Vi lever i ett samhälle där mångt och mycket blivit mer specialiserat, som följd av detta har det även skapats ett större behov av ett gränsöverskridande samarbete mellan olika professioner för att hjälpa de individer som har komplexa behov. En av dessa målgrupper är barn. De senaste åren har det även kommit forskning som pekar på att den största skyddsfaktorn för utsatta barn är en positiv skolgång. Magelungen Utveckling AB är ett företag som tagit tillvara på denna forskning och kombinerar delar av sitt behandlingsarbete tillsammans med skolgång. Detta medför ett samarbete över professionsgränserna för de lärare och socionomer som jobbar inom verksamheterna. Då ett sådant samarbete inrymmer olika professioner, kunskaper, utbildningar och erfarenheter kan det bidra till både brister och möjligheter. Den här studien syftar till att undersöka vad dessa kan vara. Det har genomförts fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att få en djupare förståelse för hur ett gränsöverskridande samarbete kan utformas, samt hur de anställda inom verksamheten erfar detta samarbete. De huvudsakliga slutsatserna är att det är möjligt att utforma ett gränsöverskridande samarbete, men det finns både brister och utvecklingsmöjligheter att se till. Men inställningarna hos de anställda har relevans och kan bidra till en förändrad syn där olikheterna blir till styrkor.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka nyexaminerade socionomers villkor och förutsättningar vid inträdet i yrkeslivet inom socialtjänsten, som visat sig vara en av de vanligaste verksamheter som nyexaminerade socionomer väljer att påbörja sin yrkeskarriär i. Arbetssituationen inom socialtjänsten präglas av flertalet utmaningar, således kan det försvåra nyexaminerade socionomers etablering i yrkeslivet. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med nyexaminerade socionomer, verksamma inom socialtjänsten. Det utvunna resultatet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys och den teoretiska modellen för krav, kontroll och stöd samt förankrats med tidigare forskning inom ämnesområdet. Av studiens resultat framgår att samtliga respondenter upplever höga krav och ett delvis begränsat handlingsutrymme i sitt arbete inom socialtjänsten som för många har lett till negativ stress. Nyexaminerade socionomer menar dock att ett betydelsefullt organisatoriskt och känslomässigt stöd utgör en avgörande aspekt för hantering av arbetssituationen, välbefinnandet samt upplevelsen av en positiv etableringen i yrkeslivet. / <p>2019-01-17</p>

Detta självständiga examensarbete på kandidatnivå redogör för hur socionomstudenter vid Göteborgs Universitet konstruerar socionom som en social identitet. Datainsamling skedde genom fokusgrupper med totalt sju deltagare från olika terminer vid socionomprogrammet, materialet har bearbetats med tematisk analys och analyserats med hjälp av social identitetsteori. Studien fann att informanterna konstruerar sig själva som en del av gruppen socionomer, ett nedvärderat sällskap med en unik förståelse, med gemensamma karaktäristika som är tydligt särskild från andra sociala grupper. Resultatet belyser en konstruktion av socionomer som sammanbundna och stärkta av samhällets bristande uppskattning och förståelse för dem, som ett hemligt sällskap. Studien föreslår vidare forskning kring hur gränsdragningar för ett för stort personligt engagemang kan bli en del av socionomutbildningen, likväl forskning om hur socionomers arbete kan göras mer begripligt för allmänheten.

Detta är en kvalitativ studie som utgår från socionomers egna upplevelser och tankar kring fysisk kontakt i mötet med barn som klienter. Syftet med studien är att bidra med fördjupad förståelse inom detta ämne. Genom semistrukturerade intervjuer och vår tolkning av detta material har studien försökt besvara de frågeställningar som syftar till att ta reda på vad som är lämplig respektive olämplig fysisk kontakt. Socionomerna som intervjuas arbetar med barn i 6–21 års ålder inom olika öppenvårdsverksamheter. Tolkningen utgår från ett hermeneutiskt vetenskapsteoretiskt perspektiv samt teorier om etik och moral samt begrepp som diskursetik, dygdetik, pliktetik och nyttoetik. Resultatet i studien pekar på att det som avgör vad som upplevs som lämplig respektive olämplig fysisk kontakt är barnets vilja. Det handlar om att lyssna på sin intuition, lyssna på barnet och respektera dennes behov, samt att låta barnet initiera den fysiska kontakten. Vi kan tolka att de flesta socionomerna i denna studie utgår främst från ett nyttoetiskt perspektiv i hur de tänker om fysisk kontakt med barn som klienter, men det finns drag av alla fyra principer i de flestas resonemang.

Sammanfattning I januari 2020 blev Barnkonventionen lag i Sverige, men det finns delade uppfattningar om vad vi kan förvänta oss av den nya lagen. Sverige har sedan 1990 förbundit sig till att följa Barnkonventionen, så man kan ställa sig frågande till vad som egentligen kommer att bli skillnaden nu när den blivit en egen lag. Studien syftar därmed till att undersöka vilken förändring en grupp professionella tänker sig att inkorporeringen av Barnkonventionen kommer att innebära för socialt arbete. Vidare är syftet att titta närmare på hur barns rättigheter kan komma att påverkas av den nya lagen. För att samla in material har vi intervjuat nyckelpersoner med kunskap om Barnkonventionen. Det huvudsakliga resultatet som framkom under intervjuerna var att informanterna var överens om att det finns en viss förvirring kring hur man skall arbeta med Barnkonventionen och att man, i och med den nya lagen, lämnat ett väldigt stort tolkningsutrymme till domstolarna. Flera informanter menade att det inte är lagen i sig som kommer att innebära någon avgörande skillnad, utan det beror helt och hållet på hur man arbetar med den. Dels kan man betrakta lagen utifrån det rent juridiska, som innebär att Barnkonventionen faktiskt är en egen rättskälla som man kan hänvisa till, men man kan också se den som en slags etisk kompass som myndigheter som arbetar med barn kan utgå från. Slutsatsen vi kan dra är att Barnkonventionen kan komma att få en högre status som lag, men för att kunna förverkliga barns rättigheter till fullo så behöver Sverige skriva under det tredje tilläggsprotokollet. Vi kan också konstatera vikten av praxis och information om barnrättsfrågor för att den nya lagen ska kunna medföra stora skillnader för barn.

Ämnet i denna studie är egna och informella strategiers betydelse i organisatoriska sammanhang. Empirin baseras på hur socionomer förhåller sig till informella strategier i syfte att bli starkare individer och mer resistenta mot stress. För yrkesutövare inom socialt arbete är stress och ohälsa ett vanligt förekommande fenomen som ofta orsakats av hög arbetsbelastning. Ohälsa på arbetet kan få negativa konsekvenser för det sociala arbetet som utförs. Brist på återhämtningsmöjligheter på arbetsplatsen är vanligt då många verksamheter ställer krav på effektivitet hos socionomer. För att finna utrymme för att hantera stress använder sig därför många av egna tillvägagångssätt för att generera inre välbehag och stabilitet. Åtta intervjuer med socionomer som arbetar på olika sociala verksamheter inom den offentliga sektorn har deltagit i studien. Det teoretiska ramverk som använts för att förtydliga och belysa empirins innehåll är gräsrotsbyråkrati och empowerment. I resultatet beskriver socionomerna varför och hur de använder sig av informella strategier till vardags för att stärka sig själva. Vidare förstås empirin utifrån ramverk som handlar om individens egna resurser och den kontext de befinner sig i. I studien framkommer det att socionomer väljer strategier utifrån att det finns ett behov av tid för återhämtning och att de förespråkar att själva välja strategier utifrån sig själva. De menar att det viktigaste är att välja strategier som är individanpassade, som genererar glädje och som bidrar till känslomässig balans. Kreativiteten sätter gränserna för hur strategierna kan användas och verktygen tycks finnas inom var och en.

Civila utredare är en yrkesgrupp som i Sverige har fördubblats i antalet anställda sedan 2011. Det verkar finnas betydande utmaningar för att socionomer som civila utredare skall ses som fullt integrerade medlemmar inom polismyndigheten. Detta på grund av att socionomer arbetar som en minoritet inom ett yrke dominerat av poliser. Syftet med vår studie var att undersöka socionomers upplevelser av att arbeta som civila utredare inom polismyndigheten. Denna kvalitativa studie grundade sig på fem intervjuer med socionomer som arbetar som civila utredare inom polismyndigheten. Resultatet av intervjuerna har sedan granskats och bearbetats med hjälp av Grounded theory som är en analysmetod inom kvalitativ forskning som syftar till att förstå och beskriva mänskliga fenomen (Olsson &amp; Sörensen 2007). Resultatet visade på att det inom polismyndigheten finns ett fungerande samarbete genom att det inte görs någon skillnad på om den anställda är socionom eller polis. Däremot har det visat sig finnas faktorer som har en negativ påverkan på samarbetet. Arbetet som civil utredare upplevs som ett fritt arbete men med lagar och regler som styr samtidigt som det finns en önskan om utökade befogenheter för att de civila utredarna ska kunna arbeta mer självständigt. Socionomers kompetens har visat sig vara värdefull inom polismyndigheten. Detta därför att intervjupersonerna upplever att deras arbetssätt skiljer sig åt gentemot hur poliserna arbetar och att socionomerna därmed kompletterar poliserna på ett effektivt sätt. Det finns tydliga löneskillnader mellan socionomer som civila utredare och de polisiära utredarna vilket uppfattas som problematiskt och är en faktor till de motsättningar som finns mellan professionerna. Att socionomer som civila utredarna tjänar mer än de polisära utredarna är något som enligt Christoffersen (2017) grundar sig på skillnaderna mellan de två utbildningarna. Däremot framkom det även att det egentligen inte är socionomerna som har hög lön utan att det snarare är poliserna som har väldigt låg lön.

Studien syfte handlar om att undersöka yrkesverksamma socionomers uppfattningar om ungdomars psykiska hälsa och hur den psykiska ohälsan kan förebyggas utifrån ett kvalitativt förhållningssätt. Semistrukturerade intervjuer har använts för att belysa detta, där yrkesverksamma socionomer har fått delge sina uppfattningar om ämnesområdet. I studien har två teorier använts, Resiliens och Ekologisk systemteori. Detta för få en fördjupad förståelse för ungdomars psykiska hälsa. I resultatet framträder olika faktorer som anses vara betydelsefulla för ungdomars psykiska hälsa, med fokus på individ-, familj och skolfaktorer. I resultatet synliggörs också olika förebyggande insatser som kan tänkas främja ungdomars psykiska hälsa och hur verksamheter kan arbeta för att förbättra samverkan mellan varandra, i syfte att kunna erbjuda bästa möjliga stödinsatserna för ungdomarna.

The purpose of this study was to examine if the occupational identity of social workers is affected by mass media and their coverage. We have completed six semi structured interviews with social workers who work in the Swedish social services. An interview guide was designed with four main issues that was used as a template during the interviews.  We could, through our findings, identify themes that we analyzed with, among others, a systems theoretic perspective. The result of this study shows that we can identify two different discourses regarding social workers. One is the discourse in the media and public, one is the discourse within the social services.  Our conclusion in this study is that the occupational identity of social workers is not affected by the media because there is another, superior discourse. This discourse is created within the closed system that is the social services and it is within this system that the occupational identity is created.