Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sitt bemötande av alkoholpåverkade ungdomar och sin kunskap om alkoholprevention. Studien belyser även påverkande faktorer till ungdomars alkoholkonsumtion. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Två undergrupper identifierades och 16 artiklar granskades sammanlagt. Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg sig vara i behov av mer alkoholrelaterad utbildning för att kunna bemöta patienter på ett tillfredsställande sätt. Studier visar att för att minska den ökade belastningen på allmänna sjukhus på grund av alkoholanvändning behövs utbildning och strategier för intervention. Den vanligaste orsaken för ungdomar att uppsöka en akutmottagning i samband med alkoholkonsumtion är mindre skador som fall. Andelen patienter inlagda på sjukhus på grund av alkoholförgiftning har ökat under de senaste åren. Att dokumentera en uppföljningsplan för ungdomar som kommer in till akutmottagningen missas i de flesta fall. Majoriteten av alla barn och ungdomar gick hem från akutmottagningen utan rådgivning i samband med alkoholförgiftning. Att sjuksköterskan inte känner sig ha tillräcklig kunskap inom alkoholprevention visade sig vara den vanligaste orsaken till att inte ge råd till patienter om alkoholkonsumtion. Föräldrars inverkan och regler har en betydande roll för ungdomars alkoholkonsumtion. Studier visade att tydliga regler kan skjuta upp ungdomars alkoholdebut med flera år. Under varma årstider och under helger visade sig ungdomars alkoholkonsumtion vara som störst. / The purpose of the following study was to describe how the nurse experience the treatment of intoxicated adolescents and their knowledge of alcohol prevention. The study also describes the influences of alcohol by adolescents. The method was a descriptive literature study. Two subgroups were identified and in total, 16 articles were examined. The results show that nurses believe themselves to be in need of more alcohol-related education to respond to patients in a satisfactory manner. Studies show that to reduce the increasing burden on public hospitals because of alcohol use, nurses need education and strategies for intervention. The most common reason for young people to seek an ER in relation to alcohol consumption is small damage cases. The proportion of patients to hospital because of alcohol intoxication has increased. To document a follow-up plan for young people entering the emergency room is missed in most cases. The majority of children and adolescents who enter the ER with alcoholintoxication goes home without any guidence of the subject. The nurse feel insufficient knowledge in alcoholprevention , which proved to be the most common reason for not advising patients concerning alcohol consumption. Parental influence and rules have a significant role in young people's alcohol consumption. Studies with clear rules can defer youth alcohol debut with a number of years. During the warm seasons and during the weekends turned out that most young people's alcohol consumption.

<p>Landstinget i Kronobergs län utförde 2006 en enkätundersökning bland elever i årskurserna 5, 8 och gymnasiets årskurs 2. Datamaterialet för gymnasieeleverna har studerats i detta arbete där den psykiska ohälsan och alkoholkonsumtion varit i fokus.</p><p>Det statistiska arbetet är uppdelat i tre delar: Metodbeskrivning, hantering av programmet SPSS samt en undersökning av gymnasieelevers psykiska ohälsa och alkoholkonsumtion. I metodbeskrivningen har metoderna dikotomisering, logistisk regression, Wald, faktorinteraktion och kategorisering beskrivits. För hantering av stora datamaterial samt för att kunna ta fram statistiska samband rörande psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion har programmet SPSS använts och illustrerats i arbetet. De förklarande variablerna som varit mest inflytelserika mot den psykiska ohälsan var ’Tycker du att du är frisk?’, ’Har du någonsin använt läkemedel tillsammans med alkohol i berusningssyfte’ samt ’Trivs du med livet?’. När undersökningen för gymnasieelevers alkoholkonsumtion studerades var de gemensamma signifikanta faktorerna för både killar och tjejer ’Skolkar du?’, ’Känner du dig ofta irriterad eller på dåligt humör?’ och ’Har någon vuxen behandlat dig fysiskt illa?’ där samtliga förklarande faktorer bidrog till en ökad sannolikhet att konsumera mycket alkohol. Då undersökning av variabeln symtom, variabeln oro samt deras interaktion studerades för killar respektive för tjejer mot den psykiska ohälsan kunde man se att variabeln symtom för killar var inflytelserik samt interaktionen mellan oro och symtom. För tjejerna var däremot variabeln oro inflytelserik samt variabeln symtom men inte deras interaktion.</p>

Some people develop problematic alcohol consumption. Explanations forthis have been proposed by the mediating influence of drinking motiveson the relationship between personality and alcohol use. The purpose ofthis study was to test whether such a mediating model can be applied to aSwedish population. Students (N=383) in Sweden answered aquestionnaire about personality, drinking motives, alcohol consumptionand alcohol-related problems. Mediation analysis was done to seewhether drinking motives could mediate the relationship betweenpersonality and alcohol outcomes for men and women. The resultsshowed that four paths of personality, drinking motives and alcohol canbe found in a Swedish population by using this mediational model.However, the model showed different paths for men and women. / En del människor utvecklar en problematisk alkoholkonsumtion.Förklaringar till detta har sökts i en medierande inverkan avdryckesmotiv i relationen mellan människors personlighet ochalkoholkonsumtion. Syftet med denna studie var att testa om en sådanmedierande modell går att tillämpa på en svensk population. Studenter(N=383) i Sverige besvarade en enkät om personlighet, dryckesmotiv,alkoholkonsumtion och alkohol-relaterade problem. Mediationsanalysergjordes för att se om dryckesmotiven skulle kunna medierarelationen mellan personlighet och alkoholutfall för män och kvinnor.Resultaten visade att fyra mönster av personlighet, dryckesmotiv ochalkohol i den medierande modellen går att finna på en svenskpopulation, dock olika för män och kvinnor.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Systembolagets externa kommunikation är någonting många i Sverige får ta del av. Deras uppdrag är unikt, då de har monopol på detaljhandeln av alkoholhaltiga drycker i Sverige samt ett uppdrag att sälja med ansvar, utan ett vinstintresse. Denna uppsats har för syfte att belysa hur de har tidigare gått till väga 1960, med Operation Vin och hur de går till väga 2018, med Tack för din omtanke, för att ge klarhet vad gäller deras externa kommunikation. Denna fallstudie är en textanalys med huvudfokus på retorik och strategisk kommunikation med inriktning på hälsa och kultur. Systembolaget och staten har en lång historia av kampanjer för att minska alkoholkonsumtionen. Höjda skatter och låg tillgänglighet har varit delar av statens bidrag till alkoholpolitiken. Systembolaget har utöver detta fokuserat på informationskampanjer för att fortsatt hålla den svenska alkoholkonsumtionen låg. Redan från bildandet har de fört kampanjer och informerat svenskarna om alkohol och dess risker. Genom en analys av den senaste och den tidigaste informationsfilmen så uppdagas kulturens vikt i alkoholvanorna i Sverige och hur Systembolaget gått till väga rent kommunikativt. Systembolaget nyttjar sig av reklamliknande element som agerar varumärkesstärkande och detta kan göra att informationskampanjerna kan tolkas som reklamfilm. Det som uppdagades under analysen var att Systembolagets problematik var uppenbart annan 2018 än 1960, dock var uppdraget oförändrat. Varumärkesstärkande kommunikation och bibehållandet av ett högt anseende stod i fokus, i jämförelse med Operation vin där problemet var hög brännvinskonsumtion bland det svenska folket. / Systembolagets external communication is something a lot of people in Sweden have to deal with. The mission is unique because of their monopoly of the retail sales of alcoholic beverages in Sweden and a mission to sell alcohol with responsibility and without profit. The purpose of this essay is to elucidate how they previously worked in Operation Vin 1960, and how they work 2018 with the movie “Tack för din omtanke”, to shed light about their external communication. This case study is a content analysis with focus on rhetoric and strategical communication with emphasis on health and culture.                       Systembolaget and the government have a long history of campaigns to reduce alcohol consumption. Raised taxes and low accessibility have been part to the alcohol politics by the government. Systembolaget have besides this, been focused on information campaigns to keep the Swedish alcohol consumption low. They have lead information campaigns from the start of the company to inform the Swedish population of the risks of alcohol. Through an analysis of the first and the last infomercials did it reveal that culture was an important part of the alcohol culture in Sweden and how Systembolaget has used communication in order to shed light on this matter. Systembolaget use a commercial kind of element to strengthen their brand and by that, the infomercials could be read as commercials.                       The analysis revealed that the problem Systembolaget had, was different 2018 compared to 1960. The mission had not changed, however. Branding communication and the maintaining of a high reputation was central, compared to Operation vin, which dealt with the problem of high consumption of hard liquor within the population.

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan alkoholkonsumtion och utsatthet, även skillnader i låg och hög grad av alkoholkonsumtion och nivå av utsatthet mellan och inom män och kvinnor. Studiens data utgår från RESUMÉ-studien, 2,500 unga vuxna mellan 20 till 24 år (53% kvinnor och 47% män) deltog. Resultatet visar en relation mellan alkoholkonsumtion och utsatthet. För män finns signifikant skillnad mellan låg och hög grad av alkoholkonsumtion vid fysisk utsatthet och egendomsbrott. För kvinnor finns signifikant skillnad mellan låg och hög grad av alkoholkonsumtion vid sexuell och verbal utsatthet samt egendomsbrott. Män med hög alkoholkonsumtion hade blivit mer utsatta för egendomsbrott och fysiskt än kvinnor. Kvinnor med hög alkoholkonsumtion hade blivit mer sexuellt och verbalt utsatta än män. / This study investigates the relationship between alcohol consumption and victimization, differences in low and high degrees of alcohol consumption and level of victimization between and within genders. Data came from the RESUMÉ-study, which includes 2,500 young men (47%) and women (53%) ages 20-24 years. Results showed an association between alcohol consumption and victimization. For men there is a significant difference between degree of alcohol consumption and physical victimization and property crimes. For women there is a significant difference between degree of alcohol consumption and sexual and verbal victimization and property crimes. Men with high alcohol consumption had experienced more property crimes and physical victimization than women. Women with high alcohol consumption had been more sexually and verbal victimized than men.

I undersökningar som handlar om alkoholkonsumtion bland ungdomar genomförs det regelbundet studier som mäter hur skillnader i alkoholkonsumtion ser ut över tid hos ungdomar. De flesta studier visar hur ungdomar konsumerar alkohol, inte varför de konsumerar alkohol. Vår studie undersöker vad ungdomar har för uppfattningar om varför resultatet ser ut som det gör i en kvantitativ rapport, som redogör för ungdomars alkoholvanor i Västerviks kommun. Studiens syfte är att undersöka alkoholkonsumtionens betydelse för ungdomar och hur ungdomar själva uppfattar att det sker en ökning av årskonsumtion av alkohol från årskurs 9 till år 2 på gymnasiet samt vilka risk- och skyddsfaktorer ungdomarna själva anser påverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Utifrån vårt syfte formulerades tre forskningsfrågor som vi sökt svar på i studien. Svaren söktes med hjälp av en kvalitativ ansats som innebar att vi genomförde tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ungdomar på en gymnasieskola i Västerviks kommun. Vid analys av resultatet valde vi att använda symbolisk interaktionism. Genom symbolisk interaktionism undersöktes hur ungdomar definierar situationer, hur de i interaktionen är aktivt handlande ungdomar som omger sig med symboler i nuet som beskriver hur hen vill vara eller inte vara. I resultatet framkommer det att ungdomar tycks ha en liberal syn till att konsumera alkohol. Framförallt lyfter ungdomar fram de positiva effekterna med att konsumera alkohol. Vidare ger ungdomar beskrivningar där de menar att ökningen av årskonsumtion av alkohol sker med anledning av att det finns traditioner som är befästa och som förknippas med att konsumera alkohol på gymnasieskolorna i Västerviks kommun. Även att vuxna i skolvärlden inte tycks ta ansvar till att lyfta diskussionen med ungdomar om vad alkoholkonsumtionen står för. Att vuxna inte tar ansvar för att lyfta diskussionen tycks vara en riskfaktor. Slutsatsen är att vuxna behöver ta ett större ansvar till att prata med ungdomar om alkohol och vad deras syfte med att konsumera alkohol är.

I Sverige kan man se en nedåtgående trend när det gäller alkoholkonsumtion bland ungdomar. Denna studie utforskar ungdomars attityder till alkohol och vilka faktorer som kan påverka ungdomars alkoholkonsumtion utifrån socialpsykologiska teorier och ett genusperspektiv. Avsikten var att undersöka om det fanns skillnader och likheter mellan könen. Uppsatsen är en kvalitativ studie och urvalet bestod av tio respondenter mellan 15 - 20 år bosatta i Sverige. Det vi kom fram till var att det fanns skillnader i attityder till alkohol mellan könen, men att faktorerna som framkom var lika för båda könen. Det fanns små variationer mellan motiven bland de som konsumerade alkohol och de som inte konsumerade alkohol. Däremot var motiveringarna lika oavsett kön bland dem som drack alkohol. Hos de drickande respondenterna var motiveringarna lika oavsett kön. Studien baseras på Theory of planned behaviour, social påverkan, social tuning och referens till genussystemet för att nå en djupare förståelse för ungdomars förhållningssätt till alkohol. / Currently there is a downward trend considering alcohol consumption among young people in Sweden. This study explores attitudes towards alcohol and the factors that can affect alcohol consumption among young people. This is a qualitative study based on social psychological theories from a gender perspective and includes research models for the Theory of planned behavior, Social Influence and Social tuning. In this study a broadened perspective and a deeper understanding of the youth drinking culture are analysed. The investigation includes interviews with ten Swedish students between the ages of 15 and 20. The result shows that there are differences in attitudes to consume alcohol due to gender differences, but that the factors that emerged were the same for both genders. There were small variations in motivations among non-drinking respondents and the main differences could be found among non-drinkers and drinkers. Among respondents who had a positive attitude towards alcohol consumption, the motivation was the same independent of gender.

Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida upplevd stress påverkar alkoholkonsumtionen hos vuxna (individer från 18 år). De hypoteser som undersöktes var att riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion varierar beroende på ålder och kön och att det finns ett positivt samband mellan upplevd stress och alkoholkonsumtion. Med andra ord, stress kan möjligtvis öka alkoholkonsumtionen genom att alkohol fungerar som en coping-mekanism för att hantera stress. Hypoteserna besvarades med kvantitativ metod. Ett urval av vuxna deltagare (N=49) besvarade en digital enkät bestående av frågeformulären AUDIT och PSS-10. Analysen genomfördes med hjälp av statistiska metoder, såsom t-test, korrelations- och regressionsanalyser. Resultatet visade att män hade högre alkoholkonsumtion än kvinnor, vilket stöds av andra studier. AUDIT korrelerade med de tre variablerna kön, ålder och stress men regressionsanalysen påvisade att endast ålder och kön predicerade AUDIT signifikant. Studiens resultat visade att kön och ålder predicerade AUDIT signifikant men stress predicerade inte AUDIT signifikant. Stress har ett samband med alkoholkonsumtion men studien kunde inte påvisa att stress exklusivt bidrar till alkoholkonsumtion, när kön och ålder togs i beaktande. I resultatet påvisades det att ålder hade ett negativt samband i korrelations- och regressionsanalysen gällande alkoholkonsumtion. / The purpose of this thesis was to investigate whether perceived stress affects alcohol consumption for an adult population (individuals from 18 years old). The hypotheses investigated were that risky and harmful alcohol consumption varies depending on age and gender and that perceived stress and alcohol consumption have a positive correlation, i.e., stress can cause an increase in alcohol consumption, in circumstances in which alcohol becomes a coping strategy for individuals under high levels of perceived stress. The hypotheses were investigated using quantitative methods. A sample of adult participants (N=49) answered a digital survey consisting of the AUDIT and PSS-10 questionnaires. The analysis was carried out using statistical methods, such as t-test, correlation, and regression analyses. The results showed that men had higher alcohol consumption than women, which is supported by other studies. AUDIT correlated with the three variables gender, age and stress, but the regression analysis showed that only age and gender predicted AUDIT significantly. The results of the study showed that gender and age predicted AUDIT significantly, but stress did not predict AUDIT significantly. Stress is associated with alcohol consumption, but the study could not demonstrate that stress exclusively contributes to alcohol consumption, when gender and age were considered. The results showed that age had a negative connection in correlation- and regression analysis regarding alcohol consumption.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan alkoholkonsumtion och personlighetsdimensionerna som beskrivits utifrån Femfaktorteorin samt mellan variablerna kön, ålder, civilstatus och antal barn. Vidare var studiens syfte att undersöka om dessa variabler kan predicera alkoholkonsumtion. Deltagarna (N=140) studerade vid ett medelstort universitet i södra Sverige.  Korrelationsanalysen          påvisade samband mellan alkoholkonsumtion, extraversion, agreeableness, kön, civilstatus och antal barn deltagarna hade. I en multipel regressionsanalys försvann sambandet med agreeableness och civilstatus. / The purpose of this study was to examine associations between alcohol consumption and the personality dimensions specified in the Five factor theory as well as between the variables sex, age, civil status and number of children. Furthermore was an aim to examine if these variables could predict alcohol consumption. The participants (N=140) were students from a midsized university in southern Sweden. Correlation analysis demonstrated a connection between alcohol consumption, extraversion, agreeableness, sex, civil status, and the number of children the participants had. The connection between agreeableness and alcohol consumption as well as between alcohol consumption and civil status disappeared in the follow up multiple regression analysis.