Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2010. / At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: In press. Paper 2: Submitted. Paper 3: Submitted. Härtill 4 uppsatser.

No description available.

<p>The consumption of alcohol in Sweden has increased considerably within recent years. Among youths there has been a tendency towards drinking more frequently and increased volumes. Alcohol habits among students on the high schools auto mechanic line has been given a questionnaire to examine their experience of the immediate after effect of alcohol and how et effects their situation in school. It has been proven that participating students are drinking alcohol more frequently than the average among Swedish high school students and girls more often than boys. The general experiences of alcohol after effect are predominantly negative both physically and psychologically, but the students are not concerned of their alcohol habits having an effect on their school work.</p> / <p>Konsumtionen av alkohol i Sverige har under de senaste åren ökat kraftigt. Bland ungdomar ses en tendens till att de dricker oftare och mer. Alkoholvanor bland elever på det gymnasiala fordonsprogrammet har undersökts genom en enkätundersökning, för att belysa alkoholens effekter på eleverna och speciellt hur det påverkar deras skolsituation. Det har framkommit att de deltagande eleverna dricker oftare än landsgenomsnittet i Sverige och att tjejerna dricker oftare än killarna. Generellt upplevs ganska negativa fysiska och psykiska effekter av alkoholen dagarna efter, men eleverna upplever inte att det påverkar deras deltagande i skolarbetet.</p>

The consumption of alcohol in Sweden has increased considerably within recent years. Among youths there has been a tendency towards drinking more frequently and increased volumes. Alcohol habits among students on the high schools auto mechanic line has been given a questionnaire to examine their experience of the immediate after effect of alcohol and how et effects their situation in school. It has been proven that participating students are drinking alcohol more frequently than the average among Swedish high school students and girls more often than boys. The general experiences of alcohol after effect are predominantly negative both physically and psychologically, but the students are not concerned of their alcohol habits having an effect on their school work. / Konsumtionen av alkohol i Sverige har under de senaste åren ökat kraftigt. Bland ungdomar ses en tendens till att de dricker oftare och mer. Alkoholvanor bland elever på det gymnasiala fordonsprogrammet har undersökts genom en enkätundersökning, för att belysa alkoholens effekter på eleverna och speciellt hur det påverkar deras skolsituation. Det har framkommit att de deltagande eleverna dricker oftare än landsgenomsnittet i Sverige och att tjejerna dricker oftare än killarna. Generellt upplevs ganska negativa fysiska och psykiska effekter av alkoholen dagarna efter, men eleverna upplever inte att det påverkar deras deltagande i skolarbetet.

Syftet med den här undersökningen är att se hur invånarna i Halmstad reagerade när motboken avskaffades den 1 oktober 1955. Vilka åtgärder tog man för att hantera alkoholen efteråt och kan man förklara åtgärderna som togs i Halmstad för en statlig kontrollerande styrning. Motbokens avskaffande i Halmstad innebar att alkoholinköpen ökade och att fler personer blev omhändertagna för fylleri under övergångstiden. Det var nyheten över det frisläppta starkölet som lockade till inköp. Åtgärderna man gjorde i Halmstad var riktade mot ungdomen eftersom en statlig utredning hade kommit fram till att utvecklingen av ungdomens alkoholvanor hade resulterat i en ökning av fylleri och missbruk. Riktlinjerna för den nya alkoholpolitiken efter avskaffandet var att man bland annat skulle intensifiera undervisning och upplysning om alkohol och ge ökade bidrag till ungdomsorganisationer.

I denna studie undersöktes om relationen mellan alkoholkonsumtion och episodiskt minne skiljer sig beroende på vilken allele av APOE genen en person har. Undersökningsdeltagarna delades upp i fyra grupper, medelålders män, medelålders kvinnor, äldre män och äldre kvinnor. Utbildningsnivå och ålder inom varje åldersgrupp användes som kovariat. APOE delades upp på 4 bärare och icke bärare. Några signifikanta interaktionseffekter mellan alkoholkonsumtion och APOE framkom inte i någon grupp. I gruppen medelåldersmän hittades en signifikant huvudeffekt av alkoholkonsumtion, där de som avstod från alkohol presterade sämre än de med olika nivåer av alkoholkonsumtion. Liknande tendenser syntes i de tre övriga grupperna där undersökningsdeltagare som avstod från alkohol presterade sämst, dock inte signifikant. En anledning till att de som konsumerar alkohol presterar bättre på episodiskt minnestest än de som inte dricker förmodas vara alkoholens positiva effekter på det kardiovaskulära systemet. Ytterligare forskning på området behövs då andra faktorer, så som hur mycket som dricks vid ett enskilt tillfälle, kan vara mer avgörande. / Betula

No description available.

Syftet med undersökningen är att se hur alkoholen påverkade gärningspersoner och brottsoffervid misshandelsfall i Halmstad 1915 till 1925. Jag vill klargöra vem som var offer, det villsäga offrens socialklass och kön. Jag tittar också på vilken påverkan alkoholen hade kopplattill just dessa faktorer.Att det fanns ett samband mellan alkoholkonsumtion och misshandelsbrottslighet på ettnationellt plan var känt sedan tidigare. Det hade emellertid aldrig gjorts någon undersökningpå ett lokalt plan i Halmstad. Det finns inte heller någon specifik forskning på brottsoffren idessa fall. Det är också här tyngdpunkten i undersökningen finns.Mitt material består främst av domstolsprotokoll och den situation som de visar analyserasfrämst ur ett klass- och ett genusperspektiv. Offren kommer att stå i centrum förundersökningen. Materialet visar att mannen från arbetarklassen led störst risk av att fallaoffer för en misshandel, men det var också mannen från arbetarklassen som utgjorde denstörsta risken för att en misshandel skulle begås. Arbetarklassens män var alltså centrala idiskussionerna kring såväl som offer som gärningsperson.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.