<p>Tidigare forskning har visat att det är vissa faktorer (hygienfaktorer) som utgör grunden, och således är ett måste, för att motivation överhuvudtaget ska kunna uppstå (Herzberg, 1966). Vidare är det dock helt andra faktorer (motivationsfaktorer) som i sig fungerar motiverande för individen. Problemformuleringen som ligger till grund för föreliggande studie är vilka faktorer ökar fastighetsmäklarens motivation? Syftet är därför att undersöka vilka faktorer som ökar fastighetsmäklarens motivation genom att jämföra motivations- och hygienfaktorer med varandra som motivationsfrämjande variabler. Med motivations- och hygienfaktorer åsyftas nöjda kunder, möjlighet till personlig utveckling samt eget ansvar respektive uppskattning och omtanke från chef, arbetsgruppens gemenskap samt lön. Författarna vill även utreda fastighetsmäklarnas inställning till provisionslön som löneform samt dess motiverande effekt i arbetet. För att uppfylla studiens syfte utfördes den empiriska studien utifrån ett kvantitativt tillvägagångssätt i form av en enkätundersökning, i vilken 128 fastighetsmäklare deltog. Fastighetsmäklarna som medverkade i studien var både män och kvinnor i varierande åldrar, geografiskt spridda över hela Sverige samt tillhörande både stora och små fastighetsmäklarkontor. Studiens resultat visade sig vara delvis överensstämmande med tidigare forskning då motivationsfaktorerna främst inverkar motiverande i arbetet. Samtidigt uppvisades, till skillnad mot tidigare forskning, att hygienfaktorerna (främst lön) är de faktorer som fungerar mest motiverande med avseende på höjd prestation.</p>

Tidigare forskning har visat att det är vissa faktorer (hygienfaktorer) som utgör grunden, och således är ett måste, för att motivation överhuvudtaget ska kunna uppstå (Herzberg, 1966). Vidare är det dock helt andra faktorer (motivationsfaktorer) som i sig fungerar motiverande för individen. Problemformuleringen som ligger till grund för föreliggande studie är vilka faktorer ökar fastighetsmäklarens motivation? Syftet är därför att undersöka vilka faktorer som ökar fastighetsmäklarens motivation genom att jämföra motivations- och hygienfaktorer med varandra som motivationsfrämjande variabler. Med motivations- och hygienfaktorer åsyftas nöjda kunder, möjlighet till personlig utveckling samt eget ansvar respektive uppskattning och omtanke från chef, arbetsgruppens gemenskap samt lön. Författarna vill även utreda fastighetsmäklarnas inställning till provisionslön som löneform samt dess motiverande effekt i arbetet. För att uppfylla studiens syfte utfördes den empiriska studien utifrån ett kvantitativt tillvägagångssätt i form av en enkätundersökning, i vilken 128 fastighetsmäklare deltog. Fastighetsmäklarna som medverkade i studien var både män och kvinnor i varierande åldrar, geografiskt spridda över hela Sverige samt tillhörande både stora och små fastighetsmäklarkontor. Studiens resultat visade sig vara delvis överensstämmande med tidigare forskning då motivationsfaktorerna främst inverkar motiverande i arbetet. Samtidigt uppvisades, till skillnad mot tidigare forskning, att hygienfaktorerna (främst lön) är de faktorer som fungerar mest motiverande med avseende på höjd prestation.

Motivation, med alla dess olika förklaringar, är en viktig del i människors liv. Då det dels kan påverka hälsan, men även kvalitén på arbetet. Enligt tidigare forskning finns faktorer som kan påverka motivationen på olika vis. Motivationen kan även påverkas av en persons arbetsförhållanden, så kallade hygienfaktorer. Lokalvården har visat sig vara en bransch som kan ha vissa brister när det gäller arbetsförhållanden. Arbetare i branschen ställs inför hård fysisk och psykisk påfrestning trots lagar och regler gällande detta. Trots möjliga brister i lokalvårdarnas arbetsförhållanden utför de ändå sitt arbete. Vår fråga var därför vad det är som gör att lokalvårdarna blir motiverade i sitt arbete med tanke på dessa brister. Baserat på problembakgrunden konstruerades följande problemformulering:“Vad är det som motiverar lokalvårdare i sitt arbete, trots att hygienfaktorerna kan vara bristfälliga?”Då det kan finnas skillnader mellan hur motivation uppfattas av olika människor, ställde vi oss även frågan om arbetarnas erfarenhet inom branschen har någon påverkan på vad de blir motiverade av. Syftet med studien var därför att identifiera vad som påverkar lokalvårdares motivation, samt undersöka om det finns några skillnader beroende på arbetarnas erfarenhet i branschen. Dessutom vill vi ta reda på om de är motiverade i dagsläget, och om dagens motivationsnivå eventuellt kan förklaras av vad de blir motiverade av. Ledare och chefer inom lokalvården ska kunna ta del av denna studie som en hjälp för att veta hur de kan påverka arbetarnas motivation. Med utgångspunkt i tidigare forskning formulerade vi sex olika faktorer som skulle kunna skapa motivation hos arbetarna. Genom en kvantitativ analys i form av fysiska enkäter, samt en webb-baserad enkät, har vi frågat ett antal lokalvårdare i Umeå och Örnsköldsviks kommun om vad som motiverar dem och hur motiverade de är i dagsläget.Resultatet av studien visade att de faktorer som formulerats alla var viktiga för lokalvårdarnas motivation. Faktorn relationer var aningen högre värderat än de övriga fem faktorerna. Det fanns vissa skillnader mellan hur respondenter med olika erfarenhet svarade på frågorna. Eftersom motivation är ett väldigt komplext fenomen anser vi efter utförandet av denna studie att det egentligen inte kan förklaras endast av sådana specifika faktorer, vi anser att de inte heller kan placeras i någon viss hierarki. Motivation är någonting som kan se olika ut för olika människor vilket innebär att det bör utvärderas för alla arbetare på olika vis. Vi föreslår att motivation i framtiden bör studeras vidare genom att gå djupare in i detalj på vad som kan generera motivation hos olika lokalvårdare.

<p>Försvarsmaktens omställning från ett nationellt invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar har för flygvapnets stridsflygdivisioner, likt som för många andra förband, inneburit stora förändringar i hur verksamheten genomförs. Ett tidigare relativt jämnt flöde av verksamhet och resurser har nu bytts ut mot årsvisa cykler med variationer i resurstilldelning divisionerna emellan. Syftet med detta arbete är att först undersöka hur dessa cykler påverkar piloternas uppfattning av sin arbetssituation. Därefter diskutera hur denna uppfattning påverkar flygvapnets krigföringsförmåga. En undersökning har genomförts på flygvapnets fyra stridsflygdivisioner. Kvantitativ- och kvalitativ metod har nyttjats i form av en enkät samt samtalsintervjuer. Därtill har även textanalys genomförts av Doktrin för gemensamma operationer och Doktrin för luftoperationer. Teorin som har nyttjats är Fredrick Herzbergs tvåfaktorteori som redogör för trivsel och motivation i arbetet. Framkommen empiri i undersökningen har sedan analyserats utifrån Herzbergs teori och sedan ställts mot Försvarsmaktens modell för krigföringsförmågan. Resultatet visar på att deltagarna i undersökningen uppvisar en hög grad av motivation som skapas genom arbetet i sig. Det råder även en utbredd frustration som framför allt beror på arbetssituationen. Påverkan utifrån detta är både positiv och negativ på krigföringsförmågans tre delar.</p>

Försvarsmaktens omställning från ett nationellt invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar har för flygvapnets stridsflygdivisioner, likt som för många andra förband, inneburit stora förändringar i hur verksamheten genomförs. Ett tidigare relativt jämnt flöde av verksamhet och resurser har nu bytts ut mot årsvisa cykler med variationer i resurstilldelning divisionerna emellan. Syftet med detta arbete är att först undersöka hur dessa cykler påverkar piloternas uppfattning av sin arbetssituation. Därefter diskutera hur denna uppfattning påverkar flygvapnets krigföringsförmåga. En undersökning har genomförts på flygvapnets fyra stridsflygdivisioner. Kvantitativ- och kvalitativ metod har nyttjats i form av en enkät samt samtalsintervjuer. Därtill har även textanalys genomförts av Doktrin för gemensamma operationer och Doktrin för luftoperationer. Teorin som har nyttjats är Fredrick Herzbergs tvåfaktorteori som redogör för trivsel och motivation i arbetet. Framkommen empiri i undersökningen har sedan analyserats utifrån Herzbergs teori och sedan ställts mot Försvarsmaktens modell för krigföringsförmågan. Resultatet visar på att deltagarna i undersökningen uppvisar en hög grad av motivation som skapas genom arbetet i sig. Det råder även en utbredd frustration som framför allt beror på arbetssituationen. Påverkan utifrån detta är både positiv och negativ på krigföringsförmågans tre delar.

Arbetsgivare vill attrahera potentiella medarbetare som kan vara betydelsefulla för organisationen, likasom de vill behålla befintliga medarbetarna. Arbetsgivare måste kombinera båda dessa delar för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare som ur ett långsiktigt perspektiv kan behålla medarbetarnas produktivitet och engagemang. Det som attraherar en medarbetare till anställning kan vara det som göra att medarbetare väljer att lämna en organisation. Att ta tillvara på medarbetarnas åsikter vid avslutsprocessen innebär värdefull information för arbetsgivaren. Studien undersöker hur motivation kan vara en faktor att ta hänsyn till gällande avslutet och tidigare anställdas skattning av ledarskap, lön, samarbete, utveckling, organisationskultur och arbetsuppgifter. En statistisk analys genomfördes grundad på datamaterial från en avgångsenkät, besvarad av medarbetare som på egen begäran valt att avsluta sin anställning. Resultatet visar att arbetsplats, position och anställningsform har en påverkan på hur medarbetare upplever de olika faktorerna. Det finns indikationer som tyder på att de olika faktorerna kan ha haft en påverkan till att medarbetarna valt att lämna organisationen. Resultatet visar även att de som slutar frivilligt uttrycker ett större missnöje till alla faktorer förutom lön än de som slutar ofrivilligt.

<p>Denna uppsats handlar om att skapa sig en förståelse för ämnesområde arbetstillfredsställelse. Syftet med studien är att skapa kännedom och få förståelse för vilka faktorer som leder till arbetstillfredsställelse respektive vantrivsel bland vårdbiträden. För att uppfylla syftets mål har en kvalitativ metod använts i form av personliga intervjuer. Som stöd tillämpades Herzbergs tvåfaktorsteori som beskriver olika faktorer som motiverar oss att känna tillfredsställelse till arbetslivet och olika faktorer som gör att vi vantrivsel på jobbet.</p><p>Undersökningen visade att det som vårdbiträde upplever som mest viktigt för att känna arbetstillfredsställelse är att ha ett meningsfullt arbete, få uppskattning för arbetsinsatserna, goda relationer till arbetskamraterna, och en kompetent och rättvis arbetsledare. Det som mest bidrog till vantrivsel var främst lönen, arbetsförhållandena och organisationens politik och administration.</p>

No description available.

No description available.

Denna uppsats handlar om att skapa sig en förståelse för ämnesområde arbetstillfredsställelse. Syftet med studien är att skapa kännedom och få förståelse för vilka faktorer som leder till arbetstillfredsställelse respektive vantrivsel bland vårdbiträden. För att uppfylla syftets mål har en kvalitativ metod använts i form av personliga intervjuer. Som stöd tillämpades Herzbergs tvåfaktorsteori som beskriver olika faktorer som motiverar oss att känna tillfredsställelse till arbetslivet och olika faktorer som gör att vi vantrivsel på jobbet. Undersökningen visade att det som vårdbiträde upplever som mest viktigt för att känna arbetstillfredsställelse är att ha ett meningsfullt arbete, få uppskattning för arbetsinsatserna, goda relationer till arbetskamraterna, och en kompetent och rättvis arbetsledare. Det som mest bidrog till vantrivsel var främst lönen, arbetsförhållandena och organisationens politik och administration.