att arbeta med miljöfrågor. Myndigheters krav har en positiv påverkan avseende arbete med miljöfrågor eftersom samtliga åkerier måste förhålla sig till deras krav.

I denna uppsats har två företag, Arla och Oatly AB:s hållbarhetsrapporter granskats för att ta reda på om ett företag som påstår sig följa GRI:s riktlinjer har bättre kvalitativ information i sin hållbarhetsrapport än ett företag som inte följer dessa riktlinjer. GRI står för Global Reporting Initiative, vilket är en oberoende organisation som grundades år 1997. De utvecklar standarder för företag runt om i världen gällandes hållbarhetsrapportering. Syftet med studien är att jämföra hållbarhetsrapporter mellan två företag som är substitut till varandra för att undersöka hur det skiljer sig åt när det ena bolaget följer GRI:s riktlinjer vid upprättande av hållbarhetsrapporter och det andra inte gör det. För att undersöka detta har en modell utvecklats som ett hjälpmedel för att besvara vår forskningsfråga som är: Har ett företag som följer GRI:s riktlinjer bättre kvalitativ information i sin hållbarhetsredovisning (avseende hållbarhetsfrågor) än ett företag som inte rapporterar enligt GRI:s riktlinjer? Resultatet av studien visar att Arla har bättre kvalitativ information men att skillnaden inte var så stor. Studiens teoretiska bidrag är ett alternativt sätt att mäta kvalitativ information i hållbarhetsrapporter. Det ger också en ökad förståelse för att intressenter bör vara kritiska med vad företag förmedlar. Förslag till framtida forskning kan vara att undersöka flera företag inom samma bransch och se om resultaten blir likvärdiga.