This study examines the connection between social capital and urban and rural areas. The study divides the environments into two categories; metropolises and rural areas. Metropolises are defined as any of Swedens largest cities Stockholm, Gothenburg or Malmö. The study also examines if there is a difference between these groups in how high social trust they have to people living in the same areas as themselves versus people who live in other areas. The studie also focuses on the urbanization that the world is going through, where people move from rural areas into the cities for work and education. Does the urbanization also have an effect of the development of the social capital? Social capital is defined as social trust and the participants have been asked to which extent they feel like they can trust other people. The results of the research shows there exists a slight but consistent difference between the groups where we can see that the people who has grown up in metropolises has a higher social trust than the people raised in rural areas. The study also shows that although the people raised in rural areas has lower trust to people in general, they have higher trust to people living in the same areas as themselves.

Den här studien kommer handla om tillit till abstrakta system och mellanmänsklig tillit hosmedborgarna i Sollefteå kommun.Vårt syfte är att titta på skillnader i tilliten och eventuella samband som finns mellan tre bakgrundsfaktorer,kön, ålder och utbildningsnivå, samt till stödet för BB-ockupationen. Defrågeställningar vi vill ha svar på är Hur skiljer sig Sollefteåbornas tillit med avseende på socialagemenskaper på olika nivåer?, Vad är betydelsen av respondenternas bakgrundsfaktorer,d.v.s. kön, ålder och utbildning? och Hur ser sambandet ut hos mellanmänsklig tillit och stödetför BB-ockupationen, kontra tillit till abstrakta system och stödet för BB-ockupationen?.Vi kommer att använda oss av Giddens teori om tillit till abstrakta system (1996) och Putnamsansats om socialt kapital, det vill säga mellanmänsklig tillit (2001).Resultatet av denna studie visar på att det finns skillnader inom den mellanmänskliga tillitenoch tilliten till abstrakta system. Vi kan även se samband mellan tillitsvariablerna och våra trebakgrundsfaktorer. I resultatet syns det att människor som har hög mellanmänsklig tillit harstarkare samvariation med stödet för ockupationen av BB, än de människor som har hög tillittill abstrakta system. / <p>2018-06-07</p>

Ett av de mest grundläggande fundamenten för att ett samhälle ska fungera friktionsfritt är att människor känner tillit. För att ett samhälle ska vara välmående behöver människor känna tillit både till samhällets institutioner och tillit till andra människor i allmänhet. Syftet med denna studie var att få en bredare förståelse av mellanmänsklig tillit och att undersöka hur den förhåller sig till olika typer av välfärdsregimer och upplevd kollektiv diskriminering, det vill säga om en upplevt att en tillhör en grupp som i samhället var utsatt för diskriminering. Studien utgår från Bo Rothsteins teori om tillit samt Gøsta Esping-Andersens teori om välfärdsregimer. Båda dessa teorier baseras på ett makroperspektiv vilket innebär att mellanmänsklig tillit studeras från ett strukturellt perspektiv. Studien har hämtat datamaterial från omgång 8 av European Social Survey (ESS) som genomfördes år 2016. ESS samlar in data från ett 30-tal olika länder och frågorna behandlar delvis tillit. För denna studies syfte användes data från länderna Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Norge och Sverige. Materialet omfattade ett urval på 25 506, i åldrarna 15 år och uppåt. För att studera mellanmänsklig tillit användes bivariata analyser samt linjär regression som analysmetod. Tillit i olika välfärdsregimer är ett välstuderat ämne men denna studie ämnade även undersöka om upplevd kollektiv diskriminering var en faktor mellan välfärdsregim och mellanmänsklig tillit. Resultatet var att mellanmänsklig tillit skilde sig åt beroende på typ av välfärdsregim och om en människa upplevt sig varit utsatt för kollektiv diskriminering. / <p>Slutversion</p>

Allmänhetens tillit är avgörande för att polisen ska kunna fylla sin funktion i rättssamhället, och därför är det också nödvändigt att öka förståelsen för vad som påverkar den. Denna kvantitativa studie syftar således till att undersöka betydelsen av bakomliggande faktorer för tilliten till polisen i Sverige, med ett särskilt fokus på den potentiella betydelsen av socialt kapital. Därtill undersöks även vad begreppet tillit “innefattar”, samt formas av, i den aktuella kontexten.Eftersom individuellt socialt kapital kan sägas medföra en högre delaktighet i samhället, kan detta även tänkas ha en påverkan på polistilliten. Sambandet mellan polistillit och socialt kapital kommer undersökas utifrån Colemans teoretiska resonemang samt tidigare forskning. Studien bygger på data från två omgångar av European Social Survey (2010 och 2012). För att besvara syftet har multipla regressionsanalyser använts som huvudsaklig analysmetod, i kombination med korrelationsanalys och faktoranalys. Resultaten visar på att samtliga undersökta dimensioner av socialt kapital har signifikanta positiva samband med polistilliten, och deras sammanlagda förklaringskraft utmärkte sig som hög, i relation till övriga bakgrundsfaktorer. Dimensionen mellanmänsklig tillit visade på starkast samband med tilliten av samtliga variabler i analysen. Resultaten rörande analysen av tillitsbegreppet visar att det tycks vara en generell uppfattning om huruvida polisen gör “ett bra jobb” som är mest betydelsefull för individuell skattning av tillit till polisen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att socialt kapital har en signifikant betydelse för allmänhetens polistillit i Sverige; en slutsats som kan inspirera arbete som potentiellt kan förbättra polisens samhällsfunktion.

Ett av de grundläggande fundamenten för att ett demokratiskt samhälle ska fungera är att människor känner tillit till varandra. Syftet med den här studien är att få en vidare förståelse för hur den mellanmänskliga tilliten skapas och upprätthålls i det svenska samhället idag. Studien tar avstamp i Robert D. Putnams teori om att samhällsengagemang gynnar den mellanmänskliga tilliten genom en rad mekanismer och undersöker huruvida social klass påverkar sambandet eller ej. Förutom Putnam ingår även Bo Rothsteins teorier om mellanmänsklig tillit i det teoretiska ramverket. Pierre Bourdieus teori om det sociala rummet har legat till grund för att definiera social klass och dess betydelse för människors livsvillkor. Studien har hämtat datamaterial från den nationella SOM-undersökningen år 2021, formulär 6. Materialet omfattade ett nettourval på 3400 personer i åldrarna 16 år och uppåt. Antal svarande på enkäten var 1622 personer och efter att det interna bortfallet uteslöts kvarstod 1060 personer i urvalet. För att studera hur samhälleligt engagemang påverkar mellanmänsklig tillit användes bivariata analyser samt multipel linjär regression som analysmetod. Samhällsengagemang mättes genom att skapa två olika index, ett som mätte antal föreningsmedlemskap och ett som mätte antal aktiviteter (såsom att gå i demonstration eller att kontakta en politiker). Social klass mättes med hjälp av yrkeskategorier som delats in i enligt European Socio-economic Classification (ESeC). Övriga kontrollvariabler var kön, ålder och partisympati. Resultatet av studien visade ett positivit samband mellan samhällsengagemang och tillit då det gällde antal föreningsmedlemskap men inte rörande antal aktiviteter. Social klass visade sig ha en påverkan på sambandet mellan medlemskap och tillit då sambandet blev svagare vid konstanthållning för social klass, och slutsatsen blir att sambandet är starkare för överklassen och medelklassen än för arbetarklassen. Partisympati var ytterligare en kontrollvariabel som hade en relativt stor förklaringsförmåga för sambandet, särskilt för individer tillhörande kategorin överklass.

En hög tillitsnivå i samhället för med sig en rad olika positiva effekter. Det är därför av intresse att undersöka vilka faktorer som gör att två personer som inte känner varandra kan uppleva vad denna studie kallar generell tillit. Studien syftar till att undersöka hur olika välfärdstyper främjar varierande nivåer av mellanmänsklig tillit. Detta görs genom att dela in sex idealtypiska länder efter Esping-Andersens tre olika välfärdstyper; universella-, liberala-, och konservativa välfärdsstater. Studien utgår även från Bo Rothsteins perspektiv om hur olika nivåer av tillit i välfärdsstaterna kan härledas från olika socialförsäkringsprocesser, där universella socialförsäkringar antas leda till högre tillit medan selektiva socialförsäkringar antas leda till lägre tillit. För att besvara studiens syfte genomförs en logistisk regression med data från World Value Survey och European Value Survey. Resultatet från analysen är i linje med den tidigare forskningen och visar att den universella välfärdsstaten har den största sannolikheten att ha generell tillit, följt av den konservativa välfärdsstaten och till sist den liberala välfärdsstaten. Vid kontroll för andra variabler har variabeln välfärdsstat fortsatt den största effekten på sannolikheten att ha generell tillit. Även andra variabler visade en signifikant effekt där förtroende för statsförvaltningen har en större effekt   än organisationsdeltagande. Därutöver visar test för sociodemografiska faktorer som ålder, kön och klass att personer med lägre socioekonomisk klass tenderar att ha lägre sannolikhet att lita på andra. Till sist visar studien att liberala eller konservativa värderingar inte har någon större påverkan på individers sannolikhet att lita på andra oberoende av välfärdstyp. Resultatet visar att neoliberala förändringar i samhället inte har förändrat den generella tilliten 2022 för vuxna invånare i de olika välfärdsstaterna. Det finns möjligheter att förbättra studien genom att kontrollera för fler detaljerade variabler och inkludera flernivås analys så att sambanden kan förtydligas även på olika nivåer.

As the climate change affects the world, a huge number of people are expected to be displaced from their homes, either voluntarily or involuntarily. These events are expected to increase during the second half of the century in the current state. The unique geographical location of northern Europe provides favorable conditions for agriculture, energy production, and water resources. Furthermore, the politically stable situation contributes to the many pull factors and is likely to result in increased immigration to Sweden, both within EU borders as well as outside the EU. This requires that Sweden's communities are socially sustainable. However, municipalities generally lack developed planning for social sustainability, and there is significant disagreement on how social sustainability should be interpreted and then applied in Sweden's communities. Often, the municipalities turn to Agenda 2030, the UNDP Sustainable Development Goals, and their interpretation of social sustainability. According to researchers, the level of trust between people as well as the strengthening of social capital in the communities, both at the local level and nationwide, are of utmost importance to ensure a functioning democratic society. At the same time, trust and social capital are missing as Sustainable Development Goals and as goal targets, which means that Swedish municipalities tend not to discuss how to implement building interpersonal trust into their plans. Interpersonal trust is also on the decline in Sweden, which traditionally always had a high level of interpersonal trust. Therefore, a clearer definition of the concept of social sustainability is requested, as well as the inclusion of "Interpersonal Trust" as a goal target in Goal 11 of the Sustainable Development Goals.In addition to existing economic models, a model that focuses more on social sustainability is needed. Such an economic model is Doughnut Economics. The economic model must include interpersonal trust and social capital in the social foundation, which is not the case as of now. Therefore, an adjustment of that model is required. A shift from the classical growth goals to social and ecological goals is needed in order to make the shift. An implementation of an economic model that includes social sustainability and goals for interpersonal trust and social capital is requested. By doing this, Swedish municipalities are better prepared to meet the challenges with increasing migration in the second half of the century