Undersökningens syfte är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan traditionella könsnormer samt inställningen till det egna landets familjepolitik, och landets totala fertilitetsnivå. Uppsatsen har en kvantitativ ansats med analyser baserade på data från European Social Survey samt Eurostat och undersöker 26 europeiska länder. Den teoretiska bakgrunden belyser hur mönstret i de totala fertilitetsnivåerna har förändrats till de nivåer som uppvisas i Europa idag. Vidare beskrivs hur könsrollsattityder och familjepolicys kan kopplas till födelsetal. Av den teoretiska bakgrunden framkommer vikten av att kunna kombinera barn med förvärvsarbete som en nyckelaspekt. Framförallt ses barnomsorg som något som minskar kvinnors alternativkostnader avsevärt vad gäller att kunna kombinera dessa två. För att göra resultatet överskådligt organiseras resultatet efter välfärdstypologier. Resultatet visar att det finns ett negativt samband mellan traditionella könsrollsattityder och totala fertilitetsnivåer. Detta innebär att det i länder där individer i högre grad anser att kvinnor bär huvudansvar för barn och familj och där män ses som huvudförsörjare, finns en lägre total fertilitetsnivå.  Vidare framkommer även ett positivt samband mellan att vara nöjd med familjerelaterade sociala förmåner samt befintlig barnomsorg och totala fertilitetsnivåer. Resultatet tyder således på att länder där individer är nöjda med befintliga sociala förmåner och där individer är nöjda med den tillgängliga barnomsorgen, har en högre total fertilitetsnivå.