Denna studie ämnar undersöka eventuella samband mellan alkoholkonsumtion och livstillfredställelse samt sambandet mellan att vara närstående till en person med alkoholproblematik och livstillfredställelse. Det undersöks även om dessa samband skiljer sig mellan könen man och kvinna. Studiens hypoteser utgår från tre olika teorier om livstillfredställelse som på olika sätt förklarar vad som påverkar livskvaliteten. Studiens hypoteser utgår även från normaliseringsteorin, avvikelseteorin samt tidigare forskning om alkoholkonsumtionens effekter. Datamaterialet som ligger till grund för studiens analyser är den nationella SOM-undersökningen år 2016. Urvalet bestod av boende i Sverige år 2016 i åldrarna 16 till 85 år. Analyserna genomfördes med logistisk regressionsanalys och samtliga analyser kontrollerades för ålder. Resultaten visar ett positivt samband mellan högre alkoholkonsumtion och livstillfredställelse. Detta samband påverkas inte av kön. Resultaten visar ett negativt samband mellan att ha en närstående med alkoholproblem och livstillfredställelse. Detta samband påverkas inte heller av kön.

No description available.

No description available.

Ett av de grundläggande fundamenten för att ett demokratiskt samhälle ska fungera är att människor känner tillit till varandra. Syftet med den här studien är att få en vidare förståelse för hur den mellanmänskliga tilliten skapas och upprätthålls i det svenska samhället idag. Studien tar avstamp i Robert D. Putnams teori om att samhällsengagemang gynnar den mellanmänskliga tilliten genom en rad mekanismer och undersöker huruvida social klass påverkar sambandet eller ej. Förutom Putnam ingår även Bo Rothsteins teorier om mellanmänsklig tillit i det teoretiska ramverket. Pierre Bourdieus teori om det sociala rummet har legat till grund för att definiera social klass och dess betydelse för människors livsvillkor. Studien har hämtat datamaterial från den nationella SOM-undersökningen år 2021, formulär 6. Materialet omfattade ett nettourval på 3400 personer i åldrarna 16 år och uppåt. Antal svarande på enkäten var 1622 personer och efter att det interna bortfallet uteslöts kvarstod 1060 personer i urvalet. För att studera hur samhälleligt engagemang påverkar mellanmänsklig tillit användes bivariata analyser samt multipel linjär regression som analysmetod. Samhällsengagemang mättes genom att skapa två olika index, ett som mätte antal föreningsmedlemskap och ett som mätte antal aktiviteter (såsom att gå i demonstration eller att kontakta en politiker). Social klass mättes med hjälp av yrkeskategorier som delats in i enligt European Socio-economic Classification (ESeC). Övriga kontrollvariabler var kön, ålder och partisympati. Resultatet av studien visade ett positivit samband mellan samhällsengagemang och tillit då det gällde antal föreningsmedlemskap men inte rörande antal aktiviteter. Social klass visade sig ha en påverkan på sambandet mellan medlemskap och tillit då sambandet blev svagare vid konstanthållning för social klass, och slutsatsen blir att sambandet är starkare för överklassen och medelklassen än för arbetarklassen. Partisympati var ytterligare en kontrollvariabel som hade en relativt stor förklaringsförmåga för sambandet, särskilt för individer tillhörande kategorin överklass.