Uppsatsen är en kvalitativ studie av maktdistansen i den turkiska banksektorn. Syftet är att beskriva hur maktdistansen ser ut i den turkiska banksektorn. Intervjuer har genomförts med sex personer i olika positioner inom en turkisk bank. Den teoretiska utgångspunkten är Geert Hofstedes kulturdimensionsteori, mer specifikt den dimension som behandlar maktdistans. Tre egna begrepp har skapats med utgångspunkt i Hofstedes teori om maktdistans i arbetslivet. Dessa begrepp ligger till grund för operationaliseringen och intervjufrågorna baserades på dessa. Begreppen rör frågor om hierarkier, beslutsfattande och relationer. Utifrån de resultat som sedan presenteras kan maktdistansen i den undersökta banken fastslås som relativt stor och med hjälp av jämförelser med tidigare studier finner vi stöd för att maktdistansen inom den turkiska banksektorn är stor. Maktdistansen inom den turkiska banksektorn är således stor och att det är viktigt för praktiker att känna till detta om de vill etablera sig i länder med liknande kultur.

Sammanfattning Titel:                                   Talent Management inom den svenska banksektorn. Författare:                         Martin Eriksson och Oscar Alfelt  Handledare:                      Timurs Umans Nivå:                                  Kandidatuppsats 15 hp, Ledarskap, VT 2012  Frågeställning:                  Hur använder svenska banker talent management processen som en del av sitt HR-arbete?  Syfte:                                  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur banker använder talent management processen som en del av sitt HR-arbete och på så sätt öka sin konkurrenskraft och effektivisera sitt arbete. Vi ämnar undersöka hur processen kan anpassas till en specifik sektor vilket i vårt fall är den svenska banksektorn. Metod:                               Studien gjordes med ett beskrivande angreppssätt. Vi använde en kvalitativ ansatts med individuella öppna intervjuer. Intervjuerna gjordes över telefon med fem stycken respondenter från svenska banker.  Teoretisk referensram:    Den teoretiska referensramen består av tre delar där första delen handlar om att förklara vad talent management är för att sedan presentera två talent management processer samt att beskriva HR inom banksektorn. Detta ligger som grund för vår talent management modell som presenteras i slutet.  Resultat:                            Här återges vad respondenterna uppgav under intervjuerna.  Analys:                               I analysen jämförs respondenternas empiri och analyseras efter den teori som vi har använt. Slutsatser:                          Här presenteras de ändringar som gjorts i modellen sedan den först presenterades i den teoretiska referensramen. Med hjälp av teorin och informationen från respondenterna har vi kunnat skapa en relevant och giltig talent management modell för den svenska banksektorn. Nyckelord:                         Talent Management, Human Resource Management, banksektorn, personalarbete. Centrala begrepp:            HRM (Human Resource Management): Handlar om arbetet med personal och humana resurser. Talent Management: Ett verktyg inom HRM med fokus på arbetet med att attrahera, bibehålla och utveckla nyckelpersoner inom företaget.

Bakgrund: Forskning som gjorts inom banksektorn hävdar att organisationerna som befinnersig i sektorn genomgått omfattande strukturella förändringar. Dessa strukturella förändringarkan bidra till att medarbetarnas arbetssituation och arbetssätt ändras. Detta i sig kan tänkasförändra sättet medarbetarna motiveras på i sitt arbete och vad som motiverar dem. Dåförutsättningar förändrats kring medarbetarnas motivation kan tänkas att även ledarskapetinom banksektorn behöver förändras i syfte att främja medarbetarnas motivation.Problemformulering: Kan någon ledarstil tänkas passande för att motivera medarbetarnautifrån de nya förutsättningarna som uppkommit i banksektorn av de strukturellaförändringarna?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka föreställningar det finns kring motivationhos medarbetare och chefer i banksektorn samt med grund i teorier om ledarstilar resoneraom hur cheferna kan arbeta med att motivera medarbetare utifrån dessa föreställningar.Metod: Studien har använt en kvalitativ forskningsmetod. Genom den valda metoden harsemistrukturerade intervjuer gjorts för att öka förståelsen av chefer och medarbetaresföreställningar om motivation samt hur chefer kan arbeta för att stimulera medarbetarnasmotivation utifrån medarbetarnas upplevelser.Slutsats: Efter att ha gjort åtta intervjuer varav tre med chefer och fem med medarbetaredrogs en slutsats kring ifall någon ledarstil kan tänkas passande för att motivera medarbetare ibanksektorn som befinner sig i en decentraliserad organisationsstruktur.

No description available.

No description available.

Titel: Switching intentions påverkan på Generation Y och Baby Boomers – En kvantitativ studie Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Elina Arvidsson och Rebecca Kastemyr Handledare: Jonas Molin och Lars-Johan Åge Datum: 2018 - maj Syfte: Banker har idag problem med att få kunder att stanna och vara lojala mot dem, något som kan bero på att kunderna inte känner sig tillfredsställda med de tjänster och den service banken erbjuder. Vissa forskare har sett att det oftare är yngre bankkunder som byter bank än äldre, medan andra menar att sådant inte är fallet. Syftet med vår studie är därmed att öka förståelsen för hur Baby Boomers och Generation Y's switching intentions påverkar deras intentioner att byta eller behålla sin bank. För att besvara syftet har vi valt att ta hjälp av några forskningsfrågor som lyder: Vilka faktorer bidrar till att Baby Boomers väljer att byta eller behålla sin bank? Vilka faktorer bidrar till att Generation Y väljer att byta eller behålla sin bank? Vad är skillnaden mellan Baby Boomers och Generation Y's switching intentions? Metod: I studien användes en kvantitativ metod där data samlats in via en webbaserad enkätundersökning. Studien riktar sig till två populationer; generation Baby Boomers som består av individer födda mellan år 1945 och 1964 och Generation Y som består av individer födda mellan år 1980 och 1999 som båda deltagit i enkätundersökningen. De data som samlats in har sedan analyserats i statistikprogrammet SPSS där vi tog fram deskriptiv statistik, error bars, korrelationsanalys, t-test och korstabell. Dessa analyser har sedan använts för att svara upp på studiens syfte. Resultat & slutsats: Sambanden mellan generationstillhörighet och de testade variablerna är till stor del svaga, vilket gör att vi utifrån vår studie kan konstatera att Baby Boomers och Generation Y är mer lika än forskare tidigare trott. De fyra testade variablerna har samtliga viss påverkan på bankkundernas switching intentions, vilket innebär att bankerna bör ta dessa variabler i beaktning för att undvika att förlora kunder. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till ökad förståelse för Generation Y och Baby Boomers switching intentions och vad som påverkar det. Studien har bidragit tillen förändrad syn på båda generationernas switching intention i jämförelse med tidigare forskning. Vår förhoppning är att studien ska bidra till att öka förståelsen för switching intentions bland bankerna för att de ska kunna ta fram strategier utifrån de fyra testade variablerna och därigenom skapa kundnöjdhet och minska kundernas switching intentions. Förslag till fortsatt forskning: Vår förhoppning är att vidare forskning ska kunna utveckla resultatet som studien bidragit med ytterligare. Fortsatta studier skulle kunna jämföra olika banker och se hur våra fyra variabler påverkar enskilda banker, samt studera andra kombinationer av variabler och andra generationer.

The trend towards increased reliance on technology and a globalized world has left banks more exposed to operational risks than ever before. Operational risk is the prospect of loss resulting from inadequate or failed procedures, systems or policies. It also includes personnel errors, systems failures, fraud or the criminal activity and any event that disrupts business processes. Digital development has changed operational risks and subsequently changed how banks handle these risks. The literature review shows that the definition of operational risk can occur unclear which complicates the management, but that digitalization streamlines the processes. Therefore, in this paper we examine the relationship between operational risks and digitalization in the Swedish banking sector. The study has been conducted with a method combination as an approach to address several aspects within the organisations. Four Swedish banks has been interviewed regarding their management of operational risks. We examine whether it is possible to apply a self-made model to their operations, how they choose to define operational risks and what benefits the digitalization can implicate. A survey was also conducted to investigate the level of knowledge among employees regarding operational risks. The conclusion is that the four Swedish banks have distinct strategies and control functions to manage their operational risks and according to them, digitalization has changed the nature of operational risks. We also came to the conclusion that there is a gap of knowledge among the employees about what operational risk is.

Utveckling av nya tjänster inom banksektorn är idag en del av branschensarbetsprocess. Banker står idag inför flera utmaningar där krav från kunder,kontinuerligt förändrad lagstiftning, nya konkurrenter och framförallt ensnabbt växande teknologisk utveckling präglar deras arbete. Studien kommeratt belysa coopetition som blir aktuellt när företag samarbetar med sina närakonkurrenter. Det är en prövning att förlita sig på de verksamheter som vill åtens kunder, men där alla i bankbranschen står inför lika villkor gällandetilliten till varandra.Syftet med studien har varit att studera samverkan mellan konkurrerandebanker. För att bättre förstå betydelsen av tillit vid framtagande avgemensamma tjänster så att vi som författare kan ge en ökad förståelse förhur banker samverkar när de tar fram nya tjänster.I studien har kvalitativ forskningsmetod tillämpats där sex styckensemistrukturerade intervjuer genomfördes på tre olika banker. De berördabankerna som bidragit till empiriavsnittet i studien har varit Swedbank, ICABanken och Handelsbanken.Resultatet av studien påvisar att i den svenska bankbranschen, isamarbetande sammanhang, så tenderar coopetition och tillit att gå hand ihand med varandra. Det ena fenomenet skapar en förutsättning för det andra.För att utfallet av ett samarbete ska bli framgångsrikt är det av vikt att tillit, ide coopetitionsituationer som uppstår, finns och utmärker sig. Det harklarlagts i denna studie att det finns en fungerande tillit inom den svenskabankbranschen.

Digitaliseringen inom banksektorn har under de senaste åren utvecklats konstant. De stora förändringar som har skett inom banksektorn har lett till att konsumenterna idag kan utföra sina banktransaktioner vilken tid som helst på dygnet, utan att behöva besöka ett bankkontor. De digitala verktygen representerade huvudsakligen av Internetbanken, Telefonbanken, Mobilt BankID och Swish har underlättat för konsumenterna att hantera sina ärenden på ett smidigt och enkelt sätt, vilket har lämnat sina spår på den marknaden som bankerna verkar i. En stor del av bankkontoren i Stockholms län avvecklas då den fysiska kontakten minskar. Storbankerna SEB, Swedbank, Handelsbanken samt Nordea får nu en mycket stor utmaning att skapa kundlojalitet med konsumenterna då kundkontakten försvinner. Detta gör det även svårare för storbankerna att knyta kontakt med nya konsumenter. Syftet med denna studie är att belysa hur en utökad digitalisering av tjänster påverkar kundlojalitet till bankerna på den svenska marknaden. Uppsatsen ger en översikt av valda marknadsförings teorier och relevanta begrepp avseende bankens digitalisering och dess påverkan på kundlojaliteten. Därefter presenteras val av metod och motivet bakom valet. I den empiriska delen presenteras undersökningsdata med tillhörande analys av de insamlade data. Studien avslutas med en sammanfattad diskussion kring resultat och därefter redovisas studiens slutsats. / Digitalization in the banking sector has evolved steadily in recent years. The major changesthat have taken place in the banking sector have led consumers to carry out their bank affairs atany time of the day without having to visit a bank office. The digital tools represented mainlyby the Internet Bank, Telephone Bank, Mobile BankID and Swish, have made it easier forconsumers to handle their banking transactions in a smooth and easy way, which has left theirmark on the market in which banks operate. A large part of the bank offices in StockholmCounty are ceased as physical contact is reduced. The big banks SEB, Swedbank,Handelsbanken and Nordea have a very big challenge now to create customer loyalty withconsumers as the customer contact disappears. This makes it even harder for major banks toconnect with new consumers. The purpose of this study is to illustrate how an increased digitalization of services affectscustomer loyalty to the banks in the Swedish market. The essay provides an overview ofselected marketing theories and relevant concepts regarding the bank's digitization and itsimpact on customer loyalty. Thereafter, the choice of method and the motivation behind theselection are presented. In the empirical part, survey data are presented with the accompanyinganalysis of the collected data. The study concludes with a summary discussion of results andafterwards the conclusion is presented.

Ever since the concept of the personal brand had been coined, observations and surveys of it have become more interesting since it has been proven to have positive effects for leadership and the organization. Since bank employees are responsible for doing business directly to thebank's customers, they are considered to be the organization's most important resource. It is this freedom and independence that puts high demands on clarity on the leadership within the banking sector. Since previous studies have shown that a leader's personal brand can contribute to this clarity of the leadership, we decided to do a study with an abductive approach, with the problem formulation: How does the personal brand affect the leadership within the banking sector? The study aims at investigating how the personal brand affects the leadership within the banking sector, viewed from the perspective of leaders and employees. It was done through a qualitative study where we focused on identify the basics about the personal brand and how it shows in the leadership. We chose to use Kapferer's model - Brand Identity Prism (2008) as an analysis model throughout the study. Our theoretical reference frame has been derived from scientific articles and literature. The empirical data consisted eight personal interviews in total, where six of them were with employees and two of them were with leaders. The interviews were conducted with a semi-structured interview guide. The conclusion of our study showed that the personal brand affects leadership through trust, clarity and communication. Therefore, it should be of outmost importance for a leader to become aware of it. Our hope is that individuals will use the studys’ result on how the personal brand affects leadership. / Ända sedan begreppet personligt varumärke myntades har observationer och undersökningar av det blivit mer intressant, då det har bevisats ha positiva effekter för ett ledarskap, men även för organisationen. Då bankanställda ansvarar för att göra affärer direkt mot bankens kunder, anses de vara organisationens viktigaste resurs. Det är denna frihet och självständighet som sätter höga krav på tydlighet i ledarskapet inom banksektorn. Då tidigare studier visat att en ledares personliga varumärke just kan hjälpa till med denna tydlighet i ledarskapet, bestämde vi oss för att göra en studie med en abduktiv ansats, med problemformuleringen: Hur påverkar det personliga varumärket ledarskapet inom banksektorn? Studien syftar till att undersöka hur det personliga varumärket påverkar ledarskapet inom banksektorn, sett ur ledares och medarbetares perspektiv. Det gjordes genom en kvalitativ studie där vi fokuserade på att identifiera de grundläggande byggstenarna kring det personliga varumärket och hur det används i ledarskapet. Vi valde att använda oss av Kapferers modell – Brand Identity Prism (2008) som analysmodell genom studien. Vår teoretiska referensram har i största möjliga mån hämtats från vetenskapliga artiklar samt litteratur. Empirins data insamlades genom åtta personliga intervjuer totalt, där sex av intervjuerna var med medarbetare och två av intervjuerna var med ledare. Intervjuerna gjordes med en semistrukturerad intervjuguide. Slutsatsen av vår studie visade att det personliga varumärket påverkar ledarskapet genom förtroende, tydlighet och kommunikation. Därför bör det vara av största intresse för en ledare att öka sin medvetenhet kring det. Vår förhoppning är att individer nyttjar studiens resultat om det personliga varumärkets påverkan på ledarskapet.