Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

Bakgrund: Inom den somatiska slutenvården drabbas cirka var tionde patient av en vårdskada. De flesta vårdskador sker inom den kirurgiska verksamheten eller i samband med läkemedelsbehandling. Sjuksköterskor inom kirurgiskt kontext har därför ett stort ansvar när det gäller att värna om patientsäkerheten och undvika vårdskador. Syfte: Studies syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhet i kirurgiskt kontext. Metod: Studien har en explorativ deskriptiv design. Datainsamling genomfördes i fyra fokusgruppintervjuer med 22 sjuksköterskor på tre sjukhus i södra Sverige. Data har analyserats utifrån Krueger och Casey's klassiska kvalitativa analys av fokusgruppintervjuer. Resultat: Ur dataanalysen framkom tre kategorier av sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhet; säker vård, organisation och sjuksköterskans profession. Informanterna uppfattade patientsäkerheten som god men identifierade flera bristande områden såsom låg sjuksköterskebemanning, hög vårdtyngd och bristande kompetens på avdelningarna. Konklusion: Sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhet i kirurgiskt kontext beskrivs innehålla flera aspekter inom områdena säker vård, organisation och sjuksköterskans profession i relation till patientsäkerhet. Dock identifieras flera bristande områden med tyngdpunkt på bemanning, kompetens och arbetsmiljö. Patientsäkerheten uppfattades generellt som god och det fanns en medvetenhet att ständigt arbeta med förbättringar inom patientsäkerhetsområdet.

Varje patient som vårdas på sjukhus och är i behov av omvårdnad dygnet runt ska känna sig trygg och säker under sitt vårdtillfälle. Detta innebär att sjuksköterskor behöver vara närvarande under dygnets alla timmar och därmed även under nattetid när de flesta människor sover. Skiftarbete innebär dock oregelbundna arbetstider och rotation mellan olika sorters skift. Enligt Arbetsmiljöverket (2015) kan vissa arbetsmiljöfaktorer som exempelvis nattarbetstid särskilt påverka vården av patienter. Då sjuksköterskor ansvarar för patientsäkerheten under sitt arbete är det viktigt att undersöka hur den kan påverkas vid skiftarbete. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors skiftarbete kan påverka patientsäkerheten. Författarna valde en litteraturöversikt som metod för att sammanställa det aktuella kunskapsläget inom valt problemområde. Sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Femton vetenskapliga originalartiklar, som var peer- reviewed, godkända av etisk kommitté samt publicerade mellan åren 2008 och 2018 inkluderades i resultatet. Resultatet visade att skiftarbete kunde påverka patientsäkerheten på olika sätt. Det framkom bland annat att trötthet bland skiftarbetande sjuksköterskor, utökade arbetstider, övertidstimmar och en hög arbetsbelastning identifierades som riskfaktorer som kunde påverka patientsäkerheten negativt. Vidare framkom att faktorer som ökade risken för att misstag kunde inträffa var sjuksköterskans aktuella hälsosituation, koncentrationssvårigheter, rasttider under arbetspassen och osäkerhet i arbetet. Skiftarbete ökade inte bara risken för att göra fel utan även risken för att vårdskador uppstod vilket också upplevdes som en påfrestning i sjuksköterskans dagliga arbete. Slutsatsen är att patientsäkerheten påverkas av sjuksköterskors skiftarbete. Det är viktigt att vara medvetenheten om denna kunskap för att kunna optimera patientsäkerheten och säkerställa en god och säker vård i det dagliga arbetet inom hälso- och sjukvård.

Bakgrund Utmattningssyndrom drabbar ofta personer inom människovårdande yrken, det vill säga personer inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor med en stor ledarskapsroll löper större risk att drabbas av utmattningssyndrom. En ökning av sjukskrivningar under de senaste åren har skett och orsaken är till största del arbets- eller familjerelaterat. Syfte Syftet var att undersöka om, och i så fall hur, omvårdnaden och patientsäkerheten kan påverkas av sjuksköterskans utmattningssyndrom och vilka hanteringsstrategier som kan tillämpas för att hämma dessa. Metod Litteraturöversikt med sökningar i databaserna: PubMed, CINAHL, PsykInfo. Detta resulterade i 15 stycken vetenskapliga artiklar. Dessa bedömdes och analyserades enligt Sophiahemmets bedömningsunderlag. Resultat Resultatet i de vetenskapliga artiklarna redovisas i tre teman: Påverkan på omvårdnad, påverkan på patientsäkerhet och hanteringsstrategier. Inställning, erfarenhet, kön, ålder, arbetsmiljö är faktorer som påverkar utmattningssyndrom och dess påverkan på omvårdnad och patientsäkerhet. Slutsats Omvårdnaden och patientsäkerheten påverkas negativt när sjuksköterskan lider utmattningssyndrom. Det finns hanteringsstrategier att tillämpa för att hantera utmattningssyndrom. Arbetsmiljö och arbetsbelastningen kan förbättrats för att hindra förekomsten av utmattningssyndrom hos sjuksköterskor.

Dagens sjukvård hanterar en omfattande mängd patienter och kravet på adekvat patientsäkerhet är stort. Sjuksköterskan innehar en viktig roll i att försäkra att vården är säker. Dokumentationsprocessen har genomgått en förändring i och med teknologiska framsteg och idag finns ett behov av att kunna utvärdera sjuksköterskans journalföring för att säkerställa kvalitet och kontinuitet. Kritiken mot sjuksköterskans journalföring har påtalats från både sjuksköterskor och läkare och har ofta handlat om att det tar för lång tid att utföra dokumentationen och att textmassan är för omfattande. Felaktig information och dålig överskådlighet har påtalats som aspekter som kan påverka patientsäkerheten.

Antalet akutmottagningar och vårdplatser har minskat i Sverige de senaste åren medan befolkningen ökat och fler människor väljer att söka vård på akutmottagningarna. Patienter kommer inte vidare till sjukhusens vårdavdelningar utan blir kvar på akutmottagningarna ibland upp till flera dygn. Detta får konsekvenser för både sjuksköterskor och patienter. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever det att arbeta på akutmottagning. Författarna valde att göra en empirisk studie med en kvalitativ ansats. Datan utgörs av intervjuer med sju sjuksköterskor från en akutmottagning. Innehållet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i examensarbetet består av tre huvudkategorier och nio subkategorier. Huvudkategorierna är Brist på resurser leder till ogynnsam arbetsmiljö, Sjuksköterskans upplevelse av kompetens och erfarenhet och Varför sjuksköterskorna valt att arbeta och varför de stannar på akutmottagningen. Resultatet i studien visar att ogynnsamma arbetsförhållanden gör att sjuksköterskorna upplever att de inte räcker till för patienterna och att de brister i omvårdnaden av patienterna. Trots den höga arbetsbelastningen så väljer sjuksköterskorna att stanna på akutmottagningen och det beror främst på att de trivs med sitt arbete och sina kollegor. I diskussionen resoneras kring sjuksköterskornas känsla av otillräcklighet och vad som händer med patienterna när sjuksköterskorna prioriterar bort omvårdnaden. Studien belyser sjuksköterskornas olika syn på patienterna som söker till akutmottagningen och vilka konsekvenser detta synsätt kan leda till.

Bakgrund: Basala hygienrutiner ska enligt Socialstyrelsen tillämpas för att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI är ett hot mot patientsäkerheten och kan medföra ökat lidande för patienten och ökade kostnader för samhället. Syfte: Att undersöka följsamhet till basala hygienrutiner inom ambulanssjukvård i ett antal utvalda omvårdnadssituationer. Metod: En deskriptiv kvantitativ studie där data inhämtades genom strukturerad observation. Bekvämlighetsurval tillämpades och totalt 68 observationer gjordes på två ambulansstationer inom samma landsting. Huvudresultat: Följsamhet till basala hygienrutiner varierade, med högst följsamhet till rutinen om kort eller uppsatt hår (87%) samt till användning av handskar (87%). Lägst följsamhet observerades till rutinen om handdesinfektion före patientnära arbete eller användning av handskar (1%). Inte vid någon observation (0%) visades följsamhet till samtliga sju basala hygienrutiner som undersöktes. Slutsats: Att brister av varierande grad fanns i följsamhet till basala hygienrutiner. Särskilt stor förbättringspotential visade de basala hygienrutinerna gällande handdesinfektion före och efter patientnära arbete eller användning av handskar. Bristerna i följsamhet till basala hygienrutiner kan leda till brister i patientsäkerhet i form av en risk att patienter drabbas av VRI och ökat lidande. Orsakerna till resultatet kan troligtvis ligga både på individnivå och organisationsnivå vilket gör det särskilt angeläget att resultatet diskuteras i berörda verksamheter samt fortsatta studier. / Background: According to the Swedish National Board of Health and Welfare, compliance to hygiene routines is important to prevent healthcare-associated infections (HCAI). HCAI are a threat to patient safety and may increase patient suffering and costs for the society. Aim: To describe compliance to hygiene routines within ambulance care in a number of given situations. Method: A descriptive quantitative study with data collection through structured observation. Convenience sampling was used and 68 observations in total were made on two ambulance stations. Main result: Varying compliance to hygiene routines was found, with highest compliance to the routine stating that hair should be short or up (87%) and the routine about use of gloves (87%). The lowest compliance was found to the routine about hand disinfection before patient contact or glove use (1%). No observation showed compliance to all seven hygiene routines covered by the study. Conclusion: That compliance with hygiene routines has shortcomings, especially regarding hand disinfection, which may lead to weak patient safety through a risk of HCAI and patient suffering. The shortcomings are probably grounded both on an individual and an organisational level which makes discussion of the subject in affected organisations and further studies important.

Bakgrund: Sjuksköterskan ansvarar för mycket information över många patienter. Det är av stor vikt att informationen blir korrekt, utan misstolkningar och kommunikationsfel. Sjuksköterskan har krav att kunna göra bedömningar och rapportera snabbt och effektivt. För att underlätta finns kommunikationsverktyget SBAR som ska stötta sjuksköterskan att få med relevant information om patienten. Syfte: Att kartlägga sjuksköterskans användning av SBAR som kommunikationsverktyg. Metod: En allmän litteraturöversikt där sju kvantitativa och tre kvalitativa artiklar analyserats. Resultat: Överlag upplevde många av sjuksköterskorna att SBAR var ett bra kommunikationsverktyg som hjälpte dem att känna sig trygga och säkra i sin rapportering. Sjuksköterskorna upplevde även att det var lättare att samtala med läkarna då det gav ett gemensamt språk sinsemellan. Verktyget var effektivt och patientsäkerheten blev högre med användning av SBAR. Dock uppstod fortfarande brister då SBAR-verktyget inte följs fullt ut och att inte alla sjuksköterskorna var villiga att använda detta, troligtvis på grund av utbildningsbrist. Slutsats: SBAR var ett bra kommunikationsverktyg som underlättade att få med relevant information om patienterna vilket gjorde det lättare för sjuksköterskorna att rapportera. Det krävs dock mer utbildningar i hur SBAR används för att göra de samtliga sjuksköterskorna mer bekväma med sin rapportering. / Background: The nurse is responsible with a lot of information for many patients. It’s very important that there are no misinterpretation or communication errors. The nurse is required to make assessments and reports efficiently. To facilitate, there’s the SBAR communication tool that will support the nurse to provide relevant information about the patient. Purpose: The purpose was to survey the nurse’s use of SBAR as a communication tool. Method: A general literature review in which seven quantitative and three qualitative articles were analyzed. Results: Many of the nurses felt that SBAR was a good communication tool that helped them in their reporting. The nurses also felt that it was easier to talk to the doctors as it provided a common language. The tool was effective and patient safety increased by using SBAR. However, deficiencies still occurred as SBAR tools were not fully integrated and not all nurses were willing to use this, due to lack of training. Conclusion: SBAR was a good tool that facilitates getting relevant information and makes it easier for nurses to report. However, more training was required in how SBAR should make all the nurses more comfortable with their reporting.

Bakgrund: I Sverige finns flera röntgensjuksköterskor med utländskbakgrund som har kontakt med patienter varje dag. Effektiv kommunikation är en viktig del inom hälso- och sjukvården men ibland finns det brister som kan hämma den effektiva kommunikationen mellan patienter och röntgensjuksköterskor med utländskbakgrund. Därför är det viktigt att förstärka de olika faktorer som leder till en bra kommunikation genom kompetensutveckling och förbättringsförslag.  Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av kommunikation och informationsöverföring av röntgensjuksköterska med utländskbakgrund vid röntgenundersökningar.  Metod: En empiriskt kvantitativ enkätstudie analyserad med deskriptiv analys. Totalt analyserades 61 enkäter och enkäten bestod av 10 frågor som besvarade studiens frågeställningar. Urvalet av deltagare var inriktat mot patienter som gjorde en röntgenundersökning på röntgenavdelning.  Resultat: I studiens resultat framkom att kommunikationen mellan röntgensjuksköterskor med utländskbakgrund och patienter fungerar väldig bra. Det var 96,7% av patienterna som inte upplevde några brister i kommunikationen i samband med undersökningar. Majoriteten av patienter (86,9%) kände sig delaktiga under undersökningar. Slutligen, visade enkätstudien att alla patienter (100%) som deltog i studien var nöjda med kommunikationen under undersökningsförloppet. Däremot var det (8,2%) av deltagarna som tyckte att de inte fick vara delaktiga. Slutligen hade deltagarna möjlighet att lämna förbättringsförslag på kommunikationen till röntgensjuksköterskor med utländskbakgrund. Slutsats: Resultatet av enkätstudien visade att alla patienter som deltog i studien upplevde en bra kommunikation med röntgensjuksköterskor med utländskbakgrund under undersökningen. Denna bra kommunikation var grundat på patientsnöjdhet, informationsöverföring och patients behov.  Nyckelord: röntgensjuksköterskor med utländsk bakgrund, kommunikation, personcentrerad vård, patientsäkerhet

Bakgrund: Just nu råder brist på vårdplatser på flera svenska sjukhus. Detta har lett till att vårdavdelningar överbeläggs, vilket hittills lösts bland annat genom att utlokalisera patienter till andra avdelningar än den dit de egentligen tillhör. Följande studie behandlar olika aspekter relaterade till vården av dessa patienter, även kallade satellitpatienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda satellitpatienter. Metod: En intervjustudie med deduktiv ansats genomfördes, där data samlades in via semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades slutligen utifrån Hsieh och Shannons beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sex huvudkategorier har identifierats; Effekter av att utlokalisera patienter, Kommunikation mellan vårdgivare, Vårdpersonalens kompetens, Arbetsmiljö, Teamarbete samt Förslag till förbättringar. Dessa beskriver tillsammans sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda satellitpatienter. Konklusion: I studien framkom att sjuksköterskornas erfarenheter i samband med vården av denna patientgrupp främst genomsyras av en oro kring en bristande patientsäkerhet. Deltagarna lyfter vidare att sjuksköterskors arbetsmiljö och arbetsvillkor behöver förbättras för att kunna öppna upp vårdplatser, minska antalet satellitpatienter och därmed kunna bedriva en patientsäker vård. / Background: A shortage of hospital beds prevails in Swedish hospitals at the moment. This has led to care unit overcrowdings, which so far has been solved by outlocation of patients. This study’s background presents a variety of aspects related to these patients’ care, who sometimes also are called satellite patients. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for satellite patients. Method: An interview study with a deductive approach has been conducted. Data was collected by semi-structured interviews with eight registered nurses. The interviews were recorded, transcribed and lastly analyzed from Hsieh and Shannon’s description of qualitative content analysis. Result: Six categories were identified; Effects of Outlocating Patients, Communication Between Caregivers, Competence Among Nursing Staff, Work Environment, Teamwork and Suggestions for Improvement. Together, these describe the nurses’ experiences of caring for satellite patients. Conclusion: Nurses’ experiences of caring for these patients were mainly characterized by a concern for patient safety. The participants also mentioned that nurses’ work environment and work terms needs to improve in order to open hospital beds, reduce the number of satellite patients and thereby maintain a safe and equivalent care.