Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest sekulariserade länder. Detta bör inte tolkas som att andlighet och religion inte har betydelse för människor i Sverige idag. Vissa menar att individualiseringen och sekulariseringen har lett till ett ökat andligt intresse. I och med att samhället har blivit mångkulturellt har även den andliga och religiösa mångfalden ökat. Inom hälso- och sjukvård har man under de senaste åren diskutera hur man i praktiken ska handskas med dessa aspekter och litteratur har producerats. I litteratur om socialt arbete i svensk kontext är dessa diskussioner frånvarande. Det är intressant att undersöka studenters attityd till andlighet och religion då de snart kommer att arbeta i den kontext som beskrivits ovan. Syftet med undersökningen var att utforska socionomstudenters perspektiv på religion och andlighet i förhållande till offentligt socialt arbete. Frågeställningarna som skulle bidra till att uppnå syftet gällde följande; 1. Studenternas inställning till religions- och andlighetsaspekter i socialt arbete. 2. Hur viktigt studenterna anser det vara att aspekter som religion, andlighet och kulturella skillnader blir belysta i socionomutbildningen.  3. Vilken roll studenterna anser att andlighet och religion spelar i människors liv. 4. Eventuella samband mellan studenternas inställning och bakgrundsfaktorer såsom, den egna existentiella övertygelsen eller etniska bakgrunden undersöktes. Studien är kvantitativ och genomfördes med ett webbaserat frågeformulär. En fråga i formuläret var av kvalitativ art, vilket gav ytterligare perspektiv på frågorna. Socionom­studenter från termin sju på fyra olika lärosäten runtom i Sverige besvarade frågeformuläret. Studenternas åsikter om relevansen av andlighet och religion i socialt arbete var inte enhetliga. En majoritet av respondenterna ansåg dock att religion och andlighet har relevans och är viktiga aspekter för att få ett helhetsgrepp om klientens situation. Det var ett förhållandevis stort antal studenter som svarade att de inte visste vilka former av praktik som kunde anses som lämpliga eller olämpliga när det gällde frågor om religion och andlighet. Sjuttiofyra procent ansåg det vara viktigt att lyfta aspekter som religion och andlighet i utbildningen medan 92 procent ansåg det vara viktigt att belysa kulturella skillnader. De flesta av respondenterna betraktade både religion och andlighet som en potentiell resurs och ett potentiellt hinder för människors utveckling. Studien kunde inte konstatera några direkta samband mellan inställning och bakgrundsdata dock påvisades en tendens till att personer med etnisk minoritetsbakgrund i högre grad än personer med etnisk majoritetsbakgrund ansåg att religions och andlighetsaspekter har relevans i socialt arbete.

I denna kvantitativa C-uppsats analyseras en webbaserad enkät som 167 socionomstudenter vid Uppsala Universitet hösten 2011 besvarat angående demens och demensproblematik. Uppkomsten av denna studie får sin grund i människors bemötande av varandra och att det finns en bakomliggande orsak i form av olika grad av kunskap och erfarenhet som uttrycks i en attityd till någonting, i detta fall demenssjukdom. Det är av vikt att få veta vad socionomstudenter, som är en grupp som kan komma i kontakt med individer som har demenssjukdom eller lider av demensproblematik, har för attityder till, kunskaper om och erfarenheter av demens för att på så sätt kunna se eventuella brister i ett möte.   Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den teoretiska referensramen skapad för studiens syfte och som genomsyrar den: tre specifika teman i förhållande till demens, attityder till, kunskap om och erfarenhet av demens. Det var även utifrån dessa teman som enkätstudien utformades.   Således undersöker uppsatsen frågeställningarna, vilken kunskap, vilka attityder och i vilken utsträckning socionomstudenterna har erfarenhet av demens och demensproblematik. Frågeställningarna har analyserats med hjälp av univariatanalys och bivariat analys. Studien lägger fokus på bivariat analys som tar sin utgångspunkt i att analysera frågeställningarna genom att använda sig av socionomprogrammets inriktningar; barn och ungdom samt äldre och funktionshinder.   Studien visar att studerande vid de två inriktningar som erbjuds på programmet delvis hade olika, attityder till, kunskap om samt erfarenhet av demens och personer med demenssjukdom. Studien visar också på många likheter mellan studerande vid inriktningarna, vilket kan innebära att det inte är någon större skillnad i vad man får lära sig inom respektive inriktning eller att kunskaps/erfarenhets/attitydnivån är jämnt fördelad bland studerande inom de båda inriktningarna. Studiens resultat tyder på att likheterna är mer framträdande än olikheterna inom gruppen socionomstudenter avseende på kunskaps/erfarenhets/attitydnivån.

Syftet med denna studie är att ge en insikt i de generella välfärdspolitiska attityder socionomstudenter i Sverige och Storbritannien har kring organisering av och ansvarsfördelning i välfärden. Syftet är vidare att ta reda på om det finns några likheter eller skillnader i välfärdspolitiska attitydmönster hos socionomstudenter i Sverige respektive Storbritannien som kan kopplas till de socialpolitiska institutioner som karaktäriserar olika välfärdsregimer. Studien har en kvantitativ forskningsansats och metoden för datainsamling har varit av surveydesign där digitala enkäter har distribuerats till socionomstudenter vid en högskola i respektive land. Undersökningen omfattade sammanlagt 141 studenter, varav 77 respondenter studerade i Sverige och 64 studerade i Storbritannien. Av undersökningens resultat utvisas att det finns ett samband mellan socionomstudenternas landstillhörighet och deras attityder gentemot omfördelningar i socialpolitiken, ansvarsfördelning, universalitet respektive selektivitet samt beskattning och offentliga utgifter. Vidare kan de välfärdspolitiska attitydmönstren i viss mån återkopplas till ländernas välfärdsinstitutionella kontext men inte i sådan utsträckning att en tydlig koppling kan göras till de strukturella skillnader som beskrivs i Esping-Andersens teori om välfärdsregimer.

Detta självständiga examensarbete på kandidatnivå redogör för hur socionomstudenter vid Göteborgs Universitet konstruerar socionom som en social identitet. Datainsamling skedde genom fokusgrupper med totalt sju deltagare från olika terminer vid socionomprogrammet, materialet har bearbetats med tematisk analys och analyserats med hjälp av social identitetsteori. Studien fann att informanterna konstruerar sig själva som en del av gruppen socionomer, ett nedvärderat sällskap med en unik förståelse, med gemensamma karaktäristika som är tydligt särskild från andra sociala grupper. Resultatet belyser en konstruktion av socionomer som sammanbundna och stärkta av samhällets bristande uppskattning och förståelse för dem, som ett hemligt sällskap. Studien föreslår vidare forskning kring hur gränsdragningar för ett för stort personligt engagemang kan bli en del av socionomutbildningen, likväl forskning om hur socionomers arbete kan göras mer begripligt för allmänheten.

Syfte med studien är att undersöka socionomstudenters attityd till den svenska välfärdsstaten och om attityden hos socionomstudenterna gentemot välfärdsstaten skiljer sig beroende på uppväxtförhållande. Vidare ämnar jag undersöka socionomstudenters kunskaper och inställning till politik och arbetsgivare. Examensarbetet har genomförts med en kvantitativ metod där socionomstudenterna fick svara på en webbenkät. Totalt besvarade 131 personer enkäten. Det insamlade datamaterialet har i IBS SPSS Statistics, version 24 främst behandlats deskriptivt för att beskriva socionomstudenternas uppväxtförhållanden, attityder, kunskap, politiska engagemang och partisympatier. Resultaten visade att de svarande socionomstudenterna på den undersökta högskolan är ganska nöjda med den välfärdsstat vi har idag, de vill ha ett högt åtagande av utförandet av välfärden genom stat och lokala myndigheter. En oroväckande hög siffra uppdagades i resultatet i frågan om studenten skulle kunna tänka sig att sjukriva sig för att få en ledig dag. Och förvånansvärt många skulle förbise chefen för att driva fram en förändring på arbetsplatsen.

Denna kvantitativa studie har sitt fokus på faktorer som motiverar valet av att bli socionom. Individuella faktorer inkluderar studenternas bakgrund, intressen och tidigare erfarenheter, medan strukturella faktorer innefattar utbildningens utformning och arbetsmarknadens förutsättningar. En enkät skickades ut till nio lärosäten i Sverige och besvarades av 214 socionomstudenter i terminerna 1, 2, 6 och 7. Enkäten användes som ett verktyg för att mäta studenternas attityder och motivation till utbildningsvalet. Attitydfaktorer operationaliserades med hjälp av mätinstrument och tidigare forskning vilket resulterade i olika variabler. För att specificera vilka variabler som skulle ingå formulerades fyra hypoteser som hjälpte till att vägleda analysen och uppnå studiens syfte.  Det insamlade materialet presenterades med hjälp av olika statistiska analysmetoder i SPSS, såsom Kruskal-Wallis, Chi-två, Anova och Mann-Whitney U test. Resultaten analyserades vidare med hjälp av våra teoretiska referensramar, habitus- och kapitalteori, Wounded healer och en modell över förklaringsfaktorerna i utbildningsval.  Studiens resultat visar att individuella faktorer, särskilt altruism och personliga erfarenheter, har en signifikant inverkan på socionomstudenternas utbildningsval. Det framkommer att kvinnliga studenter i högre utsträckning väljer socionomutbildningen av altruistiska motiv än manliga studenter. Dessutom observerades det att graden av altruism varierar bland terminerna, där studenterna blir mindre altruistiska ju längre fram i utbildningen de kommer.

This paper focuses on how young people use and are affected by Facebook. The study embodies students from the social work program in Sweden and their view on Facebook use. Earlier research has shown that Facebook use has increased among youths. At the same time research tells us that social interaction plays an important part in shaping our identity. It is from those stands that we base this paper on, and explore our interview persons answer after the theories of Erving Goffman and the people who have studied him, such as Bernie Hogan and Zeynep Tufekci. The results showed that people tend to only present on Facebook, what was good and things that weren’t so personal. It was clear that Facebook can be used as a very effective communication tool, however the networking site can also cause stress. Something that several of the students were concerned about was how Facebook, and internet in general would be used in the future, this considering parents that upload contents about their small children.

There exists a strained situation with social services in Sweden. Many social services consists a lack of educated social workers. Furthermore, it is thought by social work students that the work is heavy and stressful. As numerous of today's students have social services as a future workplace, the purpose of this survey is to see what attitudes the students possess about the profession. Further, the purpose is also to see if these attitudes affect their willingness to work with social services after they graduate. A survey is conducted with 94 students that study social work at Linnaeus University in Kalmar. The students who participated are in semester 2, 4 and 6. The results show that there exists a mainly positive attitude towards social services and that social services carry out an important work. On the other hand, the result also shows that many students felt that the work environment is stressful and has a high work strain. The result further shows that the students' attitude has an impact on their willingness to work with social services. However, a majority of the students would only work with social services as their first job or a shorter period of their career.

During recent years, Swedish municipalities have had major recruitment problems regarding social workers, especially in child welfare and maintenance support. Previous research shows that high workload and inadequate resources are the main reasons why the social workers leave their jobs as an effect of New Public Management, which has characterized the public sector over the past three decades. The purpose of this study is to examine how Swedish social worker students percive and experience social work as a profession. Previous resarch put forward a clear hierarchical status scheme within the social workers professions community in Sweden, which can be seen affecting social worker students by socialization in to the professions structures. The result from this interview study shows that the social worker students belive that there is high workload, too much administrative work and too little room for discretion, which limits the ability to make a difference for the clients. The findings also shows that education and practical experience have a major impact on the way social worker students experience the social work. In addtion; media, society and family contribute to the perceptions of the profession. Furthermore, the students describe that their social environment is crucial in regards to becoming a social worker. For the understanding of perceptions of the social work, the study has  theoretical frameworks of Bourdieu and Goffman in purpose to theorize student socialization into professional structures.

Syftet med denna studie har varit att undersöka socionomstudenters financial literacy, genusaspekten av financial literacy och socionomstudenters attityder till ekonomi inom socialt arbete och samhället. Studien är uppbyggd på en kvantitativ undersökning i form av en enkät i vilken 126 socionomstudenter har deltagit, 113 kvinnor och 13 män. Respondenternas svar analyserades med bivariat statistisk analys. Avseende socionomstudenters financial literacy framkommer det i resultatet att endast fyra av 12 frågor besvarades korrekt av hälften eller fler respondenter. I resultatet framkommer även att män tenderar att ha högre financial literacy än kvinnor. Dock tenderar kvinnor att ha högre kunskaper om huslån och informationsinsamling gällande produkter. Slutligen visade studien inte något samband mellan de undersökta variablerna (genus, ålder, etnicitet, arbete, föräldrars utbildning, sparande, inställning till ekonomi i socialt arbete) och socionomstudenters financial literacy. Slutsatserna i den aktuella studien är att socionomstudenters financial literacy är bristfällig och att det finns ett samband mellan genus och individens financial literacy.