Studiens syfte var att undersöka om en skillnad existerar mellan kvinnor och män avseende balansen mellan arbete och fritid samt fritid och arbete för de som arbetar hemifrån på grund av covid-19. Detta i avseende både konflikt samt berikning. Denna studie undersöktes kvantitativt samt deduktivt. En webbaserad enkät skickades ut till urvalet anställda som arbetar hemifrån på grund av covid-19. Dessa enkäter skickades ut på ett företag samt via sociala medier. 56 respondenter deltog och som sedan analyserades med hjälp av Mann-Whitney U-test. Resultatet visade signifikant skillnad gällande kön och arbetets berikning på fritiden, medan inga signifikanta skillnader i avseende kön och konflikt mellan arbete och fritid, fritid och arbete samt fritidens berikning på arbetet. Detta både bekräftar samt motstrider tidigare forskning gällande kön och balans mellan arbete och fritid.

Studiens syfte var att undersöka hur tjänstemän inom den privata sektorn upplever det gränslösa arbetet i den digitala eran med hänsyn till balansen mellan arbete och privatliv, samt i vilken utsträckning det gränslösa arbetet påverkar respondenternas upplevelse av arbetsrelaterad stress (Clark, 2000; Karasek & Theorell, 1990). En kvalitativ forskningsansats valdes där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt bekvämlighetsurval i kombination med snöbollsurval tillämpades där totalt elva tjänstemän med varierande yrkesroller inom den privata sektorn deltog. Insamlade data analyserades tematiskt. Studiens resultat visade att digitaliseringen medfört förskjutningar samt uppluckring av de gränser individen använder sig av i syfte att uppnå en god balans mellan arbete och privatliv. Utmaningen förstås vara förankrad i den ständiga tillgängligheten av, och tillgången till, digitala arbetsverktyg. Studien visade också att den höga autonomin vilken digitaliseringen medför kan ha såväl en positiv som negativ inverkan på den upplevda arbetsrelaterade stressen. Anledningen till detta kan vara kan det ökade ansvaret som faller på individen att själv sätta samt upprätthålla tydliga gränser mellan arbete och privatliv.

Det flexibla arbetet ses som ett familjevänligt upplägg som kan underlätta för föräldrar att få ihop vardagen. Men relationen mellan flexibelt arbete och balansen mellan arbete och privatliv är tvetydig likaväl vilka konsekvenser det har för föräldrar som ska få ihop en vardag med arbete och barn. Trots att forskning indikerar att flexibelt arbete är alltmer vanligt förekommande och att det möjliggör för anställda att integrera arbete och familjeliv i allt större utsträckning, inte minst genom möjligheten att vobba, saknas idag forskning om fenomenet vobb. Vobb, som är vanligast bland kvinnor, kan vara en möjlighet för att få ihop vardagen, men det kan också tänkas bidra till otillräcklighet där ansvaret för familjen kombineras med ett alltmer gränslöst arbete. Att skapa goda förutsättningar för att balansera arbete och privatliv är inte bara viktigt för individen utan även för arbetsgivaren, för att undvika att individer lämnar arbetslivet i förtid. Därför är syftet med denna studie att undersöka och beskriva hur kvinnor med flexibla arbeten upplever situationen vobb. Fem kvinnor har deltagit i denna studie där en kvalitativ metod har använts. Studien har utgått från en induktiv ansats och datainsamlingen har skett via semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide. Materialet analyserades enligt Graneheims och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.  Denna studie visar att vobb upplevs som en möjlighet i arbetslivet för att kunna hantera krav från båda domänerna och att hålla sig konkurrenskraftig. Däremot indikerar studien att vobb kan ha negativa konsekvenser på vår hälsa i form av ökad stress. Det upplevs även ha en negativ inverkan på barnen som påverkas av föräldrarnas frånvaro. Detta visar att det behövs en dialog mellan arbetsgivare och medarbetare i vad som förväntas och vilka förutsättningar och gränser som bör finnas på plats innan flexibilitet och vobb kan nyttjas i arbetet. / Flexible work is perceived as a family-friendly approach that can facilitate parents' daily life. However, the relationship between flexible work and the balance between work and private life is ambiguous. Flexible working enables us to integrate work and family life, particularly through the possibility of working while caring for sick children (vobb), there is currently a lack of research on the phenomenon. Vobb is most common among women and could be a means of managing life, but it could also contribute to feelings of inadequacy. Therefore, the purpose of this study is to investigate how women with flexible jobs experience vobb. Five women participated in this study, for which a qualitative method was used. The data collection was conducted through semi-structured interviews and the material was analyzed according to qualitative content analysis.  This study shows that vobb is experienced as an opportunity in work, to be able to handle demands and to remain competitive. However, the study indicates that vobb can have negative health consequences in the form of stress and have a negative impact on children. This suggests a dialogue between employers and employees regarding expectations, conditions and boundaries before vobb can be utilized in work.

Syftet med studien var att undersöka hur chefer med förtroendearbetstid upplever balansen mellan arbete och privatliv. Studien baserades på en induktiv kvalitativ design där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes i tre olika organisationer via en digital plattform. Den insamlade data transkriberades och analyserades genom tematisk analys. Insamlat material genererade fyra huvudteman och nio underteman. Resultatet visade att det fanns både en upplevelse av en god balans mellan arbete och privatliv där utmärkande upplevelser som hade betydelse för balansen var flexibilitet och kontroll över sin arbetstid. Balansen tenderade att variera under stressiga perioder. Bland respondenterna fanns även en upplevelse av låg balans mellan arbete och privatliv, där stress och krav från chefer hade en betydande roll som innebar minskad möjlighet att spendera tid med deras familjer. / The aim of the study was to examine how managers with flexible work time experience their work life balance. The study was inductive and eight qualitative semi structured interviews were held in three different organizations through a digital platform. The collected data were transcribed and analyzed through thematic analysis. That resulted in a total of four themes and nine sub-themes. The result showed that the managers in general experienced a well balanced everyday life where distinguishing feelings that seemed to be important for the balance were flexibility and the possibility to control the working hours. The balance tended to fluctuate during stressful periods. Among the respondents, there were also an experience of low work life balance, where stress and demands from managers were important because it could mean a reduced opportunity to spend time with their families.

Retention is an important aspect of human resource activities, especially for small and medium-sizedenterprises since they lack resources and face unique challenges when compared to larger and more established firms. Retaining key employees will allow firms to preserve their resources, sustain theireffectiveness and productivity, and thereby maintaining a competitive advantage. Despite this importance,it is a research area that is not yet fully understood, and therefore warrants further research.Taking into account the lack of resources in smaller firms, the purpose of this study was therefore toconstruct a theoretical model that can be used to research non-monetary factors and their effect onemployee retention. This was done to further elaborate on the research area. To achieve this, a quantitativestudy was performed, where data was collected from 96 Swedish small and medium-sizedenterprises,which was then used for a linear multiple regression analysis. The result was used to answerthe research question: “To what extent do firm-level, non-monetary factors affect the retention ratio inSwedish SMEs?”The result of this study shows that firm age and autonomy are the two factors which affect retention themost in Swedish SMEs. Older firms benefit from a higher retention rate than younger firms, with thepractical implication that younger firms would benefit from adapting the retention practices and policiesof older firms. The result regarding autonomy contradicts previous research, since the firms in this studywith higher degrees of autonomy face lower retention levels. This could be due to the fact that theoccupational group working at these firms often possesses specific knowledge, skills and abilities, whichmakes them attractive on the external labor market. An increased awareness of this relationship will allowfirms employing these occupational groups to implement preventative measures, in order to retain theiremployees.The effects of work-life balance, training, internal career opportunity, and pay on employee retention werenot statistically significant, indicating that previous research is not applicable to a Swedish context. Inaddition to researching a new context, a new research model based on previous research was developed toexplain to what extent firm-level factors affect employee retention, which can support further researchrelated to the research area. / Att bibehålla personal är en betydelsefull del av ett företags personalaktiviteter. De företag som lyckasbibehålla viktig personal kommer att kunna upprätthålla en konkurrensfördel genom att bevara sinaresurser, sin effektivitet och sin produktivitet. Detta gäller särskilt för små och medelstora företag då destår inför unika utmaningar, samt ofta har en brist på resurser jämfört med större och mer etableradeföretag. Trots denna betydelse är detta ett forskningsområde som inte är utforskat till fullo, varför vidareforskning är berättigad.Med mindre företags brist på resurser i åtanke, var syftet med denna studie att utforma en teoretisk modellsom kan användas för att undersöka icke-monetära faktorer och deras effekt på bibehållandet av personal.Detta för att belysa och utforska forskningsområdet ytterligare. För att uppnå syftet genomfördes enkvantitativ studie, där data samlades in från 96 svenska små och medelstora företag, vilken däreftersammanställdes för att utföra en linjär multipel regressionsanalys. Resultatet användes för att besvaraforskningsfrågan: “I vilken utsträckning påverkar icke-monetära faktorer på företagsnivå bibehållandetav personal i svenska små och medelstora företag?”Resultatet av denna studie visar att företagets ålder samt graden av autonomi är de två faktorer sompåverkar bibehållandet av personal i högst utsträckning i svenska små och medelstora företag. Äldreföretag lyckas bibehålla sin personal i högre utsträckning än yngre företag. De praktiska implikationernaav detta är att yngre firmor skulle gynnas av att tillämpa det agerande och de principer relaterade tillbibehållandet av personal som återfinns hos äldre företag. Studiens resultat visar även att företag med enhögre grad av autonomi bibehåller sin personal i lägre utsträckning, vilket motsäger tidigare forskning.Detta resultat kan bero på att den yrkesgrupp som är anställd hos dessa företag ofta innehar specifikkunskap, kompetens och förmågor, vilket gör dem attraktiva på den externa arbetsmarknaden. En ökadmedvetenhet gällande detta samband gör att företag vars anställda tillhör denna yrkesgrupp kanimplementera förebyggande åtgärder i syfte att bibehålla denna personal.Effekterna av balansen mellan arbets- och privatliv, utbildning, interna karriärmöjligheter och lön var intestatistiskt signifikanta, vilket antyder att tidigare forskning ej är applicerbar på den svenska kontexten.Utöver utforskandet av en ny kontext, utvecklades även en ny forskningsmodell baserad på tidigareforskning, med målsättningen att förtydliga i vilken utsträckning faktorer på företagsnivå påverkarbibehållandet av personal. Denna modell kan understödja vidare forskning relaterad tillforskningsområdet.

Studiens syfte var att undersöka upplevelsen av balans mellan arbete och privatliv hos anställda vid en svensk statlig myndighet. Detta gjordes genom att mäta den upplevda balansen och dess påverkan av flexibelt arbetssätt, kön, hemmaboende barn samt ledande befattning. Studien var kvantitativ med en deduktiv ansats. En webbaserad enkät skickades ut till anställda på myndigheten och data från N = 205 respondenter analyserades med hjälp av oberoende t-test, tvåvägs-ANOVA, envägs-ANOVA samt Welch’s ANOVA. Studiens resultat både bekräftar och strider mot tidigare forskning på området och bidrar med en nutidsbild av upplevelsen av balans mellan arbete och privatliv hos anställda vid en statlig myndighet. Resultatet visade signifikanta skillnader i den upplevda balansen både beträffande flexibelt arbete, kön och huruvida medarbetare hade hemmaboende barn. Inga signifikanta skillnader påvisades beträffande ledande befattning.

Detta examensarbete undersöker vilka konsekvenser som genereras av det flexibla arbetslivet. Det handlar framför allt om ett medarbetarperspektiv men inkluderar även ett chefsperspektiv. Studien utgörs av en fallstudie av en kommunal organisation isödra Sverige med ett fokus på yrkesrollen Human Resources (HR). Studien har en kvalitativ ansats där åtta semistrukturerade intervjuer ligger som grund för studiens resultatavsnitt. Valen av teoretiska ramverk bestod av en teoribildning om gränslöst arbete samt balans mellan arbete och privatliv. Resultatet visar att distansarbete och flexibla arbetstider resulterar i såväl negativa som positiva effekter på HRmedarbetaren. Studien synliggör att medarbetaren huvudsakligen upplever de flexibla arbetslivet som positivt. Detta delvis på grund av ökat handlingsutrymme i arbetet, mindre stress och att balansen mellan arbete och privatliv främjas. De negativa konsekvenserna visar sig emellertid i form av exempelvis risk för övertid, bristande arbetsmiljö vid hemarbete samt avsaknad av fysiska interaktioner med kollegor och chef.

Sammanfattning Titel: En kvantitativ studie om balans mellan arbete och privatliv i relation till självmedkänsla, utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Sara Tosterud Lundin och Cornelia Widmark Handledare: Dr Jonas Kågström Datum: 2023 - juni Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur balansen mellan arbete och privatliv ser ut för anställda inom finanssektorn i kontrast till mer traditionella vårdyrken, samt vilken betydelse balansen har på organisatorisk nivå. Därtill ämnar studien undersöka hur faktorerna självmedkänsla, utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention förhåller sig tillbalans mellan arbete och privatliv. Metod: Kvantitativ metod av deduktiv art där det empiriska materialet samlats in med hjälpav två digitala enkäter som skickades ut till 7 104 bankanställda respektive publicerades somett inlägg i en Facebook-grupp för 22 600 socionomer. Totalt resulterade enkäterna i 531 svar som kunde användas. Den empiriskt insamlade datan har analyserats i statistikprogrammet JASP genom deskriptiva-, korrelations- och nätverksanalyser samt ett t-test. Resultat & slutsats: Studien visar att bankanställdas balans mellan arbete och privatliv är god, dock bör organisationerna ha en medvetenhet om att frågan om balans är komplex då det finns många faktorer som kan påverka nivån av balans. Samtliga av studiens hypoteser bekräftades, vilket var i enlighet med tidigare forskning. Bland annat visade studiens resultat att balans mellan arbete och privatliv har ett positivt samband med självmedkänsla och arbetstillfredsställelse, samt ett negativt samband med utbrändhet och uppsägningsintention. Utöver studiens hypoteser framkom två nya korrelationer. Dessa korrelationer visar att en högre självmedkänsla härleder en högre arbetstillfredsställelse och en lägre uppsägningsintention. Examensarbetets bidrag: Bidraget är ökad kunskap kring hur dessa fem ämnesområden påverkar varandra i en svensk kontext avseende finansbranschen. Detta då tidigare studier inom dessa ämnesområden framförallt är riktade till populationer inom sjuk- och hälsovården. Studien har även påvisat ytterligare två direkta samband mellan två ämnesområden: självmedkänsla och arbetstillfredsställelse samt självmedkänsla och uppsägningsintention. Förslag till fortsatt forskning: 1. Genomföra en liknande generaliserbar studie avseende finansbranschen; 2. Undersöka hur det ser ut för dem som varit utbrända men sedan kommer tillbaka till jobbet; 3. Undersöka om svaren skiljer sig mellan olika roller inom yrket; 4. Kombinera enkätundersökningen med intervjuer för att undersöka ämnet mer på djupet genom direkta interaktioner. Nyckelord: Balans mellan arbete och privatliv, självmedkänsla, utbrändhet, arbetstillfredsställelse, uppsägningsintention, finanssektorn, vårdyrken, bankanställda, socionomer / Abstract Title: A quantitative study of work-life balance in relation to self-compassion, burnout, jobsatisfaction, and turnover intention Level: Bachelor’s thesis in business administration Authors: Sara Tosterud Lundin and Cornelia Widmark Supervisor: Dr Jonas KågströmDate: 2023 - juni Aim: The aim of this study is to examine the work-life balance of employees in the finance sector compared to more traditional healthcare professions, and the balance impact at organizational level. Additionally, the study aims to investigate the relationships between self-compassion, burnout, job satisfaction and turnover intention with work-life balance. Method: A deductive quantitative approach was employed, and the empirical data was collected through two digital surveys distributed to 7 104 bank employees and posted in a Facebook group comprising 22 600 social workers. A total of 531 usable responses were obtained. The empirically collected data was analyzed in the statistics program JASP, employing descriptive, correlational, network, and t-test analyses. Results & conclusions: The study demonstrates that the work-life balance of bank employees is satisfactory; however, organizations should be aware that the issue of balance is complex, as there are numerous factors that can influence the level of balance. All of the study'shypotheses were confirmed, which aligns with previous research. Among other factors, the study's findings indicate that work-life balance is positively related to self-compassion and job satisfaction, while being negatively associated with burnout and turnover intention. In addition to the study's hypotheses, two new correlations emerged. These correlations reveal that higher levels of self-compassion are linked to increased job satisfaction and reduced turnover intention. Contribution of the thesis: This thesis contributes to increased understanding of how these five research areas interrelate within the Swedish context, specifically in the finance industry. Previous studies have primarily focused on populations within the healthcare sector. Furthermore, the study identified two direct relationships between two research areas: self-compassion and job satisfaction as well as self-compassion and turnover intention. Suggestions for future research: 1. Conduct a similar generalizable study regarding the financial industry; 2. Examine the experiences of individuals who have experienced burnout but returned to work; 3. Explore potential differences in responses among different job roles within the profession; 4. Combine the survey method with interviews to delve deeper into thetopic through direct interactions. Key words: Work-life balance, self-compassion, burnout, job satisfaction, turnover intention, finance sector, healthcare professions, bank employees, social workers.

Introduktion Arbetsrelaterad känsla av sammanhang (eng. WSOC) kan användas som en indikator för arbetstrivsel och bygger på hur anställda ser på sitt arbete utifrån hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Kunskapsläget gällande hur WSOC påverkar anställdas vilja att stanna hos sin arbetsgivare är begränsat. Syfte Syftet var att undersöka hur WSOC relaterar till anställdas intention att stanna kvar hos sin arbetsgivare. Metod Syfte och frågeställningar besvarades genom en kvantitativ analys baserad på en enkätundersökning bland 450 personer i den svenska Marinen. De statistiska test som genomförts är oberoende t-test och envägs-ANOVA. Resultat De som ser sig stanna kvar hos sin arbetsgivare om tre år eller inte har funderat på att lämna det senaste året har signifikant högre WSOC än de som inte ser sig stanna kvar eller har övervägt att sluta. Starkare WSOC tyder på en högre intention för värnpliktiga att ta anställning och för GSS/K att söka officersutbildning. Resultatet tyder även på ett samband mellan WSOC och balansen mellan arbete och privatliv. Slutsats Resultatet tyder på ett samband mellan ett högre WSOC och en vilja att stanna hos sin arbetsgivare. Med vetskapen om hur personalen uppfattar sin känsla av sammanhang på arbetet kan en arbetsgivare vidta åtgärder för att öka behållandegraden och även som i Försvarsmaktens fall, öka rekryteringsgraden till myndigheten. Nyckelord Arbetsrelaterad känsla av sammanhang, behålla personal, rekrytering, Försvarsmakten, balans mellan arbete och privatliv. / Introduction Work related sense of coherence (WSOC) can be used as an indicator of well-being at work and is based on how employees view their work in terms of manageability, comprehensibility and meaningfulness. Research on how WSOC affects employees’ willingness to stay with their employer is as of now limited. Aim The aim of the study was to investigate how WSOC relates to employees' intention to remain with their employer. Method The aim and sub-questions were answered through a quantitative analysis based on a survey among 450 employees in the Swedish Navy. The statistical tests carried out are independent t- test and one-way ANOVA. Results People who see themselves staying with their employer for the next three years or those who have not considered leaving in the past year have a significantly stronger WSOC than those who do not see themselves staying or have considered leaving. Stronger WSOC furthermore indicated a higher intention for conscripts to take up employment and for employed sailors to enroll for officer training. The results also indicate a relationship between WSOC and work- life balance. Conclusion The results indicated a relationship between a stronger WSOC and a willingness to stay with one's employer. With the knowledge of how the employees perceives their sense of coherence at work, an employer can take measures to increase the retention rate and also, as in the case of the Armed Forces, increase the recruitment rate. Key words Work related sense of coherence (WSOC), retention, recruitment, Armed forces, work-life balance.