Nowadays, increasing investments are being made to develop healthcare by utilizing the op- portunities that digitalization brings. This with the goal that Sweden should be a leader in terms of using the opportunities of digitalization and e-health to increase welfare in society. As this means that healthcare professionals with mainly medical education must increasingly handle information technology in their daily work, an interest was aroused to compare what their expectations of using IT systems look like in relation to actuality. To broaden the per- spective further, it is studied whether this differs between different healthcare professions. The chosen question “How do the expectations and actuality differ between different healthcare professions when using IT systems?” is answered through a qualitative study where we conducted a literature study and several interviews. The theory applied is the Nor- malization Process Theory (NPT) based on the following four constructions: coherence, cog- nitive participation, collective actions and reflexive monitoring. The study concludes that there are significant differences between different healthcare professions and how they per- ceive expectations and actuality regarding information systems.

This study is based on an abductive approach and a case study where the purpose is to investigate how students experience online education. The questions to answer in the study are based on the students' experiences of expected digital prior knowledge, their need for digital literacy, what advantages and disadvantages they saw with the digital environments and tools they used and what improvements could be identified. The empirical process was done through semi-structured interviews with thematic analysis as an analysis method, where it emerged that the students felt that there is an expectation from universities that the students should have a digital knowledge prior to attending the university and that they had to be able to work independently. There were shortcomings in the knowledge about the digital tools with the teachers and that meant inadequate support for the students. Despite this, the students were satisfied with their choices to study online, but they had many suggestions for improvement measures, which leaves room for future research linked to the issues. / Denna studie bygger på en abduktiv ansats och är en fallstudie där syftet är att undersöka hur studenter upplever distansutbildning. Frågeställningarna i studien bygger på studenternas upplevelser kring förväntade digital kompetens, vilka för-och nackdelar de såg med de digitala miljöer och verktyg som de använde sig av samt vilka förbättringsförslag som går att identifiera. Empiriinsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med tematisk analys som analysmetod, där det framgick att studenterna upplevde att det finns en förväntan från universitet där studenterna ska ha digitala förkunskaper och kunna arbeta självständigt. Det fanns brister i kunskapen kring de digitala verktygen hos lärarna och bristfälligt med stöd till studenterna. Trots detta var studenterna nöjda med sina val att studera på distans men de hade många förslag på förbättringsåtgärder vilket lämnar utrymme för framtida forskning kopplat till frågeställningarna.

Sammanfattning Titel: En kvantitativ studie om balans mellan arbete och privatliv i relation till självmedkänsla, utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Sara Tosterud Lundin och Cornelia Widmark Handledare: Dr Jonas Kågström Datum: 2023 - juni Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur balansen mellan arbete och privatliv ser ut för anställda inom finanssektorn i kontrast till mer traditionella vårdyrken, samt vilken betydelse balansen har på organisatorisk nivå. Därtill ämnar studien undersöka hur faktorerna självmedkänsla, utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention förhåller sig tillbalans mellan arbete och privatliv. Metod: Kvantitativ metod av deduktiv art där det empiriska materialet samlats in med hjälpav två digitala enkäter som skickades ut till 7 104 bankanställda respektive publicerades somett inlägg i en Facebook-grupp för 22 600 socionomer. Totalt resulterade enkäterna i 531 svar som kunde användas. Den empiriskt insamlade datan har analyserats i statistikprogrammet JASP genom deskriptiva-, korrelations- och nätverksanalyser samt ett t-test. Resultat & slutsats: Studien visar att bankanställdas balans mellan arbete och privatliv är god, dock bör organisationerna ha en medvetenhet om att frågan om balans är komplex då det finns många faktorer som kan påverka nivån av balans. Samtliga av studiens hypoteser bekräftades, vilket var i enlighet med tidigare forskning. Bland annat visade studiens resultat att balans mellan arbete och privatliv har ett positivt samband med självmedkänsla och arbetstillfredsställelse, samt ett negativt samband med utbrändhet och uppsägningsintention. Utöver studiens hypoteser framkom två nya korrelationer. Dessa korrelationer visar att en högre självmedkänsla härleder en högre arbetstillfredsställelse och en lägre uppsägningsintention. Examensarbetets bidrag: Bidraget är ökad kunskap kring hur dessa fem ämnesområden påverkar varandra i en svensk kontext avseende finansbranschen. Detta då tidigare studier inom dessa ämnesområden framförallt är riktade till populationer inom sjuk- och hälsovården. Studien har även påvisat ytterligare två direkta samband mellan två ämnesområden: självmedkänsla och arbetstillfredsställelse samt självmedkänsla och uppsägningsintention. Förslag till fortsatt forskning: 1. Genomföra en liknande generaliserbar studie avseende finansbranschen; 2. Undersöka hur det ser ut för dem som varit utbrända men sedan kommer tillbaka till jobbet; 3. Undersöka om svaren skiljer sig mellan olika roller inom yrket; 4. Kombinera enkätundersökningen med intervjuer för att undersöka ämnet mer på djupet genom direkta interaktioner. Nyckelord: Balans mellan arbete och privatliv, självmedkänsla, utbrändhet, arbetstillfredsställelse, uppsägningsintention, finanssektorn, vårdyrken, bankanställda, socionomer / Abstract Title: A quantitative study of work-life balance in relation to self-compassion, burnout, jobsatisfaction, and turnover intention Level: Bachelor’s thesis in business administration Authors: Sara Tosterud Lundin and Cornelia Widmark Supervisor: Dr Jonas KågströmDate: 2023 - juni Aim: The aim of this study is to examine the work-life balance of employees in the finance sector compared to more traditional healthcare professions, and the balance impact at organizational level. Additionally, the study aims to investigate the relationships between self-compassion, burnout, job satisfaction and turnover intention with work-life balance. Method: A deductive quantitative approach was employed, and the empirical data was collected through two digital surveys distributed to 7 104 bank employees and posted in a Facebook group comprising 22 600 social workers. A total of 531 usable responses were obtained. The empirically collected data was analyzed in the statistics program JASP, employing descriptive, correlational, network, and t-test analyses. Results & conclusions: The study demonstrates that the work-life balance of bank employees is satisfactory; however, organizations should be aware that the issue of balance is complex, as there are numerous factors that can influence the level of balance. All of the study'shypotheses were confirmed, which aligns with previous research. Among other factors, the study's findings indicate that work-life balance is positively related to self-compassion and job satisfaction, while being negatively associated with burnout and turnover intention. In addition to the study's hypotheses, two new correlations emerged. These correlations reveal that higher levels of self-compassion are linked to increased job satisfaction and reduced turnover intention. Contribution of the thesis: This thesis contributes to increased understanding of how these five research areas interrelate within the Swedish context, specifically in the finance industry. Previous studies have primarily focused on populations within the healthcare sector. Furthermore, the study identified two direct relationships between two research areas: self-compassion and job satisfaction as well as self-compassion and turnover intention. Suggestions for future research: 1. Conduct a similar generalizable study regarding the financial industry; 2. Examine the experiences of individuals who have experienced burnout but returned to work; 3. Explore potential differences in responses among different job roles within the profession; 4. Combine the survey method with interviews to delve deeper into thetopic through direct interactions. Key words: Work-life balance, self-compassion, burnout, job satisfaction, turnover intention, finance sector, healthcare professions, bank employees, social workers.