This thesis explores the impact of digitalization and artificial intelligence (AI) on the Swedish labor market, focusing on the finance sector. It examines how digitalization has transformed job roles and the implications for various demographics, including gender and age differences. The study uses a desk research method, analyzing data from existing studies and reports, with a quantitative approach to assess trends and patterns. Key theories like Solow's growth model, human capital theory, and Schumpeter's concept of creative destruction are utilized to understand the dynamics of technological advancement in the finance sector. The findings highlight both opportunities and challenges digitalization bring, such as job creation in some areas and job losses in others, particularly in routine and administrative roles. This paper concludes that the general effect of Sweden becoming more digital, on employment numbers for the different professions in the finance sector is positive. The thesis also discusses the need for adapting educational and training systems to the evolving digital landscape.

<p>I takt med förändringar såsom ökad globalisering och teknologisk utveckling har begrepp som riskhantering vuxit fram som en vital del av företags långsiktiga strategi. En del av ett företags riskhantering bör innehålla en plan som anger hur den operativa verksamheten kan fortgå när en kris inträffar. Detta kallas för kontinuitetshantering, vilket är desamma som hantering av operativa risker. I en rapport från 2005 fastslog Finansinspektionen att det fanns generella brister i kontinuitetshanteringen inom den svenska finanssektorn då kvalitén och omfattningen på företags kontinuitetsplaner varierade kraftigt.</p><p>Denna studie genomfördes i det övergripande syftet att analysera hur svenska finansiella företag hanterar de risker som uppkommer i den dagliga verksamheten och om detta görs på ett tillfredställande sätt, givet Finansinspektionens rekommendationer och brittisk standard för kontinuitetshantering. Studien ämnade också undersöka vilka faktorer som driver företagens kontinuitetshanteringsarbete och identifiera förbättringsmöjligheter.</p><p>Det teoretiska ramverket utgjordes av Finansinspektionens vägledande dokument för kontinuitetshantering samt den brittiska standarden BS25999.</p><p>Vi valde att undersöka hur väl finansiella företag hanterar operativa risker samt om de följer de riktlinjer som finns, genom en så kallad mognadsmodell. Business Continuity Maturity Model (BCM-modellen) illustrerar hur utvecklad kontinuitetshanteringen är genom att placera företag i sex olika nivåer. För att även undersöka vilka faktorer som driver kontinuitets-hanteringsarbetet utgick det empiriska materialet och analysen från BCM-modellens kontinuitetskompetenser; ledarskap och implementering, anställdas medvetenhet och övning, resursfördelning och mätning samt externa förbindelser.</p><p>Undersökningen bestod av totalt 17 företag som delades in i kategorierna banker, pensions- och försäkringsbolag, storbanker och övriga finansiella aktörer. Resultaten av studien ledde fram till flera slutsatser. Vi anser att svenska finansiella företag tenderar att överlag hantera operativa risker genom att hålla en medelhög beredskapsnivå gentemot störningar i kärnverksamheten, vilket inte är högt nog. Företagen uppnår en genomsnittlig mognadsnivå om 4,26 enligt BCM-modellen. Företagen har därmed en kortsiktigt god kontinuitetshantering men för att nå högre kvalitetsnivåer måste kontinuitetshanteringen ingå till större del i företagens långsiktiga strategi.</p><p>Vidare visade resultaten att ledarskap och implementering generellt sett är de mest drivande faktorerna och resursfördelning och mätning de minst drivande faktorerna - en trend som kan ses inom alla fyra företagstyper.</p><p>Det är fortfarande för stor spridning bland de finansiella företagen för att kunna dra slutsatsen att branschen som helhet följer Finansinspektionens rekommendationer. Inget företag i undersökningen skulle heller enligt vår tolkning inte vara redo att certifieras mot BS25999.</p>

I takt med förändringar såsom ökad globalisering och teknologisk utveckling har begrepp som riskhantering vuxit fram som en vital del av företags långsiktiga strategi. En del av ett företags riskhantering bör innehålla en plan som anger hur den operativa verksamheten kan fortgå när en kris inträffar. Detta kallas för kontinuitetshantering, vilket är desamma som hantering av operativa risker. I en rapport från 2005 fastslog Finansinspektionen att det fanns generella brister i kontinuitetshanteringen inom den svenska finanssektorn då kvalitén och omfattningen på företags kontinuitetsplaner varierade kraftigt. Denna studie genomfördes i det övergripande syftet att analysera hur svenska finansiella företag hanterar de risker som uppkommer i den dagliga verksamheten och om detta görs på ett tillfredställande sätt, givet Finansinspektionens rekommendationer och brittisk standard för kontinuitetshantering. Studien ämnade också undersöka vilka faktorer som driver företagens kontinuitetshanteringsarbete och identifiera förbättringsmöjligheter. Det teoretiska ramverket utgjordes av Finansinspektionens vägledande dokument för kontinuitetshantering samt den brittiska standarden BS25999. Vi valde att undersöka hur väl finansiella företag hanterar operativa risker samt om de följer de riktlinjer som finns, genom en så kallad mognadsmodell. Business Continuity Maturity Model (BCM-modellen) illustrerar hur utvecklad kontinuitetshanteringen är genom att placera företag i sex olika nivåer. För att även undersöka vilka faktorer som driver kontinuitets-hanteringsarbetet utgick det empiriska materialet och analysen från BCM-modellens kontinuitetskompetenser; ledarskap och implementering, anställdas medvetenhet och övning, resursfördelning och mätning samt externa förbindelser. Undersökningen bestod av totalt 17 företag som delades in i kategorierna banker, pensions- och försäkringsbolag, storbanker och övriga finansiella aktörer. Resultaten av studien ledde fram till flera slutsatser. Vi anser att svenska finansiella företag tenderar att överlag hantera operativa risker genom att hålla en medelhög beredskapsnivå gentemot störningar i kärnverksamheten, vilket inte är högt nog. Företagen uppnår en genomsnittlig mognadsnivå om 4,26 enligt BCM-modellen. Företagen har därmed en kortsiktigt god kontinuitetshantering men för att nå högre kvalitetsnivåer måste kontinuitetshanteringen ingå till större del i företagens långsiktiga strategi. Vidare visade resultaten att ledarskap och implementering generellt sett är de mest drivande faktorerna och resursfördelning och mätning de minst drivande faktorerna - en trend som kan ses inom alla fyra företagstyper. Det är fortfarande för stor spridning bland de finansiella företagen för att kunna dra slutsatsen att branschen som helhet följer Finansinspektionens rekommendationer. Inget företag i undersökningen skulle heller enligt vår tolkning inte vara redo att certifieras mot BS25999.

No description available.

När COVID-19 pandemin blev ett faktum började fler företag gå över till att arbeta på distans och  från en dag till en annan kunde hela arbetsplatsen ha förändrats. Både företag och individer stod  inför en stor utmaning, att hålla sig motiverade. Att gå från att ha arbetat på samma plats som  kollegor till att nu bara interagera med kollegor digitalt, kan innebära stora konsekvenser för den  anställdes motivation och hälsa. Samspelet mellan balans och teknik kan antingen utmynna i stress  eller produktivitet och när möten sker digitalt istället för ansikte mot ansikte är det extra viktigt  för företag att vara uppmärksamma kring sina anställda och deras hälsa för att bibehålla deras  motivation. Interaktioner via digitala verktyg kan kännas verkligt men kan i värsta fall leda till en  falsk känsla av samhörighet. I denna studie har målet varit att analysera hur motivationen hos  anställda inom finanssektorn har påverkats när de nu ska arbeta digitalt. Finanssektorn är en  bransch som idag är väldigt digitaliserad och deras tekniska kunskap är relativt hög jämfört med  många andra branscher. Studien visar att sociala interaktioner är avgörande för motivationen  medan deadlines och andra former av kontroll från företaget demotiverar. Då digitala  interaktioner inte kan likställas med verkliga interaktioner uppstår en brist på samhörighet som  är en viktig faktor för motivationen. Distansarbetet leder även till ökad arbetsbelastning där  gränserna mellan arbete och privatliv suddas ut. Distansarbetet som ensam faktor har inte  påverkat motivationen utan även balansen mellan arbete och privatliv samt den tekniska  mognaden har även spelat en stor roll i de anställda inom finanssektorns motivation. / When the COVID-19 pandemic became a fact, companies switched to working remotely and from one day to another the entire workplace could have changed. Both companies and individuals faced a major challenge, to stay motivated. Going from working with colleagues at the office to only interacting digitally can have major impacts on the employee's motivation and health. The interaction between balance and technology can result in stress or productivity and when meetings are held digitally instead of face-to-face, it is extra important for companies to pay  attention to their employees and their health to maintain their motivation. Interactions via digital tools can feel real but in worst case they can lead to a false sense of belonging. In this study, the  goal has been to analyze how the motivation of employees in the financial sector has been affected  by having to work digitally. The financial sector is an industry that today is very digitalized and  their technical knowledge is relatively high compared to similiar industries. The study shows that  social interactions are crucial for motivation while deadlines and other forms of control from the  company demotivate. Real life interactions can not be recreated in a digital environment. It leads  to a lack of relatedness, which is an important factor for motivation. Remote work has also led to  an increased workload where boundaries between work and private life are blurred. Remote work  is not the only thing that affects the employee’s motivation, the balance between work and private  life and technical maturity has also played a major role in the employees' motivation.

The ability of banks to implement regulations is important in several aspects. From the Finance Inspection ́s Point of view a successful implementation is important to protect the financial system and the consumers. For the banks it is important from a cost-benefit perspective, but also to keep customers satisfied and to maintain the right to continue banking. In spite of the advantages of successful implementation, the research in this area is limited. The aim of the study is therefore to explain how banks can implement new regulations. To fulfil the aim of the study we have adopted a qualitative view. Two case studies have been made in which empirics has been collected through eight semi-structured interviews. The respondents were bank employees who had been highly involved in the implementation of MiFID II and MiFIR. The empirics were thereafter analyzed with guidance from the theoretical frame of reference. The conclusion of the study is that the banks implementation of regulations is influenced by different factors: the cooperation between banks, the aim of the bank, the corporation culture, and the structure of the organization. The analyze has been used as a start point to create a model for how banks implement regulations. Implementation can be divided into interpretation and introduction. A major challenge is to translate the regulations and integrate them into the business activity. In order to make the employee practice the regulations, different steering mechanisms are used, for example education, information and monitoring. / Bankers förmåga att implementera regelverk kan utifrån flera perspektiv anses viktigt. Utifrån finansinspektionens perspektiv är en lyckad implementering viktigt för att skydda det finansiella systemet och konsumenterna. Medan det utifrån bankernas egna perspektiv är viktigt, dels ur ett kostnadsperspektiv och dels för att bibehålla nöjda kunder samt rätten att bedriva bankverksamhet. Trots fördelen med en lyckad implementering är tidigare forskning på området begränsad. Studiens syfte är därför att förklara hur banker implementerar nya regelverk. För att uppfylla studiens syfte har ett kvalitativt tillvägagångsätt tillämpats. I undersökningen har två fallstudier genomförts där empiri samlats genom åtta semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av bankanställda som varit högt uppsatta i implementeringen av MiFID II och MiFIR. Empirin har sedan analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen. Utifrån analysen har sedan en modell för hur banker implementerar regelverk skapats. Studiens slutsats är att bankers implementering av regelverk påverkas av samarbete mellan banker via branschorganisationer, bankernas målsättning, företagskulturen, regelverkets komplexitet och till viss del av organisationsstrukturen. Implementering kan delas upp i tolkning och införande där en stor del handlar om att översätta regelverket och integrera det i affärsverksamheten. För att sedan få anställda att tillämpa regelverket används olika former av styrmekanismer, så som utbildning, information och uppföljning.

Bakgrund: Den digitala utvecklingen har varit den största utvecklingen för banker under de senaste åren. Enligt Svenska Bankföreningen (2020) så är finanssektorn utsatt för ett starkt förändringstryck och många nya företag, både svenska och utländska, har etablerat sig på marknaden. Kontinuerliga innovationer som stör traditionella affärsmodeller, utvidgning av affärsekosystem, framträdande av nystartade företag inom finansiell teknik (Fintech) och kundernas preferens för digitala upplevelser gör det absolut nödvändigt för traditionella finansinstitut att anamma digital teknik. Flera nyhetsartiklar påpekar att traditionella aktörer inom finansbranschen behöver ställa om snabbt och förbättra sina digitala tjänster för att kunna möta kundernas förväntningar. Syfte: Denna studie syftar till att beskriva hur banken arbetar med digital transformation. Metod: För att uppnå studiens syfte har jag gjort en kvalitativ undersökning på en bank inom den svenska bankbranschen. Jag har samlat in kvalitativa data med hjälp av personliga semistrukturerade intervjuer. Det insamlade datat har analyserats i Hyperresearch och kopplats ihop till det teoretiska ramverket för att besvara studiens frågeställning. Slutsats: Banken arbetar med digital transformation från ett holistiskt perspektiv, där man ser på digitalisering som någonting som alla är ansvariga för och det genomsyrar i alla mål och prioriteringar inom organisationen. Det saknas en digital strategi och tydligt ledarskap för digital transformation inom banken. De väljer att fokusera på konkurrensfördelar istället för att navigera in sig specifikt i digitalisering då det idag uppfattas som en naturlig del av de flesta utvecklingsprojekt inom banken. Det är också en konstant utmaning för banken att prioritera vissa aktiviteter kopplade till utveckling och digital transformation då det kommer regulatoriska krav som man måste prioritera. / Background: The digital development has been the largest development for banks in recent years. According to the Swedish Bankers' Association (2020), the financial sector is exposed to strong pressure for change and many new companies, both Swedish and foreign, have established themselves in the market. Continuous innovations that disrupt traditional business models, the expansion of business ecosystems, the emergence of start-ups in financial technology (Fintech) and customers' preference for digital experiences make it necessary for traditional financial institutions to adopt digital technology. Several news articles point out that traditional players in the financial industry need to switch quickly and improve their digital services in order to meet customers' expectations. Purpose: This study aims to describe how the bank works with digital transformation. Method: To achieve the purpose of the study, I have conducted a qualitative study at a bank in the Swedish banking industry. I have collected qualitative data using personal semi-structured interviews. The data was collected and analyzed in Hyperresearch and linked to the theoretical framework to answer the research question. Conclusion: The bank works with digital transformation from a holistic perspective, where digitalization is seen as something that everyone is responsible for and it permeates all goals and priorities within the organization. There is a lack of a digital strategy and clear leadership for digital transformation within the bank. They choose to focus on competitive advantages instead of navigating specifically into digitalization as it is perceived as a natural part of most development projects within the bank. It is also a constant challenge for the bank to prioritize certain activities linked to development and digital transformation, as there are regulatory requirements that must be prioritized.

SAMMANFATTNING Titel: ESG-betyg och finansiell prestation Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Axel Almefors Sjögren och Martin Lötberg Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2023 – Maj Syfte: Hållbarhetsredovisningens betydelse hos företag har ökat sedan dess introduktion år 1981. Detta har resulterat i att företagen bär ett större ansvar för sina anställda, leverantörer, intressenter, miljön och samhället. Samtidigt har den finansiella sektorn en väsentlig roll för att länders samhällsekonomier ska vara funktionella. Trots detta har tidigare studier börjat ifrågasätta hållbarhetsredovisningens värde på grund av tvetydiga resultat. Tidigare studier har bland annat funnit dessa tvetydiga resultat hos företag som är etablerade inom olika branscher, marknader, sektorer och länder. Utifrån dessa resultat har det blivit betydande att enbart undersöka en specifik sektor inom ett visst avgränsat geografiskt område, som är välutvecklat för att se hur utvecklingen skett. Studiens syfte blir således att undersöka om ESG-betyg korrelerar med finansiellt resultat inom den nordiska finansiella sektorn. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ deduktiv ansats ifrån den positivistiskaforskningsfilosofin. Studiens insamlade data är av sekundär art och har inhämtats ifrån Thomson Reuters datastream Refinitiv Eikon. 40 finansiella företag ifrån Sverige, Norge, Danmark och Finland har analyserats för räkenskapsåren 2019-2022. Studiens data har sedan analyserats genom statistikprogrammet SPSS, där univariat, bivariat och multivariat analys har tillämpats.  Resultat och slutsats: Studiens resultat visar inga signifikanta samband mellan den oberoende variabeln ESG-betyg och de tre beroendevariablerna ROA, ROE och Tobin’s Q.Detta innebär att studien inte kan dra några generella slutsatser om sambanden mellan variablerna. Trots avsaknad signifikans visar regressionsanalyserna för ROA och ROE ett mer negativt samband och ett mer positivt samband för Tobin’s Q. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med en mer uppdaterad undersökning av sambandet mellan ESG-betyg och finansiella prestationer inom den nordiska finansiella sektorn. Utifrån detta bidrar studien med ökad kunskap gällande sambandet, vilket kan vara till intresse för potentiella investerare och intressenter. Förslag till fortsatt forskning: I och med att studien inte fann några signifikanta samband för räkenskapsåren 2019-2022 vore det intressant att undersöka sambandet på längre sikt. Detta för att se om företagens eventuella kapitalkostnader har reducerats, samt om företagen har återhämtat sig ifrån Covid-19 pandemin. Det vore även till intresse om framtida forskning tillämpar fler ESG-betyg än enbart Thomson Reuters för att få ett mer sammanhållet ESG-betyg.  Nyckelord: ESG-betyg, Finansiella prestationer, Marknadsvärde, Finanssektorn, Banksektorn, Nordiska länderna. / ABSTRACT Title: ESG-rating and financial performance Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Axel Almefors Sjögren and Martin Lötberg Supervisor: Jan Svanberg Date: 2023 - May Aim: The importance of sustainability reporting among companies has increased since its introduction in 1981. This has resulted in companies taking greater responsibility for their employees, suppliers, stakeholders, the environment and society. At the same time, the financial sector plays an essential role in the functioning of national economies. Despite this, previous studies have started to question the value of sustainability reporting due to ambiguous results. Previous studies have found these ambiguous results among companies established in different industries, markets, sectors and countries. Based on these results, it has become significant to examine only a specific sector within a certain limited geographical area, which is well developed to see how the development has taken place. The purpose of the study is thus to investigate whether ESG ratings correlate with financial performance in the Nordic financial sector. Method: The study applies a quantitative deductive approach from the positivist research philosophy. The study's collected data is of a secondary nature and has been obtained from Thomson Reuters datastream Refinitiv Eikon. 40 financial companies from Sweden, Norway, Denmark and Finland have been analyzed for the financial years 2019-2022. The study's data has then been analyzed through the statistical program SPSS, where univariate, bivariate and multivariate analysis has been applied. Results and conclusions: The results of the study show no significant correlation between the independent variable ESG rating and the three dependent variables ROA, ROE and Tobin's Q. This means that the study cannot draw general conclusions about the relationship between the variables. Despite the lack of significance, the regression analyses for ROA and ROE show a more negative relationship and a more positive relationship for Tobin's Q. Contribution of the thesis: The study provides a more updated examination of the relationship between ESG ratings and financial performance in the Nordic financial sector. Based on this, the study contributes to increased knowledge about the relationship, which may be of interest to potential investors and stakeholders. Suggestions for future research: As the study did not find any significant relationships for the financial years 2019-2022, it would be interesting to examine the relationship in the longer term. This is to see whether companies' potential capital costs have been reduced, and whether companies have recovered from the Covid-19 pandemic. It would also be of interest if future research applies more ESG ratings than just Thomson Reuters to get a more coherent ESG rating. Key words: ESG rating, Financial performance, Market value, Financial sector, Banking sector, Nordic countries

<p><em>Background:</em> The international accounting standard regarding goodwill gives opportunities to several accounting procedure choices, as goodwill is a complex, intangible asset. The valuation of goodwill affects equity/asset ratio and income statement, which gives that the stakeholders’ impression of the group’s financial statement is affected by the valuation of this asset. It has been pointed out that difficult economic times bring impairment loss to the fore. During financial crisis, equity/asset ratio may be significant as the economy of the groups is expected to be strained.</p><p><em>Purpose:</em> The purpose of this essay is to explain the appearance of the possible relationship between a group’s impairment loss for goodwill and their equity/asset ratio, during financial straits. Watts and Zimmerman’s debt/equity hypothesis serve as the starting point for our study. This hypothesis expresses, ceteris paribus, that the larger debt/equity ratio, the more likely it is to select accounting procedures that shift reported earnings from future periods to the current period. According to the hypothesis there should be a positive relationship between a group’s equity/asset ratio and their percentage share of goodwill impairment loss. A high equity/asset ratio would motivate a higher impairment loss for goodwill, as a lower equity/asset ratio would induce a lower impairment loss.</p><p><em>Method:</em> We decided to investigate all groups with the parent company listed on Nasdaq OMX Stockholm within the sectors financials and industrials. In financials, banks were excluded. The data was collected from annual reports of 2008 and was analyzed with the statistical analyzing methods correlation and regression.</p><p><em>Result/conclusion:</em> For those industrial groups which have had impairment loss for goodwill, the result is in accordance with Watts and Zimmerman’s hypothesis. A strong positive linear relationship could be found for those groups, but not for the sector as a whole. The equity/asset ratio therefore seems to not affect the decision of whether to lose impairment or not, but when the decision is made, the ratio of equity/asset seems to affect the size of the impairment loss. Within the financial sector, no relationship could be found – neither for the groups which have had impairment loss nor the sector as a whole.</p>

Background: The international accounting standard regarding goodwill gives opportunities to several accounting procedure choices, as goodwill is a complex, intangible asset. The valuation of goodwill affects equity/asset ratio and income statement, which gives that the stakeholders’ impression of the group’s financial statement is affected by the valuation of this asset. It has been pointed out that difficult economic times bring impairment loss to the fore. During financial crisis, equity/asset ratio may be significant as the economy of the groups is expected to be strained. Purpose: The purpose of this essay is to explain the appearance of the possible relationship between a group’s impairment loss for goodwill and their equity/asset ratio, during financial straits. Watts and Zimmerman’s debt/equity hypothesis serve as the starting point for our study. This hypothesis expresses, ceteris paribus, that the larger debt/equity ratio, the more likely it is to select accounting procedures that shift reported earnings from future periods to the current period. According to the hypothesis there should be a positive relationship between a group’s equity/asset ratio and their percentage share of goodwill impairment loss. A high equity/asset ratio would motivate a higher impairment loss for goodwill, as a lower equity/asset ratio would induce a lower impairment loss. Method: We decided to investigate all groups with the parent company listed on Nasdaq OMX Stockholm within the sectors financials and industrials. In financials, banks were excluded. The data was collected from annual reports of 2008 and was analyzed with the statistical analyzing methods correlation and regression. Result/conclusion: For those industrial groups which have had impairment loss for goodwill, the result is in accordance with Watts and Zimmerman’s hypothesis. A strong positive linear relationship could be found for those groups, but not for the sector as a whole. The equity/asset ratio therefore seems to not affect the decision of whether to lose impairment or not, but when the decision is made, the ratio of equity/asset seems to affect the size of the impairment loss. Within the financial sector, no relationship could be found – neither for the groups which have had impairment loss nor the sector as a whole.