The purpose of this essay is to examine the origin of generalized trust. We compare existing theories on trust to determine what approach is more fruitful in explaining the prevalence, or absence, of trust. Our conviction is that trust should be viewed as an interaction, rather than a disposition or a rational choice. The sample is based on the countries of the OECD. In total, five different hypotheses are tested: i) that generalized trust is created by equal distribution of income, ii) that generalized trust is created through monitoring of the state, iii) that generalized trust is created through rule by law; iv) that generalized trust is created when the welfare apparatus is guided by principles of universalism; or iv) that generalized trust is created when the state integrates trust networks. Although there are some results in favor of each hypothesis, no hypothesis gains stronger support than the last. Nations that produce and distribute welfare in a way that promotes interaction between networks exhibit higher degrees of generalized trust than those that encourage interactions within confined networks. Thus, we conclude that there are good reasons for considering trust as a measure of integration. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur generaliserad tillit uppstår. Uppsatsen är av argumenterande karaktär: den ställer befintliga teorier om tillit mot varandra för att pröva vilken som erbjuder bäst förklaringsmodell. Vår utgångspunkt är att tillit bör ses som en interaktion, snarare än en disposition eller ett rationellt övervägande. Urvalet är baserat på OECD-länderna. Sammantaget testas fem hypoteser: i) att generaliserad tillit skapas genom jämlik inkomstfördelning; ii) att generaliserad tillit skapas genom granskning av staten; iii) att generaliserad tillit skapas genom lagstyre; iv) att generaliserad tillit skapas genom att statens välfärdsapparat styrs av universella principer; samt v) att generaliserad tillit skapas när ett tillitsnätverk integreras av staten. Resultaten visar att även om stöd finns för samtliga fem hypoteser, är stödet starkast för den sista. Länder som producerar och distribuerar välfärd på ett sätt som främjar interaktion mellan olika nätverk uppvisar högre grad av generaliserad tillit än länder som snarare uppmuntrar interaktion inom slutna nätverk. Vi drar därför slutsatsen att det finns goda skäl att betrakta tillit som ett mått på integration.

Svårigheter att kombinera arbete och barn ses som en av de främsta anledningarna till den låga fertiliteten i Sydeuropa. I Skandinavien med välfärdsinstitutioner som ger stöd för föräldrar att kunna kombinera arbete och familjeliv är fertiliteten desto högre. Studier på individnivå har visat samband mellan individers arbetsvillkor och resurser och deras möjligheter att skaffa barn, däremot efterfrågas fler studier som jämför detta samband mellan olika länder med olika institutionellt stöd. I denna studie ligger fokus på sambandet mellan arbetsvillkor och individuella resurser och barnafödandet i Sverige och Spanien, två länder med olika institutionellt stöd för familjebildning, och huruvida dessa samband skiljer sig mellan länderna. Genom att tillämpa Amatya Sen’s capability-perspektiv fördjupas förståelsen för hur den institutionella kontexten tillsammans med individuella livssituationen formar människors olika möjligheter att skaffa barn. Genom linjära regressionsanalyser av data från European social survey indikerar studiens resultat att låg inkomst har ett negativt samband med spanska kvinnors fertilitet, analyserna avslöjar också att familjevänliga arbetsvillkor är viktigast för svenska kvinnor.

Syftet med denna studie är att ge en insikt i de generella välfärdspolitiska attityder socionomstudenter i Sverige och Storbritannien har kring organisering av och ansvarsfördelning i välfärden. Syftet är vidare att ta reda på om det finns några likheter eller skillnader i välfärdspolitiska attitydmönster hos socionomstudenter i Sverige respektive Storbritannien som kan kopplas till de socialpolitiska institutioner som karaktäriserar olika välfärdsregimer. Studien har en kvantitativ forskningsansats och metoden för datainsamling har varit av surveydesign där digitala enkäter har distribuerats till socionomstudenter vid en högskola i respektive land. Undersökningen omfattade sammanlagt 141 studenter, varav 77 respondenter studerade i Sverige och 64 studerade i Storbritannien. Av undersökningens resultat utvisas att det finns ett samband mellan socionomstudenternas landstillhörighet och deras attityder gentemot omfördelningar i socialpolitiken, ansvarsfördelning, universalitet respektive selektivitet samt beskattning och offentliga utgifter. Vidare kan de välfärdspolitiska attitydmönstren i viss mån återkopplas till ländernas välfärdsinstitutionella kontext men inte i sådan utsträckning att en tydlig koppling kan göras till de strukturella skillnader som beskrivs i Esping-Andersens teori om välfärdsregimer.

Denna studie ämnar undersöka skillnaden i osäkra anställningar mellan unga kvinnor och män i 14 Europeiska länder dels på landspecifik nivå samt indelat i välfärdsregimer. Underlaget för studien kommer ifrån European Social Survey från åren 2010 och 2012. För analysen har logistisk regressionsanalys tillämpats i statistikprogrammet SPSS. Genom ett uppslag i tidigare forskning och teori om faktorer på både individ- och institutionsnivå formulerades två hypoteser: Att kvinnor i större utsträckning än män innehar osäkra anställningar samt att den största skillnaden skulle gå att urskönja i den konservativa välfärdsregimen. I ett inledande skede vid kontroll för enbart kön tenderade kvinnor i den socialdemokratiska välfärdsregimen att ha en större sannolikhet till en osäker anställning. Detta resultat speglas inte i de två övriga regimgrupperna. Vid kontroller för sociodemografiska variabler, främst sektor, upphör denna tendens och en könsskillnad går inte att påvisa. När kontroller för familjebildning förs in ändras resultatet. Kvinnor i tre länder, varav två i den konservativa välfärdsregimen, har en större sannolikhet till en osäker anställning. Välfärdsregimer tycks inte vara den mest fruktbara metoden för analys i kluster men ger möjlighet till en djupare förståelse för viktiga institutionella faktorer på landspecifik nivå. Generellt har unga kvinnor inte osäkrare anställningar än män i studien men kontroller för fler relevanta variabler är något som skulle kunna fördjupa analysen.

Syftet med denna studie är att analysera attityder till migration bland 15 europeiska länder år 2014/15 och undersöka vilka faktorer som kan förklara dessa skillnader. Detta genom att undersöka om attitydskillnader till migration kan förklaras av faktorer som utbildningsgrad och ekonomisk situation samt om dessa attitydskillnader kan förklaras i relation till välfärdsregimer. Baserad på data från European Social Survey Round 7, analyseras sambandet mellan attityder till migration bland länderna genom att bryta ner begreppet ”migrationsattityder” i tre aspekter; attityder avseende vilken grad människor får komma att bo i landet, attityder avseende kvalifikationer hos människor som kommer att få bo i landet och till sist attityder avseende om människor gynnar landet de tar sig till. Sambandet analyseras genom både linjär- och multipel regressionsanalys. Resultatet visar att länder som tillhör den socialdemokratiska välfärdsregimerna uppvisar mer positiva migrationsattityder i förhållande till resterande välfärdsregimer, vilket skulle kunna förklaras av deras höga grad av socialt stöd och låg social skiktning. Bland de konservativa- och liberala välfärdsregimerna är kvalifikationer hos människor som kommer till dessa länder av vikt, men att de konservativa välfärdsregimerna visar på högre solidaritetsnivåer avseende migrationsattityder. De öst- och centraleuropeiska välfärdsregimerna uppvisar mest negativa migrationsattityder i jämförelse med resterande välfärdsregimer. Vilket skulle kunna förklaras av dess låga solidaritetsnivå för immigranter som länder av den öst- och centraleuropeiska välfärdsregimen innehar. Detta i enlighet med tidigare studier. Avslutningsvis uppvisar studien att fler faktorer bör undersökas för att söka förklaring av attitydskillnader till migration, då resultatet indikerar att dessa skillnader inte ensamt kan förklaras utifrån välfärdsregimer. / The aim of this study is to analyze attitudes towards migration among 15 European countries in the year of 2014/15 and examine which factors that may explain these differences. This by examining whether attitude differences towards migration can be explained by economic and educational factors and additionally, if these differences can be explained in relation to welfare regimes. Based on data conducted by European Social Survey Round 7, this paper analyzes the correlation between attitudes towards migration among the countries by dividing the term “migration attitudes” into three aspects; attitudes concerning to what extent the country should allow people to come and live in the country, attitudes concerning how important qualifications of the people that come to live in the country and finally attitudes concerning if people that come to live in the country benefit the country in some way. The correlation is analyzed by using both linear and multiple regression. The results show that countries belonging to the Social Democratic regime show more positive migration attitudes in relation to the remaining welfare regimes, which tend to be explained by their high degree of social support and low social stratification. Both the Conservative and Liberal welfare regimes indicate that qualifications of the people that come to live in the country are important, although the Conservative welfare regimes tend to show a higher degree of solidarity for immigrants. The East and Central European welfare regimes show the most negative migration attitudes in relation to the remaining welfare regimes, which can be explained by the low degree of solidarity for immigrants in accordance with previous studies. In conclusion the study shows that more factors should be examined to seek explanation of attitude differences towards migration, as the result indicate that these differences can not solely be explained by welfare regimes.

Undersökningens syfte är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan traditionella könsnormer samt inställningen till det egna landets familjepolitik, och landets totala fertilitetsnivå. Uppsatsen har en kvantitativ ansats med analyser baserade på data från European Social Survey samt Eurostat och undersöker 26 europeiska länder. Den teoretiska bakgrunden belyser hur mönstret i de totala fertilitetsnivåerna har förändrats till de nivåer som uppvisas i Europa idag. Vidare beskrivs hur könsrollsattityder och familjepolicys kan kopplas till födelsetal. Av den teoretiska bakgrunden framkommer vikten av att kunna kombinera barn med förvärvsarbete som en nyckelaspekt. Framförallt ses barnomsorg som något som minskar kvinnors alternativkostnader avsevärt vad gäller att kunna kombinera dessa två. För att göra resultatet överskådligt organiseras resultatet efter välfärdstypologier. Resultatet visar att det finns ett negativt samband mellan traditionella könsrollsattityder och totala fertilitetsnivåer. Detta innebär att det i länder där individer i högre grad anser att kvinnor bär huvudansvar för barn och familj och där män ses som huvudförsörjare, finns en lägre total fertilitetsnivå.  Vidare framkommer även ett positivt samband mellan att vara nöjd med familjerelaterade sociala förmåner samt befintlig barnomsorg och totala fertilitetsnivåer. Resultatet tyder således på att länder där individer är nöjda med befintliga sociala förmåner och där individer är nöjda med den tillgängliga barnomsorgen, har en högre total fertilitetsnivå.

This research is about unemployment and how it effects on three dimensions of social exclusion: health, income deprivation and political activity. The aim is to investigate how age and welfare systems interact with unemployment’s impact on social exclusion. The analysis method used in this research paper is multilevel modelling. The analyze method gave the possibility to study the impacts of unemployment on social exclusion both from an individual and a context level. The results shows that unemployment does have an impact on all the three chosen dimensions of social exclusion. In addition, unemployment effects most people in countries which are characterized by the liberal welfare systems and east European welfares. At age level, unemployment has a larger impact on older individuals than the younger ones. / Denna studie undersöker arbetslöshetens påverkan på tre olika dimensioner som anses tillhöra social exkludering, dessa dimensioner är hälsa, inkomst och politisk inkludering. Här undersöks arbetslöshetens påverkan på. Arbetslöshetens inverkan på de olika dimensionerna i relation till olika välfärdssystem och åldersgrupper inom Europa. Analysmetoden som används i denna studie är multilevel analysmodellen. Denna analysmodellen ger en möjlighet att studera effekter på arbetslöshetsproblematiken både på individnivå och gruppnivå. Resultaten visar att arbetslösheten ger mest negativ påverkan på social exkludering i de europeiska länder som betraktas att ha liberala välfärdssystem samt i östeuropeiska välfärdsstater. På individnivå är effekten av arbetslöshet mest påtaglig bland kategorin äldre och etablerade inom de tre dimensionerna.

Ett av de mest grundläggande fundamenten för att ett samhälle ska fungera friktionsfritt är att människor känner tillit. För att ett samhälle ska vara välmående behöver människor känna tillit både till samhällets institutioner och tillit till andra människor i allmänhet. Syftet med denna studie var att få en bredare förståelse av mellanmänsklig tillit och att undersöka hur den förhåller sig till olika typer av välfärdsregimer och upplevd kollektiv diskriminering, det vill säga om en upplevt att en tillhör en grupp som i samhället var utsatt för diskriminering. Studien utgår från Bo Rothsteins teori om tillit samt Gøsta Esping-Andersens teori om välfärdsregimer. Båda dessa teorier baseras på ett makroperspektiv vilket innebär att mellanmänsklig tillit studeras från ett strukturellt perspektiv. Studien har hämtat datamaterial från omgång 8 av European Social Survey (ESS) som genomfördes år 2016. ESS samlar in data från ett 30-tal olika länder och frågorna behandlar delvis tillit. För denna studies syfte användes data från länderna Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Norge och Sverige. Materialet omfattade ett urval på 25 506, i åldrarna 15 år och uppåt. För att studera mellanmänsklig tillit användes bivariata analyser samt linjär regression som analysmetod. Tillit i olika välfärdsregimer är ett välstuderat ämne men denna studie ämnade även undersöka om upplevd kollektiv diskriminering var en faktor mellan välfärdsregim och mellanmänsklig tillit. Resultatet var att mellanmänsklig tillit skilde sig åt beroende på typ av välfärdsregim och om en människa upplevt sig varit utsatt för kollektiv diskriminering. / <p>Slutversion</p>

ABSTRACT  Aims:  While the relationship between unemployment and well-being is widely acknowledged, there has been little exploration of its consequences for older workers. It is also less clear whether this relationship differs between welfare states characterized by varying levels of social protection for the unemployed. Thus, the aim is to examine the relationship between unemployment and well- being, considering factors such as age and gender across diverse contexts.  Methods:  Data is utilized from the European Social Survey (ESS), round 9 conducted in 2018, encompassing 25 countries classified into five welfare state regimes (Scandinavian, Anglo-Saxon, Bismarckian, Southern and Eastern), with 44 577 respondents, aged 16-90. Well-being is measured using the variable "Happy" on a 10-point scale. The analysis includes individual-level factors (employment status, age, gender) and macro-level factors (welfare state regimes). Employment status was main activity in the last 7 days. Linear regression models are employed, with a focus on both the entire population and the unemployed within each welfare regime. The analysis initially compares well-being between the employed and unemployed, followed by a focused analysis on older (55 years or older) unemployed.  Results:  Unemployed individuals in all countries reported lower well-being than those employed. Scandinavian, Anglo-Saxon and Bismarckian regimes exhibit a significant negative impact of unemployment on well-being, while Southern and Eastern European states demonstrate more modest impacts. Older unemployed individuals generally indicate higher well-being across all regimes compared to young and middle-age unemployed, although the results lack statistical significance. Gender-based disparities in well-being within the Scandinavian, Anglo-Saxon, and Bismarckian regimes also lack statistical significance, implying an equivalent negative impact of unemployment on both men and women. In contrast, Eastern and Southern regimes exhibit a significant distinction, with higher well-being among unemployed women compared to men. Conclusion:  The negative relationship between unemployment and well-being is consistent across Europe but varies by welfare state regime. Simultaneously, older unemployed individuals report higher well- being, suggesting that younger and middle-aged unemployed individuals may face more significant challenges in navigating the association between unemployment and well-being. This difference may be attributed to the presence of social protection mechanisms within welfare regimes, exerting a positive influence on the well-being of the older demographic, and variations in work culture, such as an earlier retirement age in some countries and lower work norms in others. The non-existent gender differences in the association between unemployment and well- being in the Scandinavian, Bismarckian, and Anglo-Saxon regimes suggest a shared work norm where women should experience similar psychosocial and economic pressures as men when unemployed. Yet, in Eastern and Southern regimes, women exhibit significantly higher well-being than men, which indicate that traditional standard of the man as the main breadwinner is still pervasive in Eastern and Southern regimes. These findings emphasize the influence of contextual factors on the relationship between unemployment and well-being. / SAMMANFATTNING  Syfte:  Även om sambandet mellan arbetslöshet och välbefinnande är allmänt erkänt, har det gjorts lite forskning kring dess konsekvenser för äldre arbetstagare. Det är också mindre tydligt om detta förhållande varierar mellan välfärdsstater som kännetecknas av olika nivåer av socialt skydd för arbetslösa. Således är syftet att undersöka förhållandet mellan arbetslöshet och välbefinnande, med hänsyn till faktorer som ålder och kön i olika sammanhang.  Metod:  Data används från European Social Survey (ESS), omgång 9 genomförd 2018, omfattande 25 länder indelade i fem välfärdstatsregimer (Skandinavisk, Anglo-Saxisk, Bismarckiansk, Södra och Östra Europa), med 44 577 respondenter i åldrarna 16–90. Välbefinnande mäts med variabeln "Lycka" på en 10-gradig skala. Analysen inkluderar individuella faktorer (sysselsättningsstatus, ålder, kön) och makrofaktorer (välfärdsstatsregimer). Sysselsättningsstatus var huvudaktivitet de senaste 7 dagarna. Linjära regressionsmodeller används, med fokus på både hela populationen och de arbetslösa inom varje välfärdsregim. Inledningsvis jämförs välbefinnandet mellan de sysselsatta och arbetslösa, följt av en detaljerad analys av äldre (55 år och äldre) arbetslösa. Resultat:  Arbetslösa i alla länder rapporterade lägre välbefinnande jämfört med de sysselsatta. Skandinaviska, Anglo-Saxiska och Bismarckianska regimerna uppvisar en signifikant negativ påverkan av arbetslöshet på välbefinnandet, medan länderna i Södra och Östra Europa visar mer måttliga effekter. Äldre arbetslösa indikerar generellt sett högre välbefinnande i alla regimer jämfört med unga och medelålders arbetslösa, även om resultaten saknar statistisk signifikans. Könsskillnader i välbefinnande inom Skandinaviska, Anglo-Saxiska och Bismarckianska regimerna saknar också statistisk signifikans, vilket antyder en likvärdig negativ påverkan av arbetslöshet på både män och kvinnor. Å andra sidan uppvisar Södra och Östra regimerna en signifikant skillnad, med högre välbefinnande bland arbetslösa kvinnor jämfört med män. Slutsats:  Det negativa förhållandet mellan arbetslöshet och välbefinnande är konsekvent över hela Europa men varierar mellan välfärdsregimer. Samtidigt rapporterar äldre arbetslösa personer högre välbefinnande, vilket antyder att yngre och medelålders arbetslösa personer kan stå inför större utmaningar när det gäller att hantera konsekvenserna av arbetslöshet. Denna skillnad kan bero på närvaron av socialt skyddsnät inom välfärdsregimerna, vilket har en positiv inverkan på välbefinnandet hos de äldre, samt variationer i arbetskultur, såsom en tidigare pensionsålder i vissa länder och lägre arbetsnorm i andra. De icke existerande könsskillnaderna i förhållandet mellan arbetslöshet och välbefinnande i Skandinaviska, Bismarckianska och Anglo-Saxiska regimerna antyder en gemensam arbetsnorm där kvinnor bör uppleva liknande psykosociala och ekonomiska påfrestningar som män när de är arbetslösa. I motsats till detta uppvisar kvinnor i Östliga och Sydliga regimerna signifikant högre välbefinnande än män, vilket indikerar att den traditionella normen där mannen är huvudförsörjaren fortfarande är utbredd i Östa och Södra regimerna. Dessa resultat betonar betydelsen av kontextuella faktorer för förhållandet mellan arbetslöshet och välbefinnande.

The introduction of the European union’s pillar of social rights has marked a new chapter in EU social policy. The social policy of the union has been seen to affect the national welfare state of its members causing convergence between member states. Given that welfare politics is a salient issue of the electorate, this thesis aims at finding out what type of welfare regime is most prevalent in EU social pillar policy in order to identify the direction the EU is pushing its member states. By using a content analysis to examine policy initiatives within the scope of the social pillar through the lens of the theoretical framework of Esping-Andersen’s three worlds of welfare regimes, this thesis identifies a considerable prevalence of a social democratic welfare regime. Especially given the sizeable occurrence of universalism and defamiliarization in the analysed material. This shows that policy convergence between the member states will entail a considerable role of the state, universal welfare services and promoting female participation in the labour market.