En ohälsosam alkoholkonsumtion har flertalet negativa effekter för individen som konsumerar men även för välfärdsstaten som hen lever i vilket har fått välfärdsstater att genom olika politiska beslut försöka reducera och kontrollera befolkningens alkoholdrickande. Denna studie analyserar genom kvantitativ data Sverige, Danmark och Storbritanniens alkoholkonsumtion för att se hur befolkningen dricker, med bakgrund av den politik som bedrivits. Analysen visar bland annat att Sverige hade minst andel högkonsumenter, Storbritannien hade högst andel som avstod alkohol samt att kön och ålder har ett samband med alkoholkonsumtionen i alla länder.

No description available.

I denna uppsats har undertecknade undersöka alkoholvanorna bland män och kvinnor i idrotterna fotboll och innebandy i Växjö kommun. Lagen som undersöks är endast lag på breddnivå, det vill säga de lägsta divisionerna. Inom herrfotbollen undersöktes divis-ionerna 5-6 och inom damfotbollen divison 3-4. För att undersöka herrinnebandyn valde vi division 3-4 och för daminnebandyn 2-3. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod via enkätsvar där det skickades ut 400 enkäter till de aktiva i föreningarna och vi fick in hela 279 (69,7%) svar. Av dessa var 121 (43,4 %) kvinnor och 158 (56,6 %) män. Dessa respondenter har en snittålder på 23 +-6.7 år. Resultatet om varför respon-denterna konsumerar alkohol var på grund av att det är kul att konsumera en god öl i gott sällskap, detta är något som respondenterna anger i vår undersökning. Resultatet visar även att det förekommer alkohol inom lagidrotterna på breddnivå och att det är innebandyspelarna som konsumerar mer och oftare jämfört med fotbollsspelarna. Det framkommer också att 89 % av respondenterna konsumerar alkohol i någon form.

Svenskars syn på samt konsumtion av alkohol har under de senaste decennierna förändrats till att bli allt mer positiv. Detta tros vara en följd av det svenska inträde i Europa Unionen vilket har inneburit en allt mer liberal alkoholpolitik och även påverkat gemene mans attityd till alkohol. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar attityder till alkoholkonsumtion. Uppsatsen är av kvantitativ karaktär där datamaterialet kommer från en studie utförd av SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) vid Stockholms universitet, år 2002, där svenskarnas alkoholvanor har kartlagts. 7899 individer 17–80 år gamla som slumpmässigt valdes ut från Statistiska centralbyråns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) intervjuades via telefon. Respondenterna har bland annat fått tagit ställning till hur mycket som är acceptabelt att dricka vid 11 skilda specifika tillfällen. Dessa 11 påståenden har efter en faktorsanalys samt reabilitetstest slagitssamman till ett attityd-index vars syfte är att mäta attityden till situationsbunden alkoholkonsumtion. De oberoende variablerna som tros påverka attityden till alkoholkonsumtion är kön, ålder, civilstatus, barn samt egen konsumtion. Dessa variabler har utifrån tidigare forskning kring dem genererat i fem hypotser som med hjälp av Pearsons Chi 2-testsamt Logistiskregressionsanalys testats. Resulatet visar att om individen är man eller kvinna, vilket ålderspann denne infinner sig i, huruvida den är gift eller ej är faktorer som påverkar attityden till alkoholkonsumtion.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2009.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning alkoholkonsumtion hos studenter predicerades av kön, personlighet (bestående av impulsivitet, social hämning och negativ affektivitet) samt motiv till alkoholkonsumtion (bestående av stämningshöjande, coping, konformitet och sociala motiv). Tidigare forskning indikerar att dessa prediktorer, med undantag av social hämning, negativ affektivitet och konformitetsmotiv, samvarierar med alkoholkonsumtion. 123 kvinnliga och 43 manliga lärarstudenter vid Växjö universitet ingick i vår studie. Fyra beprövade enkäter sammanställdes till en enkät som användes för insamling av all data. En multipel regressionsanalys visade att män rapporterar en högre alkoholkonsumtion än kvinnor och att impulsivitet, stämningshöjande- samt copingmotiv predicerar alkoholkonsumtion. Emellertid återfanns inte, till skillnad från tidigare forskning, ett signifikant samband mellan sociala motiv och alkoholkonsumtion, dock kunde en viss tendens till samband urskiljas. Studien indikerar sålunda att kunskap om dessa variabler kan vara av betydelse för att utveckla en förståelse för vad som förebådar olika alkoholkonsumtionsmönster.

<p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning alkoholkonsumtion hos studenter predicerades av kön, personlighet (bestående av impulsivitet, social hämning och negativ affektivitet) samt motiv till alkoholkonsumtion (bestående av stämningshöjande, coping, konformitet och sociala motiv). Tidigare forskning indikerar att dessa prediktorer, med undantag av social hämning, negativ affektivitet och konformitetsmotiv, samvarierar med alkoholkonsumtion. 123 kvinnliga och 43 manliga lärarstudenter vid Växjö universitet ingick i vår studie. Fyra beprövade enkäter sammanställdes till en enkät som användes för insamling av all data. En multipel regressionsanalys visade att män rapporterar en högre alkoholkonsumtion än kvinnor och att impulsivitet, stämningshöjande- samt copingmotiv predicerar alkoholkonsumtion. Emellertid återfanns inte, till skillnad från tidigare forskning, ett signifikant samband mellan sociala motiv och alkoholkonsumtion, dock kunde en viss tendens till samband urskiljas. Studien indikerar sålunda att kunskap om dessa variabler kan vara av betydelse för att utveckla en förståelse för vad som förebådar olika alkoholkonsumtionsmönster.</p>

Allt fler människor i Sverige dricker alkohol regelbundet. Detta kan medföra försämrad hälsa och tilltagande sjukdom, bidra till skador och våld i samhället. Sjuksköterskan inom primärvården träffar många patienter i hälsosamtal och det är då viktigt att fråga om alkoholvanor liksom andra levnadsvanor. Detta upplevs dock som en svår uppgift för många sjuksköterskor, då det finns risk att patienten kan känna sig kränkt. Forskning visar att sjuksköterskor tycker att det saknas kunskaper och metoder för att fråga om alkoholvanor. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva förutsättningar och metoder för hur sjuksköterskan kan uppmärksamma alkoholvanor i hälsosamtalet. Sammanlagt har 11 artiklar analyserats; nio kvantitativa och två kvalitativa från Europa och USA. Studien är gjord enligt Axelssons modell (2012, s.203-219) och resultatet i studien består av tre huvudteman och fyra subteman. De tre huvudteman är Kommunikation, Metod och Kunskap. Subteman som ingår är Samtal, Motiverande samtalsteknik, Screening av alkoholvanor och Kort rådgivning. Resultatet visar att Screening och Kort rådgivning är användbara och tidsbesparande metoder och Motiverande samtalsteknik är effektivt vid alkoholprevention. En förutsättning är att sjuksköterskan får kunskap i metoder, samtalsteknik och alkoholens skadliga påverkan på hälsan. I den efterföljande diskussionen tas de delar upp som är väsentliga för sjuksköterskan i arbetet med alkoholprevention i hälsosamtalet. Slutsatser i denna litteraturstudie är att det finns bra metoder för att uppmärksamma alkoholvanor, men en förutsättning är att sjuksköterskan har kunskap om hur de används samt kännedom om alkoholens skador på hälsan. I det förebyggande arbetet är det effektivt att fråga patienten om alkoholvanor, men hur länge samtalet pågår är inte av lika stor betydelse.

<p> </p><p><em><strong>Bakgrund</strong></em> Alkoholkonsumtionen har ökat i Sverige sedan början av 1990-talet vilket får följder för vår folkhälsa. Vården har uppmärksammats som en viktig arena för det alkoholförebyggande arbetet. Som sjuksköterskor har vi till uppgift att stödja människor som vill förändra livsstil genom hälsofrämjande val. Tidigare forskning har visat motstridiga resultat gällande användning av motiverande samtal som ett verktyg för olika livsstilsförändringar.</p><p><em><strong>Syftet</strong></em> med litteraturstudien var därför att undersöka om motiverande samtal kan vara en effektiv metod för att minska skadlig alkoholkonsumtion.</p><p><em><strong>Resultatet</strong></em> visade att motiverande samtal är effektivt för att reducera alkoholkonsumtion. En konsekvens för hälso- och sjukvården skulle kunna vara att utveckla mer interaktiva verktyg för att initiera egenvård som skulle ha som syfte att minska alkoholintag. Aktuella områden för framtida forskning är bland annat hur modern teknik och Internet kan användas för att fler ska kunna erbjudas stöd vid livsstilsförändring.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur föräldrar upplever normer relaterade till alkoholkonsumtion och kopplade till föräldraskapet samt att undersöka hur de upplever att dessa påverkar de egna alkoholvanorna. Alkoholkulturen är en stor del av det sociala livet både i Sverige och i övriga västländer och därför är det intressant att undersöka om och hur föräldrar upplever att alkoholvanorna har förändrats i samband med att de blivit föräldrar. Studien genomfördes utifrån en induktiv ansats i och med att det inte finns någon tidigare empiri på området och analysen utgick ifrån de definierade begreppen norm och moral. Studien är genomförd med semistrukturerade intervjuer där övergripande teman användes. Urvalet inkluderade fem personer som valdes utifrån kriterierna förälder och alkoholkonsument. Analysen av intervjumaterialet visade att flera av föräldrarna till stor del anpassar sig till de normer om alkoholkonsumtion som är kopplade till föräldraskap. Denna studie bidrar med en ny aspekt av alkoholkonsumtion bland föräldrar då inga tidigare studier har genomförts i Sverige där fokus har legat på den subjektiva moralen och hur föräldrar anpassar sig till gällande normer kring alkohol specifika för föräldrar i det svenska samhället. Resultatet i denna studie överensstämde till stor del med forskningsresultat från andra länder med närliggande fokus då man påvisat en generellt negativ inställning till att konsumera alkohol i situationer då barn är närvarande.