Bakgrund: Begreppet hopp har definierats och beskrivits på många olika sätt, bland annat som en livsviktig inre resurs som innebär en förväntan om att något positivt kan ske i framtiden. Hopp har visat sig vara betydelsefullt för patienter i palliativ vård då det kan   hjälpa dem att hantera sin livssituation samt öka deras välbefinnande. Sjuksköterskan har en viktig roll i främjandet och bevarandet av hopp hos döende patienter. Genom en ökad förståelse för vad patienterna upplever som viktiga aspekter för bevarandet av hoppet skapas förutsättningar för en god vård. Syfte: Att beskriva hur patienter i palliativ vård bevarar hoppet.   Metod: En litteraturöversikt som baserats på nio vetenskapliga artiklar.   Samtliga artiklar var kvalitativa och granskades och analyserades av båda   författarna. Artiklar granskades för att identifiera likheter och skillnader.   Utifrån detta skapades nya kategorier med underkategorier. Resultat: Resultatet presenteras utifrån sex kategorier med underkategorier. Att leva så normalt som möjligt med   följande tre underkategorier: symtomkontrollens   betydelse, de individuella målens betydelse samt självständighetens betydelse. Patienterna talade om relationer som en viktig aspekt i   bevarandet av hopp. Detta presenteras utifrån två underkategorier: närstående och andra patienter samt sjukvårdpersonal. Därefter följer huvudkategorierna andlighet, personlig inställning samt att ändra fokus. Slutligen presenteras   den sista huvudkategorin förberedelser   inför döden. Diskussion: I metoddiskussionen utvärderas den valda metoden och   tillvägagångssättet. Vårt resultat diskuteras utifrån ytterligare forskning kring patienters   upplevelse av hopp samt utifrån modellen de 6 S:n i resultatdiskussionen.

Bakgrund: Människor med psykisk ohälsa utgör en stor del av patienterna inom akut- och primärvård. Det krävs därför att sjuksköterskor har en god kännedom om relationen mellan psykiska och fysiska besvär. Psykisk ohälsa är ett globalt folkhälsoproblem vilket innebär utmaningar för patienternas vardag. Patienter med psykisk ohälsa kan söka vård inom primär- och akutvård för fysiska såväl som psykiska besvär. Tidigare forskning visar att dessa patienter är en utsatt grupp med ökad risk för mortalitet. Det finns även en tydlig stigmatisering kopplat till psykisk ohälsa som kan utgöra ett hinder för patienter. Sjuksköterskans centrala roll i vården belyses. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever mötet med primärvården och akutmottagningen. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar med tolv artiklar valda ur databaserna CINAHL och PUBMED. Analysen utgick från Fribergs analysmetod som omfattade fyra steg. Resultat: Redovisas i följande tre huvudkategorier; Betydelsen av att bli väl bemött och tagen på allvar, Känslan av bristande självförtroende och självinsikt vid psykisk ohälsa och Problem med tillgänglighet. De sju underkategorier som bildats är följande; Sjuksköterskornas bemötande påverkade patientmötet, Sjuksköterskan tar inte hänsyn till patienternas behov, Stigmatisering och känsla av skam, Psykisk ohälsa leder till bristande självinsikt och självstigmatisering, Vårdmiljön upplevs påfrestande, Bristande kontinuitet och Bristande kompetens hos allmänsjuksköterskor.  Slutsats: Studien betonar sjuksköterskans roll i vården och mötet med patienter med psykisk ohälsa och dess påverkan på vårdupplevelser. Professionellt och empatiskt bemötande skapade en positiv vårdmiljö, medan bristande empati och stigmatisering ledde till negativa upplevelser. Utmaningar inkluderade patienters känsla av osynlighet och att inte tas på allvar, speciellt vid fysisk och psykisk samsjuklighet. Stigmatisering utgjorde ett betydande hinder för att söka hjälp, och självstigmatisering skapade inre rädsla. Olika vårdmiljöer påverkade också upplevelsen, med behov av förbättrad kompetens, minskad stigmatisering, och ökad tillgänglighet för en mer positiv vårdmiljö.

Långvarig smärta är en vanlig förekommande orsak till att människor söker sjukvård. Det innebär ett omfattande lidande som påverkar välbefinnandet och livssituationen. För människor med långvarig smärta är inte bara en god smärtbehandling centralt utan en god vårdrelation har stor betydelse. Tidigare forskning visar på att patienter får dåligt bemötande och inte känner sig lyssnade på. Syftet med studien är att undersöka patienters upplevelse av den vårdande relationens betydelse vid långvarigt smärttillstånd. Studien är en litteraturstudie utifrån Åsa Axelssons modell (2012), där totalt 13 artiklar har använts i resultatet. Resultatet är presenterat utifrån två huvudteman och sex underteman. De två huvudteman är Den stärkande vården och Att inte bli sedd som en unik människa. Resultatet visar på att en god vårdrelation är viktig för att patienter ska känna sig sedda, få stöd, kunna hantera smärtan och få kontroll. Många patienter upplever dock ett dåligt bemötande då de inte blir lyssnade på och blir ifrågasatta i sin upplevelse av smärta. Detta bidrar till att patienter känner sig förminskade och maktlösa och förlorar hoppet på sjukvården. Sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienter med långvarig smärta är avgörande för att patienten ska känna sig stärkt.

Det sker en mängd olika möten inom slutenvården och hur mötet utformar sig mellan sjuksköterskor och patienter är en viktig del av patienters upplevelser av vård och omvårdnad. Det är därför av stor betydelse att sjuksköterskor vet hur de ska bemöta patienter på ett gott sätt, både för att minimera risker i patientsäkerheten och för att optimera patienters chanser till återhämtning och välbefinnande. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kunskap om vad som kännetecknar ett gott bemötande av patienter inom slutenvården. Litteraturstudien utformades som en integrativ kunskapsöversikt med inspiration från Whittemore och Knafl. Analysen baserades på 29 vetenskapliga artiklar som identifierades via databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades och data tematiserades med stöd av Excel. Analysen resulterade i fem teman: Sjuksköterskors karaktärsdrag, Respekt och integritet, Tid och närvaro, Kommunikation och Ömsesidigt samspel. Litteraturstudien bidrar med förbättrade kunskaper om vad som kännetecknar ett gott bemötande av patienter inom slutenvården. Ett gott bemötande är en kombination av flera dimensioner och när sjuksköterskor använder kunskapen och kombinerar olika dimensioner skapas förutsättningar för en god omvårdnad i mötet med patienter.

Bakgrund: Akut konfusion är ett vanligt förekommande fenomen på intensivvårdsavdelningar. Tillståndet är övergående vid behandling, vilken främst består av omvårdnadsåtgärder. Symtomen består av akut förvirring och förlust av uppmärksamhet och medvetande till sin omgivning.  Syfte: Att undersöka erfarenheter av att ha genomgått akut konfusion i samband med vård på intensivvårdsavdelning. Metod: Allmän deskriptiv litteraturstudie med ett resultat grundat på tio originalartiklar med intervjustudier som metod, funna i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna har kvalitetsgranskats mot granskningsmall framtagen av SBU där risk för bias bedömdes som låg, medel eller hög. Resultatet analyserades utifrån Popenoe et al. guide för dataanalys.   Resultat: Två teman utgjorde studiens resultat; Funktionspåverkan samt Hallucinationer och vanföreställningar. Främst negativa upplevelser med stor påverkan beskrevs. Studiens resultat utgörs av olika typer av funktionspåverkan, hur akut konfusion haft en påverkan på patienternas kommunikationsförmåga, minne, känsla av kontroll samt hantering av deras känslor. Samtliga deltagare upplevde någon slags hallucination eller vanföreställning. Patienter beskrev upplevelser av förändrade personligheter, upplevelse av misstro och fara, hallucinationer och vanföreställningar kring djur samt positivt upplevda hallucinationer.  Slutsats: Patienter önskar mer information kring akut konfusion samt risken för insjuknande. En önskan om att anhöriga erbjuds större deltagande finns, liksom att mer utbildning för vårdpersonal ges vid implementerandet av screeningverktyg, såväl som tydligare rutiner på avdelningarna. En önskan finns även om ytterligare utbildning av personal gällande bemötandet vid akut konfusion för att underlätta såväl tillfrisknande som välmående.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en fortskridande motorneuronsjukdom som drabbar och bryter ner nervceller som styr skelettmuskulaturen. Sjukdomen orsakar stort lidande för patienter och kan vara snabbt fortskridande och oförutsägbar. Sjuksköterskor upplever att patienter med ALS behöver få adekvat information och stöd för att lindra lidande. Detta sker genom att sjuksköterskor är respektfulla och lyhörda på patientberättelsen. Närstående har också en stödjande funktion i patienters kamp mot sjukdomen genom att vara närvaro i vardagen. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med ALS.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tretton kvalitativa artiklar. Resultat: Två teman och fem subteman identifierades. Det första temat var en förändrad livssituation genom att uppleva rädsla för framtiden, att vara begränsad i vardagen och att vara beroende av omgivningen. Det andra temat var att anpassa sig till en ny tillvaro genom att leva med acceptans i nuet och att finna mening trots sjukdomen.  Slutsats: Patienter med ALS upplever en förändrad livssituation på grund av sjukdomen. Detta krävs en medvetenhet och kunskap om patienters upplevelser hos sjuksköterskor vilken kan bidra till bättre vård och öka anpassning för patienter i livet. Nyckelord: Kvalitativ, Motorneuronsjukdom, Palliativ vård, Patienters perspektiv, Upplevelser.

Bakgrund: Till akutmottagningen kommer patienter som är i behov av akut vård. Det är en enhet med hög omsättning av patienter där det förekommer ett högt tempo med snabba beslut och åtgärder. Vårdpersonal undersöker patienter och genom triagering kan vårdbehov fastställas och eventuell behandling inledas. För att säkerställa god vård regleras vården i olika lagar som samtliga i vårdteamet skall följa. Vårdteamet består av ett flertal professioner där sjuksköterskan ansvarar för samt leder omvårdnadsarbetet. Omvårdnad fokuserar på hela personen och syftar bland annat till att främja hälsa och motverka skada. Det har uppmärksammats att det finns bristande information kring patienters upplevelse av omvårdnad på akutmottagning och för att identifiera förbättringsområden och införa förbättringsarbete behöver patienters upplevelser vidare belysas.  Syfte: Att belysa patienters upplevelser av omvårdnad på akutmottagning.  Metod: En litteraturstudie där resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats från databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: De inkluderade artiklarna genererade tre teman: vikten av att bli sedd, vikten av närvarande och kompetent vårdpersonal samt vikten av god kommunikation med vårdpersonal. För en positiv upplevelse av omvårdnaden krävdes kvalificerad vårdpersonal som tillgodosåg patientens personcentrerade behov. Konklusion: Patienter upplevde god omvårdnad när kompetent vårdpersonal med ett respektfullt bemötande bedrev personcentrerad vård. När det förekom brister i kommunikationen och patienter inte fick de fundamentala mänskliga behoven tillgodosedda uppstod missnöje.    Nyckelord: Akutmottagning, Omvårdnad, Patienters perspektiv, Personcentrerad vård, Upplevelser. / Background: Patients who are in need of emergency care visit the emergency department. It is a fast paced unit with a high turnover of patients involving quick decisions and actions. Nursing staff examine patients and through triage, care needs can be determined and treatment may be initiated. To ensure good care there are various laws that everyone in the care team must follow. The care team consists of a number of professions for which the nurse is responsible and leads the nursing care. Nursing aims, among other things, for promoting health, counteract injury and focus on the whole person. It has been noted that there is a lack of information about patients’ experience of nursing, and in order to identify areas for improvement and establish improvements, patients’ experiences need to be further illustrated. Aim: To illustrate patients’ experiences of nursing care at the emergency department.  Method: A literature review where the result is based on 14 scientific articles with qualitative approach retrieved from the databases Cinahl and PubMed. The results were analysed based on qualitative content analysis. Results: The included articles generated three themes: the importance of being seen, the importance of present and competent healthcare professionals, and the importance of good communication with healthcare professionals. A positive experience of nursing required qualified healthcare professionals who took care of the patient´s person-centered care needs.  Conclusion: Patients experienced good nursing care when competent healthcare professionals with a respectful approach provided person-centered care. Deficiencies in communication and lack of meeting the patients’ fundamental care needs led to dissatisfaction.   Keywords: Emergency department, Experience, Nursing care, Patient perspective, Person-centered care.

Bakgrund: Definitionen av hjärtinfarkt kategoriseras som en ST-höjningsinfarkt eller icke-ST-höjningsinfarkt och risken för att drabbas ökar med högre ålder. Några av riskfaktorerna är rökning, stress och diabetes. Att drabbas av en hjärtinfarkt kan utlösa en krisreaktion och leda till negativa känslor. Trots de fysiska komponenterna innefattar de även psykologiska aspekter att vårda. En hjärtinfarkt innebär att livsstilsförändringar behöver implementeras och där har den grundutbildade sjuksköterskan en viktig uppgift i att ge psykosocialt stöd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av psykosocialt stöd efter genomgången hjärtinfarkt. Metod: Denna litteraturstudie utgår från 13 artiklar med kvalitativ ansats och har kvalitetsgranskats enligt SBU:s granskningsmall. De använda databaserna är CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Från dataanalysen framkom 2 huvudkategorier: ”Relationellt psykosocialt stöd” och ”Strukturellt psykosocialt stöd”. I dessa huvudkategorier bildades det sammanlagt 6 subkategorier som presenteras i litteraturstudiens resultat. Slutsats: Litteraturstudiens slutsats presenterar både positiva och negativa erfarenheter av det psykosociala stödet. Olika hinder och barriärer identifierades och sjuksköterskan har en central roll i att tillgodose omvårdnadsbehoven som i sin tur påverkar det psykosociala stödet. Ifall omvårdnadsbehoven inte blir tillgodosedda av sjuksköterskan leder det till en stor brist inom vården. Vilket visar på att ett förbättringsarbete behövs i form av adekvat utbildning och vidare forskning. / Background: The definition of a myocardial infarction categorizes as a STEMI or a NSTEMI and the risk for affliction increases with high age. A few of the risk factors is smoking, stress and diabetes. To suffer of a myocardial infarction can trigger a crisis reaction and lead to negative emotions. Despite the physical components it also involves the care of the psychological aspects. A myocardial infarction implies that lifestyle changes needs to be implemented and the nurses has an important task for giving psychosocial support. Aim: The aim of this literature study was to highlight patient’s experiences of psychosocial support after a myocardial infarction. Method: This literature study originates from 13 articles with a qualitative design and has been qualitative reviewed according to SBU: s review template. The used databases are CINALH, PubMed and PsycInfo.  Results: From the data analysis 2 main categories emerged: “Relational psychosocial support” and “Structural psychosocial support”. In these main categories a total of 6 subcategories was formed and presented in the literature study’s result. Conclusions: The result of the literature study presents both positive and negative experiences of the psychosocial support. Different obstacles and barriers were identified, and the nurse has a central role to accommodate the care which in turn affects the psychosocial support. If the care is not accommodated by the nurse it leads to a major lack within health care. This shows that improvement work is needed in terms of adequate education and further research.

ABSTRACT Background: Previous research shows that peer support has an impact on and significance for patients, staff, health care and the care environment. However, it appears that there is limited research from patients' perspectives and that there is a need for further research on peer support and its significance for patients in psychiatric care. Aim: To describe patients' experience of peer support and its significance for recovery in psychiatric care. Method: Qualitative design with an inductive approach where data collection was done through semi-structured interviews with six patients with mental illness and/or substance abuse in psychiatric outpatient and inpatient care. Interviews were analyzed through qualitative content analysis. Results: Through three categories and ten subcategories the importance of receiving support from a peer supporter is emphasized and focuses on what the sharing of one's own experience can contribute to patients' own recovery. Conclusions: The support of a peer supporter with personal experience of mental illness and/or substance abuse felt by patients as a positive experience. The support contributed to a recognition that created a bond and enabled patients to open up and led to a capability to think in other ways. It was described as a safe relationship that was characterized by genuine listening and a special understanding. The patient felt like an ordinary person and not as a sick patient. Seeing that someone else had recovered contributed to the hope for their own future and recovery. / SAMMANFATTNING Bakgrund: Tidigare forskning visar att peer support har inverkan på och betydelse för patienter, personal, verksamhet samt vårdmiljö. Dock framkommer att det finns begränsad forskning utifrån patienters perspektiv och att det finns ett behov av ytterligare forskning om peer support och dess betydelse för patienter inom psykiatrisk vård. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av peer support och dess betydelse för återhämtning inom psykiatrisk vård. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats där datainsamling gjorts genom semistrukturerade intervjuer med sex patienter med psykisk ohälsa och/eller missbruk inom psykiatrisk öppen- samt slutenvård. Analys genomfördes utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genom tre kategorier och tio subkategorier lyfts betydelsen av att få stöd av en peer supporter och tar fasta på vad delandet av egen erfarenhet kan bidra med för patienters egen återhämtning. Slutsatser: Stödet av en peer supporter med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och/eller missbruk erfors positivt hos patienter. Stödet bidrog till en igenkänning som skapade ett band som möjliggjorde för patienter att lättare kunna öppna upp och dela med sig och till en förmåga att kunna tänka på andra sätt och komma vidare. Det beskrevs som en trygg och lättsam relation som präglades av genuint lyssnande och speciell förståelse. Patienten erfors bli behandlad som en vanlig människa och inte som en sjuk patient. Att få se att någon annan återhämtat sig bidrog till hopp för egen framtid och återhämtning.