Mål: Enligt svensk lag måste veterinärer dokumentera information om alla patientbesök. Patientjournaler är användbara för att samla uppgifter om hälsotillståndet hos de djur som behandlats. Syftet med denna studie var att utvärdera och upptäcka användbarhetsproblem i ett befintligt elektroniskt patientjournalsystem som används av veterinärer. Metoder: Fyra olika metoder användes för att uppnå målen med studien under en tidsperiod av 14 veckor. Första metoden var fältstudier och observationer som genomfördes på två olika kliniker nära Stockholmsområdet. Tänka-högt-metoden användes för att utvärdera fyra tester, representerande användarflöden, i systemet för att lokalisera användbarhetsfrågor. Fem personer deltog i testet, tre läkarsekreterare och två personer med en teknisk bakgrund. Under en och en halv vecka, genomfördes den heuristiska genomgången bestående av 90 olika tester. Slutligen skickades en enkät bestående av 14 frågor ut till alla veterinärer som för närvarande använder det elektroniska patientjournalsystemet. Resultat: Fältstudierna och observationerna resulterade i en storyboard som representerar en visualiserad bild av veterinärernas arbetssituation. Testerna med tänka-högt-metoden synliggjorde de problem deltagarna upptäckte. Efter den heuristiska genomgången hittades 27 buggar och 7 användbarhetsproblem. Totalt hade enkäten en räckvidd av cirka 340 veterinärer och 120 svarade, en svarskvot på 35 %. En sammanfattning av svaren visade att det fanns problem med alltför många klick för att slutföra en uppgift. Användare tyckte det var svårt att få en överblick över systemet och att det var tidskrävande att slutföra sina arbetsuppgifter. Lösningar på problem visualiseras genom pappersprototyper. / Objective: According to Swedish law veterinarians must document information about all patient visits. The patient records are useful for gathering data about the health status of treated animals. The purpose of this study was to evaluate and discover usability issues in an existing electronic health record system used by veterinarians. Methods: Four different methods were used to help achieve the goals with the study during the time period of 14 weeks. At first, field studies and observations were conducted at two different clinics close to Stockholm. The think aloud method were used to evaluate four tests, representing user flows, in the system to locate usability issues. Five persons participated in the test, three medical secretaries and two person with a technical background. During one and a half week, the heuristic walkthrough was conducted through 90 different tests. At last, a questionnaire consisting of 14 questions was sent out to all veterinarians currently using the electronic health record system. Results: The field studies and observations resulted in a storyboard representing a visualized picture of the veterinarians work situation. The think aloud tests resulted in finding problems the participants discovered when conducting the tests. After the heuristic walkthrough 27 bugs and 7 usability issues were found. In total the questionnaire reached approximately 340 veterinarians and 120 resonded, a response ratio of 35 %. The summary of the answers showed that there were issues with too many clicks to complete a task. Users thought it was difficult to get an overview of the system and that it was time consuming to complete their work duties. Solutions for the problems are visualized through paper prototypes.

Dagens sjukvård hanterar en omfattande mängd patienter och kravet på adekvat patientsäkerhet är stort. Sjuksköterskan innehar en viktig roll i att försäkra att vården är säker. Dokumentationsprocessen har genomgått en förändring i och med teknologiska framsteg och idag finns ett behov av att kunna utvärdera sjuksköterskans journalföring för att säkerställa kvalitet och kontinuitet. Kritiken mot sjuksköterskans journalföring har påtalats från både sjuksköterskor och läkare och har ofta handlat om att det tar för lång tid att utföra dokumentationen och att textmassan är för omfattande. Felaktig information och dålig överskådlighet har påtalats som aspekter som kan påverka patientsäkerheten.

Under år 2024 kommer en stor del av Sveriges regioner att byta journalsystem till Cambio Cosmic. Detta journalsystem används redan av region Östergötland och denna studien syftar till att undersöka vilken roll vårdadministratörerna hade vid implementeringen av det digitala journalsystemet Cosmic. I denna studie undersöks också hur en implementeringsprocess går till och vad som är viktiga delar i en sådan. Förstå-vilja-kunna är en treenighet som spelar en betydande roll vid en implementeringsprocess och är en grundsten i denna studie. I en implementeringsprocess så gör man utvärderingar och uppföljningar för att säkerställa att det inte uppkommit några implementeringsproblem samt hur vårdadministratören tänker kring detta. I denna studie så används metoderna kvalitativ textanalys och kvalitativ frågeundersökning. En enkät skickades till vårdadministratörer som jobbat med implementeringen av journalsystemet Cosmic och som fick frågor som skulle svaras med öppna svar. Studien försöker belysa vårdadministratörens roll vid implementeringen av Cosmic och hur deras yrkesroll påverkats av att implementera ett nytt journalsystem. Slutsatser som framkommit är att en implementering kan vara problemfylld och svår att genomföra. Medarbetarna behöver få stöd från ledning och chef för att det ska bli en lyckad implementering. De implementeringsproblem som framkommer i studien kan alla kopplas till den viktiga treenigheten förstå-vilja-kunna.

Sofiaängen (http://sofiaangen.com/) är en psykoterapeutisk dagverksamhet och skola som ligger på Södermalm i Stockholm. Sofiaängen riktar sig till ungdomar i åldern 14 till 20 med psykiska och sociala problem. Det nuvarande systemet som används av Sofiaängen för att hantera patientjournaler är i form av textfiler placerade i en delad mapp på en Mac-server, vilketvarken är strukturerat, effektivt eller flexibelt. Syftet med detta examensarbete har därför varit att hitta det bästa sättet att implementera ett journalsystem för patientjournaler på, samt att utforma, utveckla och driftsätta den valda lösningen. Arbetet delades in i fyra olika faser. Under den första fasen genomfördes en förstudie där möjliga implementeringar (fristående eller webbaserad) studerades och resultatet överlämnades till beställaren som fick välja den mest lämpliga lösningen. De tre övriga faserna var att utforma, genomföra (och testa) och distribuera den valda lösningen, samt att skriva en användarmanual. Den valda lösningen, att skapa systemet som ett fristående program, implementerades med JavaFX:s plattform och MySQL:s databas-server. Vi använde en iterativ arbetsprocess för att stegvis utveckla de funktionella kraven. Detta för att kunna utvärdera vårt arbete tidigt, utifrån feedback på utvecklingen från beställaren, innan nästa uppsättning krav genomfördes. Examensarbetet har resulterat iett journalsystem som uppfyller alla krav på funktionalitet och design av användargränssnittet som krävdes av Sofiaängen. / Sofiaängen (http://sofiaangen.com/)is a psychotherapeutic day activities center and school located in Södermalm in Stockholm. Sofiaängen targets young peo-ple between the age of 14 and 20 and who have psychological orsocial prob-lems. The current system used by Sofiaängen for handling patient medical records is a Microsoft word file-system on a Mac server, which is neitherefficient norflex-ible. The objective of this bachelor thesis has therefore been to find the best way of implementing an EMRS as well asdesigning, developingand deployingthe selected solution. The work was divided into four different phases. The first phase was conduct-ing feasibility study where possible implementations (standalone and web based) were studied. The result was submitted to Sofiaängen so they couldmake a selection.   The second,third and fourth phases were respectively de-signing, implementing (and testing) and deploying the selected solution. The selected solution was to implement the system as a standalone application. The system was implemented using the JavaFX platform andaMySQL data-base server. We used an iterative software developmentmodel in order to implement the functional requirements incrementally andin doing so we were able to evaluate our work early, before the next set of requirements were implemented after get-tingfeedback on the development from Sofiaängen. The Degree project has resulted in an EMRS which fulfills all of the functional and look-and-feel requirements required by Sofiaängen.

<p>Studien av dubbeldokumentation inom vården är gjord inom Länssjukvården Kronoberg (LSV) närmare bestämt Kirurgkliniken på Ljungby lasarett (LL). Informationshanteringen är beskriven efter vårdprocessen ”Grav fetma”. Fördjupningsarbete i informationsutbytet mellan patienter och vårdgivare är gjorda under remissbesöket på kirurgmottagningen, enligt vårdkedjan ”Obesitaskirurgi” på vårdavdelning och uppföljningen/återbesöket på kirurgmottagningen ett par månader efter operation. Syftet var att se om datorn kunde utgöra stöd för dokumentationen så att dubbeldokumentation och dubbelarbete kunde reduceras.</p><p>Fem journaler i papperssystem har jämförts med de första fem datajournalerna och skillnaden i dubbeldokumentationer har beskrivits. Införandet av Cambio Cosmic skedde den 19 april-06 på Kirurgkliniken LL. Syftet med införandet av datajournal i LSV var att öka patientsäkerheten och vinna tillbaka tid till patienten.</p><p>Cambio Cosmic har kritiskt granskats av SVT 1 i programmet ”Uppdrag granskning” från den 6/6 2006. Sju landsting, ca 20 000 personer, använder delar av Cambio Cosmic nu i juni 2006. Kritiken mot företaget var att utvecklingen går sakta, teknikproblem kvarstår efter tre år i drift. Patientsäkerheten har fallerat i två fall som lett till Lex Maria ärenden, då patient kunde drabbats. Jämförelse mellan tiden då pappersjournalsystemet användes och med Cosmic, gjordes dock inte av SVT.</p><p>Jag kom fram till att informationsflödet i en vårdprocess kan effektiviseras, så att dubbeldokumentation och dubbelarbeten kan reduceras med datorns hjälp. Det visar sig tydligt då information redan lästs på Internet av patienten före behandling. Dokumentationen efter mottagningsbesöket och upprepningar av information minskar tack vare det. Administrationen kring kallelser och resursplanering inom vården reduceras mycket med datorns hjälp. Några exempel är att lösa smålappar är borta, väntelistan är samlad och sorterad i tidsordning och överskådligheten finns för flera tidböcker samtidigt. Dubbelarbeten i form av journalhantering och arkivarbeten reduceras. Journalen finns numera tillgänglig överallt där det finns en dator på kliniken. Dubbeldokumentation minimeras med datorns stöd i informationsstrukturering, snabb tillgänglighet och i kommunikation mellan de vårdenheter som har tillgång till Cosmic. Denna förbättring märks framförallt i samband med remiss och svarshantering. Dokumentationer i journalen kan också kopieras och göras synlig i önskad vy och signeras om igen, för att visa att uppgiften fortfarande är aktuell. Hänvisningar är en annan möjlighet. I pappersjournalen upprepades dessa uppgifter i skrift från t.ex. Distriktsläkarens remiss till intagningsjournal i sluten vård på Kirurgkliniken, vidare upprepning på röntgenremiss o.s.v. Detta gäller i hög grad uppgifter om patientens sjukhistoria, dvs. tidigare sjukdomar och vårderfarenheter. I de fem studerade datajournalerna har diktat gjorts av läkare där denna möjlighet inte använts. Möjligheten till ytterligare reduceringar av dubbeldokumentation finns i datajournaler men har inte kunna uppmätts i den här studien p.g.a. det korta tidsperspektivet.</p><p>Vårdkunskap, arbetsrutiner, datavana och användningen av alla tekniska möjligheter kommer med erfarenhet. Flera av de tillfällen som studerats i informationsfördjupningsavsnittet inkluderar nyare medarbetare.</p>

Bakgrund: De senaste årtiondena har dokumentation inom vården successivt övergått från penna och papper till datoriserade journalsystem. Detta ställer högre krav på sjuksköterskornas tekniska kunskaper, där aspekter som utbildning, datorvana, ålder och kön verkar ha betydelse för upplevelsen av att använda elektronisk datajournal. Syfte: Att bland anestesisjuksköterskor som arbetar på operationsavdelningar studera inställning till datasystemet MetaVision med fokus på utveckling, användning, kompetens och nytta. Dessutom avsågs att jämföra inställningen mellan män och kvinnor samt mellan olika ålderskategorier. Metod: I föreliggande tvärsnittsstudie deltog 40 anestesisjuksköterskor från fyra olika operationsavdelningar  på ett medelstort sjukhus i norra Sverige. Deltagarna fick svara på en enkät som kallas Användbarhetsindex (AvI-index) och har utvecklats för att mäta användbarhet och nytta hos olika IT-system . Frågorna analyserades utifrån de fyra subskalorna: utveckling, användning, kompetens och nytta. Det analyserades även om det fanns skillnader i svaren beroende på deltagarnas kön eller ålder. Resultat: Anestesisjuksköterskorna skattade sig i genomsnitt lägst under subskalan utveckling och högst under subskalan kompetens. Inga signifikanta samband fanns i någon subskala. Inga skillnader kunde observeras avseende kön eller ålder vilket troligtvis är orsakat av ett för litet deltagarantal. Under subskalan nytta observerades att mer än hälften av alla män och kvinnor var positivt inställda till datasystemets nytta som hjälpmedel. Slutsats: Den skattade upplevelsen varierade mellan de olika subskalorna men majoriteten av anestesisjuksköterskorna upplevde att datasystemet MetaVision är ett bra hjälpmedel.

The effectiveness of communication in the Swedish healthcare system context has long been the subject of debate. Issues stemming from usability, accessability and interpretation affect the lives of patients, and yet the vocal groups in the healthcare communication debate are patients and administrators, not healthcare professionals. With the advent of eHealth services and new demands being put forth on the ability of healthcare professionals' to handle increasingly numerous and innovative systems, it is of more importance than ever to understand the healthcare professionals' work context. This article is based on interviews with five healthcare professionals concerning their views on electronic health records (EHR), eHealth services, trends in healthcare services development in Sweden, as well as their views on the future of eHealth solutions and health information technology (HIT). Analysis of collected information shows an apprehension among healthcare professionals towards electronic communication, as well as a dissatisfaction with the usability of modern healthcare systems. Sentiments are generally favourable towards eHealth solutions however, and most negative criticism of modern systems appears to stem from a frustration with being given less time with patients, as well as fears of compromising patient integrity. Results point toward healthcare professionals' being an untapped resource in the context of healthcare communication development, though major changes would have to occur in the distribution of demands on the healthcare professionals' time, as well as a shift in the way we view healthcare communication, from more traditional means, to modern, interactive systems.

Elektroniska journalsystem är verktyg och beslutssystem för att hantera patientinformation isamband med vård och behandling inom vården. Ämnet som studien berör är användbarhet kringjournalsystemet Melior. Syftet med studien är att ta reda på vad användares uppfattning kringMelior är, och om användare tycker att Melior är användbart eller inte. För att besvaraforskningsfrågan utförs en kvalitativ studie i form av intervjuer med öppna frågor. Frågorna hartagits fram genom att studera tidigare studier inom ämnet samt användning av Kennedy (2006)riktlinje för konstruktion av frågor och utförande av intervjuer. Data som har fåtts in igenomintervjuer har transkriberats och analyserats med en kodningsmetod som är hämtad från metodengrundad teori. Resultatet som studien kommit fram till är att användares uppfattning om Melior ärolika. Men majoriteten av användarna som intervjuades anser att journalsystemet inte Melior äranvändbart. Denna studie kan bidra till fortsatta studier inom ämnet användbarhet, till exempelutöka studien till andra sjukhus för att ta reda på om deras användare av journalsystem anser att detär användbart. / Electronical medical records (EMR) are tools and decision systems for managing patientinformation related to care and treatment in healthcare. The topic that this study concerns is theusability of the EMR Melior. The aim of this study is to find out users' opinion about Melior and ifusers find Melior useful or not. To answer the research question, a qualitative study is conducted inthe form of open-ended interviews. The questions have been developed by studying previousstudies on the topic as well as using Kennedy’s (2006) guidelines for construction questions andconducting interviews. Data collected through interviews have been transcribed and analyzed by acoding method which is retrieved from the method grounded theory. The result of the study is thatusers' opinion of Melior varies. However, the majority of users interviewed consider Melior notuseful. This study could contribute to further studies in the field of user usability, such as expandingthe study to other hospitals to find out if their users of EMR system consider it useful.

Studien av dubbeldokumentation inom vården är gjord inom Länssjukvården Kronoberg (LSV) närmare bestämt Kirurgkliniken på Ljungby lasarett (LL). Informationshanteringen är beskriven efter vårdprocessen ”Grav fetma”. Fördjupningsarbete i informationsutbytet mellan patienter och vårdgivare är gjorda under remissbesöket på kirurgmottagningen, enligt vårdkedjan ”Obesitaskirurgi” på vårdavdelning och uppföljningen/återbesöket på kirurgmottagningen ett par månader efter operation. Syftet var att se om datorn kunde utgöra stöd för dokumentationen så att dubbeldokumentation och dubbelarbete kunde reduceras. Fem journaler i papperssystem har jämförts med de första fem datajournalerna och skillnaden i dubbeldokumentationer har beskrivits. Införandet av Cambio Cosmic skedde den 19 april-06 på Kirurgkliniken LL. Syftet med införandet av datajournal i LSV var att öka patientsäkerheten och vinna tillbaka tid till patienten. Cambio Cosmic har kritiskt granskats av SVT 1 i programmet ”Uppdrag granskning” från den 6/6 2006. Sju landsting, ca 20 000 personer, använder delar av Cambio Cosmic nu i juni 2006. Kritiken mot företaget var att utvecklingen går sakta, teknikproblem kvarstår efter tre år i drift. Patientsäkerheten har fallerat i två fall som lett till Lex Maria ärenden, då patient kunde drabbats. Jämförelse mellan tiden då pappersjournalsystemet användes och med Cosmic, gjordes dock inte av SVT. Jag kom fram till att informationsflödet i en vårdprocess kan effektiviseras, så att dubbeldokumentation och dubbelarbeten kan reduceras med datorns hjälp. Det visar sig tydligt då information redan lästs på Internet av patienten före behandling. Dokumentationen efter mottagningsbesöket och upprepningar av information minskar tack vare det. Administrationen kring kallelser och resursplanering inom vården reduceras mycket med datorns hjälp. Några exempel är att lösa smålappar är borta, väntelistan är samlad och sorterad i tidsordning och överskådligheten finns för flera tidböcker samtidigt. Dubbelarbeten i form av journalhantering och arkivarbeten reduceras. Journalen finns numera tillgänglig överallt där det finns en dator på kliniken. Dubbeldokumentation minimeras med datorns stöd i informationsstrukturering, snabb tillgänglighet och i kommunikation mellan de vårdenheter som har tillgång till Cosmic. Denna förbättring märks framförallt i samband med remiss och svarshantering. Dokumentationer i journalen kan också kopieras och göras synlig i önskad vy och signeras om igen, för att visa att uppgiften fortfarande är aktuell. Hänvisningar är en annan möjlighet. I pappersjournalen upprepades dessa uppgifter i skrift från t.ex. Distriktsläkarens remiss till intagningsjournal i sluten vård på Kirurgkliniken, vidare upprepning på röntgenremiss o.s.v. Detta gäller i hög grad uppgifter om patientens sjukhistoria, dvs. tidigare sjukdomar och vårderfarenheter. I de fem studerade datajournalerna har diktat gjorts av läkare där denna möjlighet inte använts. Möjligheten till ytterligare reduceringar av dubbeldokumentation finns i datajournaler men har inte kunna uppmätts i den här studien p.g.a. det korta tidsperspektivet. Vårdkunskap, arbetsrutiner, datavana och användningen av alla tekniska möjligheter kommer med erfarenhet. Flera av de tillfällen som studerats i informationsfördjupningsavsnittet inkluderar nyare medarbetare.

Nowadays, increasing investments are being made to develop healthcare by utilizing the op- portunities that digitalization brings. This with the goal that Sweden should be a leader in terms of using the opportunities of digitalization and e-health to increase welfare in society. As this means that healthcare professionals with mainly medical education must increasingly handle information technology in their daily work, an interest was aroused to compare what their expectations of using IT systems look like in relation to actuality. To broaden the per- spective further, it is studied whether this differs between different healthcare professions. The chosen question “How do the expectations and actuality differ between different healthcare professions when using IT systems?” is answered through a qualitative study where we conducted a literature study and several interviews. The theory applied is the Nor- malization Process Theory (NPT) based on the following four constructions: coherence, cog- nitive participation, collective actions and reflexive monitoring. The study concludes that there are significant differences between different healthcare professions and how they per- ceive expectations and actuality regarding information systems.