Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad självmedkänsla har för inverkan på utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention i organisatorisk kontext. Där självmedkänsla i korthet innebär att möta sitt eget lidande med kärlek, vördnad och respekt. Tidigare forskning om självmedkänsla har primärt fokuserat på psykiskt välbefinnande och välmående i generella termer. Emellertid råder brist på studier genomförda i organisationssammanhang, trots att självmedkännande förhållningssätt antyds ha gynnsam effekt avseende psykiskt välbefinnande och välmående även inom denna kontext. Särskilt vad gäller sambanden mellan självmedkänsla och en lägre grad av utbrändhet, medan ytterligare studier för att bland annat utforska relationen mellan självmedkänsla, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention erfordras. Metod: Med en kvantitativ ansats har digitaliserade enkätundersökningar genomförts inom flertalet organisationer, resulterande i 153 användbara enkätsvar. Vilket möjliggjort studerandet av självmedkänsla i förhållande till utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention i organisatorisk kontext. Varpå insamlade data analyserats i statistikprogrammet JASP med hjälp av deskriptiv statistik, korrelations- och nätverksanalyser. Resultat och slutsats: Studiens resultat indikerar en signifikant negativ korrelation mellan självmedkänsla och utbrändhet, förenlig med tidigare forskning. Vilket tyder på att självmedkännande förhållningssätt ger upphov till minskad utbrändhet inom organisatorisk kontext. Vidare påvisas en positiv korrelation mellan självmedkänsla och arbetstillfredsställelse, där individer med hög självmedkänsla tenderar att trivas bättre på sitt arbete. Slutligen visar studien en svag negativ korrelation mellan självmedkänsla och uppsägningsintention, vilket anvisar att självmedkännande förhållningssätt kan minska risken för uppsägningar. Sammantaget har självmedkänsla därmed en inverkan på utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention, genom att minska utbrändhet, öka arbetstillfredsställelse och minska uppsägningsintention. Examensarbetets bidrag: Studien ger således upphov till teoretiska likväl praktiska bidrag avseende inverkan av ett självmedkännande förhållningssätt i syfte att minska utbrändheten, öka arbetstillfredsställelsen och minska risken för uppsägningar i organisatorisk kontext. Förslag till fortsatt forskning: Genomförandet av longitudinella studier för att studera inverkan av självmedkännande förhållningssätt vad gäller utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention över tid. Tillika implementeringen av interventionsstudier i syfte att mäta effekten av självmedkänsla i organisationssammanhang. Därtill att genomföra en replikering av studien med ett slumpmässigt urval, och att utvidga studien med fler variabler för att mäta ytterligare samband och kausalitet. / Aim: The purpose of this study is to investigate the impact of self-compassion in relation to burnout, job satisfaction, and turnover intentions within an organizational context. In short, self-compassion involves meeting one's own suffering with love, reverence, and respect. Previous research on self-compassion has been mainly focused on mental health and well-being in general, while there is a lack of studies conducted in organizational contexts, where a self-compassionate approach is suggested to have a similar positive effect concerning mental health and well-being in this setting. Especially regarding the relationships between self-compassion and a lower degree of burnout, while further studies to explore the relationship between self-compassion, job satisfaction and termination intention are required.   Method: Using a quantitative approach, digitized surveys has been conducted within several organizations, resulting in 153 usable responses. Which enabled the study of self-compassion in relation to burnout, job satisfaction and turnover intention in organizational settings. Where collected data were analyzed in the statical program JASP using descriptive, correlation and network analyses.   Results and conclusions: The main results of the study indicate a significant negative relationship between self-compassion and burnout, consistent with previous research. Which suggests that self-compassionate attitudes give rise to reduced burnout within the organizational context. Furthermore, a positive relationship between self-compassion and job satisfaction is demonstrated, where individuals with high self-compassion tend to enjoy their work better. Finally, the study found a mildly negative relationship between self-compassion and turnover intentions, suggesting that a self-compassionate approach can reduce the likelihood of turnover intentions and the risk of resignations. Overall, self-compassion thus has an impact on burnout, job satisfaction and the intention to quit, by reducing burnout, increasing job satisfaction and reducing turnover intentions.   Contribution of the thesis: The study gives rise to theoretical and practical contributions regarding the impact of a self-compassionate approach to reduce burnout, increase job satisfaction and reduce the risk of turnover intentions in an organizational context.   Suggestions for further research: The implementation of longitudinal studies to examine the impact of self-compassion attitudes on burnout, job satisfaction, and turnover intention over time. Additionally, the implementation of intervention studies to measure the effect of self-compassion in an organizational setting. Furthermore, conducting a replication study with a random sample, and to extend the study with additional variables to measure further correlations and causality.

Sammanfattning Titel: En kvantitativ studie om balans mellan arbete och privatliv i relation till självmedkänsla, utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Sara Tosterud Lundin och Cornelia Widmark Handledare: Dr Jonas Kågström Datum: 2023 - juni Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur balansen mellan arbete och privatliv ser ut för anställda inom finanssektorn i kontrast till mer traditionella vårdyrken, samt vilken betydelse balansen har på organisatorisk nivå. Därtill ämnar studien undersöka hur faktorerna självmedkänsla, utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention förhåller sig tillbalans mellan arbete och privatliv. Metod: Kvantitativ metod av deduktiv art där det empiriska materialet samlats in med hjälpav två digitala enkäter som skickades ut till 7 104 bankanställda respektive publicerades somett inlägg i en Facebook-grupp för 22 600 socionomer. Totalt resulterade enkäterna i 531 svar som kunde användas. Den empiriskt insamlade datan har analyserats i statistikprogrammet JASP genom deskriptiva-, korrelations- och nätverksanalyser samt ett t-test. Resultat & slutsats: Studien visar att bankanställdas balans mellan arbete och privatliv är god, dock bör organisationerna ha en medvetenhet om att frågan om balans är komplex då det finns många faktorer som kan påverka nivån av balans. Samtliga av studiens hypoteser bekräftades, vilket var i enlighet med tidigare forskning. Bland annat visade studiens resultat att balans mellan arbete och privatliv har ett positivt samband med självmedkänsla och arbetstillfredsställelse, samt ett negativt samband med utbrändhet och uppsägningsintention. Utöver studiens hypoteser framkom två nya korrelationer. Dessa korrelationer visar att en högre självmedkänsla härleder en högre arbetstillfredsställelse och en lägre uppsägningsintention. Examensarbetets bidrag: Bidraget är ökad kunskap kring hur dessa fem ämnesområden påverkar varandra i en svensk kontext avseende finansbranschen. Detta då tidigare studier inom dessa ämnesområden framförallt är riktade till populationer inom sjuk- och hälsovården. Studien har även påvisat ytterligare två direkta samband mellan två ämnesområden: självmedkänsla och arbetstillfredsställelse samt självmedkänsla och uppsägningsintention. Förslag till fortsatt forskning: 1. Genomföra en liknande generaliserbar studie avseende finansbranschen; 2. Undersöka hur det ser ut för dem som varit utbrända men sedan kommer tillbaka till jobbet; 3. Undersöka om svaren skiljer sig mellan olika roller inom yrket; 4. Kombinera enkätundersökningen med intervjuer för att undersöka ämnet mer på djupet genom direkta interaktioner. Nyckelord: Balans mellan arbete och privatliv, självmedkänsla, utbrändhet, arbetstillfredsställelse, uppsägningsintention, finanssektorn, vårdyrken, bankanställda, socionomer / Abstract Title: A quantitative study of work-life balance in relation to self-compassion, burnout, jobsatisfaction, and turnover intention Level: Bachelor’s thesis in business administration Authors: Sara Tosterud Lundin and Cornelia Widmark Supervisor: Dr Jonas KågströmDate: 2023 - juni Aim: The aim of this study is to examine the work-life balance of employees in the finance sector compared to more traditional healthcare professions, and the balance impact at organizational level. Additionally, the study aims to investigate the relationships between self-compassion, burnout, job satisfaction and turnover intention with work-life balance. Method: A deductive quantitative approach was employed, and the empirical data was collected through two digital surveys distributed to 7 104 bank employees and posted in a Facebook group comprising 22 600 social workers. A total of 531 usable responses were obtained. The empirically collected data was analyzed in the statistics program JASP, employing descriptive, correlational, network, and t-test analyses. Results & conclusions: The study demonstrates that the work-life balance of bank employees is satisfactory; however, organizations should be aware that the issue of balance is complex, as there are numerous factors that can influence the level of balance. All of the study'shypotheses were confirmed, which aligns with previous research. Among other factors, the study's findings indicate that work-life balance is positively related to self-compassion and job satisfaction, while being negatively associated with burnout and turnover intention. In addition to the study's hypotheses, two new correlations emerged. These correlations reveal that higher levels of self-compassion are linked to increased job satisfaction and reduced turnover intention. Contribution of the thesis: This thesis contributes to increased understanding of how these five research areas interrelate within the Swedish context, specifically in the finance industry. Previous studies have primarily focused on populations within the healthcare sector. Furthermore, the study identified two direct relationships between two research areas: self-compassion and job satisfaction as well as self-compassion and turnover intention. Suggestions for future research: 1. Conduct a similar generalizable study regarding the financial industry; 2. Examine the experiences of individuals who have experienced burnout but returned to work; 3. Explore potential differences in responses among different job roles within the profession; 4. Combine the survey method with interviews to delve deeper into thetopic through direct interactions. Key words: Work-life balance, self-compassion, burnout, job satisfaction, turnover intention, finance sector, healthcare professions, bank employees, social workers.