<p>Abstract</p><p>The First Immigrant Bureaus.</p><p>On immigrant incorporation on the local level the years 1965–1984.</p><p>Immigration to Sweden increased during and after the Second World War. Initially the in-crease consisted of refugees, but after the war labour migration became the dominant form of migration to Sweden. The immigrants were expected to manage the adaptation to the Swedish society on their own, possibly with the help of voluntary organizations or the company they worked for. This situation began to change in the 1960s. The immigrants’ situation received public attention and different actions were taken to reduce the risk of marginalizing the immi-grants. Many of these actions started on a local level, in the municipalities, prior to the devel-opment of the first national immigrant policy in 1975. The first local public administrations for handling immigrant incorporation developed approximately ten years before. These or-ganizations, soon to be called Immigrant bureaus, were among the first public initiatives, on both state and local level, to actively take measures to incorporate the immigrants. The licen-tiate thesis is a comparative case study of five Swedish municipalities which started Immi-grant bureaus in the middle of the 1960s. The objective of the thesis is to study the creation and development of these organizations up until 1984. Thereby, the study gives an image of the creation and development of a specific local public administration for immigrant incorpo-ration. It describes and analyzes the common features of the bureaus as well as the unique character of each individual bureau. Accordingly, a theoretical perspective which stresses the early development in an organization’s history and accentuates the importance of specific contexts for understanding different organizational developments has been used. The result shows that the immigrant bureaus were initiated by different local actors, such as the public administration, labour unions and educational associations which meant that the purposes were somewhat divergent. Yet another consequence was not only variation in development between different bureaus, but also within each of them over time.</p>

Immigration to Sweden increased during and after the Second World War. Initially the in-crease consisted of refugees, but after the war labour migration became the dominant form of migration to Sweden. The immigrants were expected to manage the adaptation to the Swedish society on their own, possibly with the help of voluntary organizations or the company they worked for. This situation began to change in the 1960s. The immigrants’ situation received public attention and different actions were taken to reduce the risk of marginalizing the immi-grants. Many of these actions started on a local level, in the municipalities, prior to the devel-opment of the first national immigrant policy in 1975. The first local public administrations for handling immigrant incorporation developed approximately ten years before. These or-ganizations, soon to be called Immigrant bureaus, were among the first public initiatives, on both state and local level, to actively take measures to incorporate the immigrants. The licen-tiate thesis is a comparative case study of five Swedish municipalities which started Immi-grant bureaus in the middle of the 1960s. The objective of the thesis is to study the creation and development of these organizations up until 1984. Thereby, the study gives an image of the creation and development of a specific local public administration for immigrant incorpo-ration. It describes and analyzes the common features of the bureaus as well as the unique character of each individual bureau. Accordingly, a theoretical perspective which stresses the early development in an organization’s history and accentuates the importance of specific contexts for understanding different organizational developments has been used. The result shows that the immigrant bureaus were initiated by different local actors, such as the public administration, labour unions and educational associations which meant that the purposes were somewhat divergent. Yet another consequence was not only variation in development between different bureaus, but also within each of them over time.

Olika verksamheter har sedan tidigare präglats av ett ägarperspektiv där relationen till formella ägare och aktieägare betraktats som företagets viktigaste relation. I takt med globaliseringen och den effektiviserade informationsspridningen blir det dock allt viktigare att inte längre bortse från andra intressenter. Det tillkommer därför större krav på företag och företagsledare att effektivt kunna identifiera vilka som utgör företagets intressenter. I tidigare forskning har teorier för identifiering och prioritering av intressenter utvecklats av bland annat Escoubés (1999) och Mitchell, Agle och Wood (1997). Dessa teorier utgår ifrån kriterierna, makt, legitimitet och brådskande karaktär. Enligt teorierna kan företag identifiera och prioritera baserat på intressenternas nivå av dessa kriterier för att kunna fastställa vilka intressenter som är viktigast. Dock sker inte identifieringen utan svårigheter bland annat tillföljd av att det saknas standarder för både intressentrelevans och för hur intressen skall balanseras. En ytterligare svårighet är att kriteriernas tillräcklighet i praktiken sällan testats empiriskt. Tillföljd av bristen på empiriska undersökningar var syftet i studien att undersöka hur företag i praktiken identifierar sina intressenter för att sedan jämföra deras praxis med tidigare teorier om identifiering och prioritering. Studien hade två angreppssätt, dels hur företag identifierar sina intressenter och även hur företag inkorporerar sina intressenters önskemål och krav i sina övergripande mål. De två angreppssätten utmynnade i två separata frågor. Den första frågan innefattade de undersökta företagens tolkning av sina intressenter. Vi ville testa den praktiska relevansen hos kriterierna genom att jämföra dem med de kriterier de undersökta företagen använde vid identifiering. Den andra frågan handlade om hur de undersökta företagen inkorporerade sina intressenters önskemål och krav i sina övergripande mål.Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med informanter från fem olika företag. Studiens resultat ledde fram till två olika slutsatser. Ifråga om tolkning och identifiering av intressenter framkom att informanterna tolkade och identifierade i likhet med tidigare teorier. Vi fann dock att informanterna inte använde samma kriterier som tidigare teorier utan använde andra kriterier. De identifierade bland annat intressenterna baserat på deras möjlighet att påverka, deras bidrag till företagets existensberättigande och hur kraftfull deras fråga eller order var. Vi ansåg att informanternas kriterier och tidigare teoriers kriterier skiljde sig åt sedan de utgjorde olika termer men att deras betydelse är densamma. Ifråga om inkorporering blev det tydligt att den kunde ske antingen direkt eller indirekt hos de deltagande företagen. Vi fann att ägare inkorporerades direkt medan kunder och personal inkorporerades indirekt. Direkt inkorporering skedde med önskemål och krav vilka kom från intressenter som var kända för företaget och hade möjligheten till personlig kontakt. Indirekt inkorporering var fallet för de intressenter som var okända och fler till antalet samt saknade möjligheten till personlig kontakt där åsikter och intressen kunde uttryckas. I avsaknaden av personlig kontakt framkom att andra processer måste utnyttjas för att fånga de indirekt inkorporerade intressenternas intressen innan de kan inkorporeras i ett företags övergripande mål. / Program: Civilekonomprogrammet

No description available.

Sammanfattning I januari 2020 blev Barnkonventionen lag i Sverige, men det finns delade uppfattningar om vad vi kan förvänta oss av den nya lagen. Sverige har sedan 1990 förbundit sig till att följa Barnkonventionen, så man kan ställa sig frågande till vad som egentligen kommer att bli skillnaden nu när den blivit en egen lag. Studien syftar därmed till att undersöka vilken förändring en grupp professionella tänker sig att inkorporeringen av Barnkonventionen kommer att innebära för socialt arbete. Vidare är syftet att titta närmare på hur barns rättigheter kan komma att påverkas av den nya lagen. För att samla in material har vi intervjuat nyckelpersoner med kunskap om Barnkonventionen. Det huvudsakliga resultatet som framkom under intervjuerna var att informanterna var överens om att det finns en viss förvirring kring hur man skall arbeta med Barnkonventionen och att man, i och med den nya lagen, lämnat ett väldigt stort tolkningsutrymme till domstolarna. Flera informanter menade att det inte är lagen i sig som kommer att innebära någon avgörande skillnad, utan det beror helt och hållet på hur man arbetar med den. Dels kan man betrakta lagen utifrån det rent juridiska, som innebär att Barnkonventionen faktiskt är en egen rättskälla som man kan hänvisa till, men man kan också se den som en slags etisk kompass som myndigheter som arbetar med barn kan utgå från. Slutsatsen vi kan dra är att Barnkonventionen kan komma att få en högre status som lag, men för att kunna förverkliga barns rättigheter till fullo så behöver Sverige skriva under det tredje tilläggsprotokollet. Vi kan också konstatera vikten av praxis och information om barnrättsfrågor för att den nya lagen ska kunna medföra stora skillnader för barn.

FN:s konvention om barnets rättigheter blev den 1 januari 2020 svensk lag vilket fångade vårt intresse för dess inverkan på förskolans verksamhet. Syftet med studien blev således att undersöka om det var någon skillnad i arbetet med barnkonventionen i förskolan före och efter inkorporeringen, med ett särskilt fokus på barns möjlighet till delaktighet och inflytande. Barns rättigheter är någonting som ska förverkligas och beaktas i förskolans verksamhet. Vi upplevde att det fanns en kunskapslucka där ett före- och efterperspektiv saknades i relation till inkorporeringen på området. Empirin har samlats in genom en kvalitativ undersökningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra förskollärare på två olika förskolor. Studien har utgått från pedagogernas erfarenheter och det är deras perspektiv som synliggörs i studien. Empirin har analyserats med hjälp av läroplansteorin samt begreppen delaktighet, inflytande, barnperspektiv, barnrättsperspektiv och barns perspektiv. I resultatet framkom att FN:s konvention om barns rättigheter har varit relevant för förskolans verksamhet sedan ratificeringen av barnkonventionen 1989. Vi kunde konstatera att arbetet hade intensifierats sedan lagen trädde i kraft januari 2020. En annan viktig iakttagelse som gjordes var att pedagogerna gav uttryck för att de sedan länge tagit tillvara på barns delaktighet och inflytande men att de sedan lagändringen börjat arbeta mer konkret med barnkonventionen.

Artikel 18 i barnkonventionen behandlar principen om föräldrarnas gemensamma ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Sverige har sedan ratificeringen av konventionen 1990 varit folkrättsligt bundet av att följa dess artiklar, däribland artikel 18. Riksdagen har nu valt att fullt ut erkänna barnkonventionen som svensk lag genom att inkorporera den år 2020. Inkorporeringen kommer att innebära en rad förändringar i tillämpningen av barnrätten. En del av den svenska regleringen som är intressant att granska mot bakgrund mot barnkonventionen och artikel 18 är de ogifta fädernas möjlighet till gemensam vårdnad. Frågan kan ställas om den svenska vårdnadsregleringen lever upp till de krav som artikel 18 i barnkonventionen ställer upp. Arbetet syftar till att utreda överensstämmelsen mellan den svenska regleringen och barnkonventionens artikel 18 genom att kartlägga och analysera de olika regleringarna.

The Convention on the Rights of the Child was ratified in Sweden in 1990, it has been transformed into Swedish legislation and implemented in the work of the social services. This study’s aim was to identify and describe how social services staff are working with children experience their work based on the Convention on the Rights of the Child. Through a qualitative method, the purpose is answered based on three questions from seven social workers’ experiences. The issues take into account the child’s best interests, the child's participation and the possible differences the social worker’s experience after the Convention has been incorporated into Swedish legislation on 1 January 2020. Through a thematic analysis, results and analysis are presented based on collected empirics, previous research and theories from the child's perspective, space of action and implementation space. The study's results show that social workers have worked based on the articles of the Convention on the Rights of the Child and that their work is based on children's participation to assess the child’s best interests. The social workers experience no drastic difference in their way of working after the incorporation of the Children's Convention. Instead the change is expected to take place in court decisions and at other social service units.

No description available.

Abstract The essay highlights pros and counterarguments about the incorporation of the UN Convention on the Rights of the Child in Sweden. The pros and cons highlighted in the essay by incorporation have not been found to be crucial to the status of children's rights or even the convention. The conclusion is that incorporating the international experience of judging is not as binding as advocates and opponents state. The countries that have implemented the Convention on the Rights of the Child have not had a better situation automatically on children's rights, but they have also not been hindered or steered in the negative direction in their work to any significant extent. Incorporation is secondary to the political will to work with the Convention and children's rights; it cannot legally direct the policy if the policy does not want to be governed. However, an incorporation can become a tool in the hands of a political movement that is already convinced of the right to strengthen children's rights in accordance with the Convention on the Rights of the Child.