No description available.

No description available.

No description available.

Patienter med smärta är det vanligaste problemet sjukvårdspersonalen möter inom akutsjukvården.  Att bemöta patientens smärta är en grundläggande arbetsuppgift för sjuksköterskan inom den prehospitala vården. Vårdaren behöver utföra en professionell bedömning av patientens smärta för att utifrån smärtanalysen göra sitt bästa för att lindra eller förhindra lidande och möjliggöra en upplevelse av förändrad hälsa och välbefinnande.   Syftet var att sammanställa tidigare forskning om prehospital smärtbedömning och beslut om smärtomhändertagande.   Metoden som användes var litteraturöversikt. Ur resultatet framkom två teman och åtta undertema. Huvudteman var; att bedöma patientens smärta och att värdera patientens smärta inför beslut om smärtomhändertagande. Utifrån patientens beskrivning och smärtbedömningen som består av smärtskattning, fysiologiska och fysiska förändringar, värderas patientens smärta i relation till vårdarens egen erfarenhet, patientens beteende, kulturella skillnader och samspelet med patienten. Även hela situationen som tiden, risk för att skada och transporten till sjukhus värderas. Prehospital smärtanalys är en komplex bedömning där vårdaren möter patienter vid många olika situationer med varierande smärttillstånd och problematik. Ambulanspersonalen behöver behärska olika former av smärtskattning och sträva efter att ge bedömningen tid och vara nära patienten. Behovet av forskning inom prehospital smärtbedömning är fortfarande stort.

Bakgrund: Våldsbrott är i Sverige ett ökande samhällsproblem och en angelägenhet för alla inblandade instanser, polismyndighet såväl som hälso- och sjukvård. Att utsättas för våldsbrott påverkar patientens hela tillvaro. Katie Eriksson menar att utbildning krävs för att omvårdnaden inte skall bli missriktad och leda till ökat lidande. Syfte: Att undersöka huruvida sjuksköterskans kunskap och färdigheter möter den forensiska patientens specifika behov i en akutvårdskontext. Metod: En systematisk litteraturstudie med granskning, analys och tematisering av både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Respekt och trygghet belystes som de två viktigaste primära behoven hos den forensiska patienten. Patienters upplevelse av skam och rädsla beskrevs i relation till mötet med sjuksköterskan. Patienters trygghet ökade vid omhändertagande av forensiskt specialistutbildad sjuksköterska. Resultatet visade vikten av utbildning och god arbetsmiljö för att sjuksköterskan på ett adekvat sätt skulle kunna vårda den forensiska patienten. Resultatet belyste även sjuksköterskans emotionella reaktion samt föreställningars inverkan på omvårdnaden. Slutsats: Forskningen på manliga våldsoffer var för bristande för att få ett jämnt resultat. Specialistutbildning samt en bredare grundutbildning inom forensisk omvårdnad krävs för att tillgodose forensiska patienters behov. Kontinuerlig aktualisering av rutiner och riktlinjer efterfrågas.

Bakgrund:Enligt Socialstyrelsen lider 20–40 procent i Sveriges befolkning av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan dels förvärra redan befintliga somatiska sjukdomar men dels även öka risken för fysiska sjukdomar eller skador, vilket innebär att patienter med psykisk ohälsa kommer att söka akutvård. Psykisk ohälsa är dock inte centralt i sjuksköterskeutbildningen, trots att Socialstyrelsen belyser i sin utredningvikten av att sjuksköterskor som ska vårda patienter med psykisk ohälsa har adekvat utbildning och att denna inhämtas i grundutbildningen. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatisk akutvård. Metod:Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sex intervjuer på akuten vid två sjukhus i södra Sverige. Resultat: I resultatanalysen framkom tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var ”frustration”, ”otillräcklighet” och ”oro/rädsla”. Dessa kategorier speglar sjuksköterskornas upplevelse i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa. Slutsats: Mötet mellan patient och sjuksköterska på akutmottagningen leder inte alltid till ett bra vårdande möte då det finns brister i verksamheten och kunskapen inom psykisk ohälsa är bristfällig

Bakgrund: Forskningen visar att arbetsmiljön spelar en avgörande roll för hur sjuksköterskor trivs i sitt arbete. Den visar också att andelen yrkesverksamma sjuksköterskor som stannar kvar i yrket blir färre och färre. Detta kommer på sikt skapa en sjuksköterskebrist som inte matchar ökande åldern hos befolkningen och samhällets krav på vården. Syfte: Syftet var att beskriva novis-sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta inom akutsjukvård. Metod: Icke-systematisk litteraturstudie bestående av sju kvalitativa studier och en studie av mixad metod. Datainsamlingen gjordes på databaserna CINAHL och PubMed. Analysen som användes var integrerad innehållsanalys. Resultat: Huvudfynd: Arbetsförhållandena upplevdes som stressande då novis-sjuksköterskorna inte hade tid med att bemöta och vårda sina patienter enligt deras tycke. De upplevde att deras utbildning inte gjorde dem tillräckligt förberedda för att arbeta som en professionell sjuksköterska inom akutsjukvården. Den erhållna kompetensnivån hos novis-sjuksköterskorna upplevdes som otillräcklig där tidsplanering/tidshantering sågs som den kompetens de behövde utveckla mest. Övergångsprocessen från novis till professionell sjuksköterska var direkt beroende av handledaren och kollegornas bemötande av novis-sjuksköterskorna. Slutsats: I denna litteraturstudie identifierades tidsbristen som en gemensam nämnare. Novissjuksköterskorna uppfattade också att utbildningen ej erbjöd tillräckligt med praktiska moment. Flera upplevde en diskrepans mellan utbildningens teoretiska kunskaper och den kompetens som krävdes när de kom ut i arbetslivet. Handledaren och kollegorna spelade en avgörande roll i en lyckad övergångsprocess från studietiden till arbetslivet för novissjuksköterskan.

Antalet akutmottagningar och vårdplatser har minskat i Sverige de senaste åren medan befolkningen ökat och fler människor väljer att söka vård på akutmottagningarna. Patienter kommer inte vidare till sjukhusens vårdavdelningar utan blir kvar på akutmottagningarna ibland upp till flera dygn. Detta får konsekvenser för både sjuksköterskor och patienter. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever det att arbeta på akutmottagning. Författarna valde att göra en empirisk studie med en kvalitativ ansats. Datan utgörs av intervjuer med sju sjuksköterskor från en akutmottagning. Innehållet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i examensarbetet består av tre huvudkategorier och nio subkategorier. Huvudkategorierna är Brist på resurser leder till ogynnsam arbetsmiljö, Sjuksköterskans upplevelse av kompetens och erfarenhet och Varför sjuksköterskorna valt att arbeta och varför de stannar på akutmottagningen. Resultatet i studien visar att ogynnsamma arbetsförhållanden gör att sjuksköterskorna upplever att de inte räcker till för patienterna och att de brister i omvårdnaden av patienterna. Trots den höga arbetsbelastningen så väljer sjuksköterskorna att stanna på akutmottagningen och det beror främst på att de trivs med sitt arbete och sina kollegor. I diskussionen resoneras kring sjuksköterskornas känsla av otillräcklighet och vad som händer med patienterna när sjuksköterskorna prioriterar bort omvårdnaden. Studien belyser sjuksköterskornas olika syn på patienterna som söker till akutmottagningen och vilka konsekvenser detta synsätt kan leda till.

Bakgrund: Smärta i någon form är en av de främsta anledningarna till att patienter söker sig till akutvården. Det innebär krav på kompetensen hos personalen för att kunna utföra personcentrerad omvårdnad i en stressig miljö där vård och akuta insatser till patienter måste ombesörjas samtidigt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka utmaningar sjuksköterskan har för att kunna ge adekvat smärtlindring till patienter med akut smärta inom akutvården. Metod: En allmän litteraturöversikt tillämpades där 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod hämtades från databaserna CINAHL, PubMed och PsychINFO. Samtliga 15 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: En av de främsta anledningarna till att en individ söker sig till akutvården är på grund av smärta. Därför är det viktigt att det finns adekvat kunskap om smärta och smärthantering för att kunna upprätthålla sjuksköterskans professionella ansvar. Det som legat till grund för detta resultat är vilka utmaningar som finns för att sjuksköterskan ska ha möjlighet att ge adekvat smärtlindring inom akutvården. Genom att sjuksköterskan har aktuell kunskap både om smärta och smärthantering samt tydliga kliniska riktlinjer har hon bättre förutsättningar att tillgodose patienternas behov när det kommer till att lindra lidandet i form av smärta. Slutsats: Det finns ett stort kunskapsglapp om smärta och smärthantering inom akutvården. Bristen på kunskap får följdverkningar i form av begränsningar i kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter. Dessutom framträder betydelsen av att sjuksköterskan är lyhörd, har uppföljning och dokumenterar smärta. Trots en hektisk miljö som akutvården, finns möjligheter att optimera smärthanteringen.

Bakgrund: Människor med psykisk ohälsa utgör en stor del av patienterna inom akut- och primärvård. Det krävs därför att sjuksköterskor har en god kännedom om relationen mellan psykiska och fysiska besvär. Psykisk ohälsa är ett globalt folkhälsoproblem vilket innebär utmaningar för patienternas vardag. Patienter med psykisk ohälsa kan söka vård inom primär- och akutvård för fysiska såväl som psykiska besvär. Tidigare forskning visar att dessa patienter är en utsatt grupp med ökad risk för mortalitet. Det finns även en tydlig stigmatisering kopplat till psykisk ohälsa som kan utgöra ett hinder för patienter. Sjuksköterskans centrala roll i vården belyses. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever mötet med primärvården och akutmottagningen. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar med tolv artiklar valda ur databaserna CINAHL och PUBMED. Analysen utgick från Fribergs analysmetod som omfattade fyra steg. Resultat: Redovisas i följande tre huvudkategorier; Betydelsen av att bli väl bemött och tagen på allvar, Känslan av bristande självförtroende och självinsikt vid psykisk ohälsa och Problem med tillgänglighet. De sju underkategorier som bildats är följande; Sjuksköterskornas bemötande påverkade patientmötet, Sjuksköterskan tar inte hänsyn till patienternas behov, Stigmatisering och känsla av skam, Psykisk ohälsa leder till bristande självinsikt och självstigmatisering, Vårdmiljön upplevs påfrestande, Bristande kontinuitet och Bristande kompetens hos allmänsjuksköterskor.  Slutsats: Studien betonar sjuksköterskans roll i vården och mötet med patienter med psykisk ohälsa och dess påverkan på vårdupplevelser. Professionellt och empatiskt bemötande skapade en positiv vårdmiljö, medan bristande empati och stigmatisering ledde till negativa upplevelser. Utmaningar inkluderade patienters känsla av osynlighet och att inte tas på allvar, speciellt vid fysisk och psykisk samsjuklighet. Stigmatisering utgjorde ett betydande hinder för att söka hjälp, och självstigmatisering skapade inre rädsla. Olika vårdmiljöer påverkade också upplevelsen, med behov av förbättrad kompetens, minskad stigmatisering, och ökad tillgänglighet för en mer positiv vårdmiljö.