Ever since its conception, Intellectual Capital has undergone substantial transformation both in terms of its general definition and its prevalence in external reports. Although consistently focusing on intangibles, over time, intellectual capital has become an area focused on intangibles in accordance with the basic principles of the Resource-Based View regarding how assets can be used to acquire sustainable superior performance. Proponents of intellectual capital adhere to its framework and classification of different intangibles, claiming that it offers increased understanding as to how value is derived from intangible assets. The understanding of the measurement and subsequent reporting of intellectual capital being value creating is, however, a disputed claim. The field of intellectual capital has also been stated to be suffering from a lack of empirical studies focused on specific sectors. Although organisations from among the banking sector have been included in empirical studies within the realm of intellectual capital, there are few such studies which include Swedish banks, let alone studies focused on the Swedish bank sector. The question of whether organisations among the Swedish banking sector are dedicating themselves towards measuring intangible assets included in the intellectual capital framework has so far not been closely studied. Neither has a study focused on exploring the underlying motivations as to why organisations within this sector would choose to dedicate themselves to such work been made. By means of a qualitative research method focused on interviews with respondents from three banks belonging to the Swedish banking sector, this study demonstrates that although intellectual capital is virtually unknown within the sector, examples of the organisations’ measuring practises of intangibles included in the intellectual capital framework are numerous. By implementing resourced-based view and legitimacy theory, the primary motivation behind organisations implementing such measurements is suggested to primarily be to better understand and utilise the resource. The findings of this study also suggest that disclosure of intellectual capital is not viewed as legitimising, despite similarities between organisations in the sector leading to expressed wishes of certain intangibles being disclosed for differentiation purposes. / Intellektuellt Kapital har gått igenom en omfattande förvandling både vad gäller dess generella definition och sin utbredning i externa rapporter sedan begreppet först myntades. Även om begreppet konsekvent har fokuserat på immateriella tillgångar har intellektuellt kapital, över tid, blivit ett område där immateriella tillgångar behandlas i enhet med de grundläggande antaganden hos Resursbaserad Teori i fråga om hur tillgångar kan användas för att uppnå varaktiga konkurrensfördelar. Förespråkare av intellektuellt kapital ansluter sig till dess ramverk och klassificering av olika immateriella tillgångar och påstår att det erbjuder en ökad förståelse gällande hur värde härleds från dessa tillgångar. Huruvida mätningen och följaktiga rapportering av intellektuellt kapital är värdeskapande är däremot ett omtvistat område. Intellektuellt kapital har även hävdats lida av en brist av empiriska studier fokuserade på specifika sektorer. Även fast organisationer från banksektorn har varit inkluderade i empiriska studier inom området intellektuellt kapital så finns det få sådana studier som inkluderar svenska banker, för att inte tala om studier som fokuserar på den svenska banksektorn. Frågan om huruvida organisationer från den svenska banksektorn aktivt mäter immateriella tillgångar som inkluderas i ramverket av intellektuellt kapital har hittills inte studerats grundligt. Inte heller har en studie gjorts som fokuserar på att utforska de underliggande motivationerna varför organisationer inom denna sektor skulle ägna sig åt sådant arbete. Genom en kvalitativ studie baserad på intervjuer med respondenter från tre banker från den svenska banksektorn demonstrerar denna studie att trots att intellektuellt kapital är praktiskt taget okänt inom sektorn så återfinns ett flertal exempel av mätning av immateriella tillgångar som inkluderas i ramverket hos intellektuellt kapital bland dessa organisationer. Genom implementering av resursbaserad teori och legitimitetsteorin så framgår att den huvudsakliga orsaken till att organisationer implementerar sådan mätning är att få ökad förståelse för resursen och bättre kan utnyttja den. Resultaten visar även på att redovisning av intellektuellt kapital inte ses som legitimerande, trots att likheter mellan organisationer i den svenska banksektorn tycks leda till att vissa immateriella tillgångar redovisas för att organisationen ska kunna differentiera sig från sina konkurrenter.

Bakgrund: Med ökade styrräntor och stigande inflation har det blivit viktigt att förstå hur dessa förändringar påverkar ekonomin, företag och aktiemarknaden. Forskning visar att räntebesked kan påverka både aktiemarknaden och banksektorn med effekter på avkastning och volatilitet. Bankerna har som bekant en särskild funktion i den svenska ekonomin genom att svara för finansiering och betalningstjänster till näringsliv och offentlig sektor. Syfte: Studiens syfte är att undersöka de effekter som uppstår vid förändringar i Riksbankens styrränta på den svenska aktiemarknaden och inom banksektorn.  Metod: En kvantitativ eventstudie med en deduktiv forskningsansats har genomförts. Undersökningen består av sju olika observationer på ränteförändringar av aktier på den svenska OMX Large Cap-listan. De olika observationerna är räntehöjningar rapporterade av Riksbanken mellan åren 2019-2023.  Teori: Studien utgår från den effektiva marknadshypotesen vilket kompletterats med tidigare forskning om ränteförändringar och bankers påverkan av räntehöjningar.  Slutsatser: Studien finner inte bevis för statistiskt signifikant samband mellan Riksbankens räntehöjningar och den svenska aktiemarknaden. Inom banksektorn fanns inte heller tillräckliga bevis för att visa på en abnormal avkastning vid tillkännagivandet av ett räntebeslut. Resultatet stöds av den effektiva marknadshypotesen. De få resultat som visade på abnormal avkastning bör därför studeras vidare. Externa faktorer borde inkluderas för att förklara skillnaderna i reaktionerna på den svenska aktiemarknaden. / Background: With increasing policy rates and rising inflation, understanding how these changes impact the economy, businesses, and the stock market has become crucial. Research has shown that interest rate announcements can affect both the stock market and banks, influencing returns and volatility. Banks play a central role in the Swedish economy by offering financing and payment services. Purpose: This study aims to examine the effects of changes in the Swedish central bank's policy rate on the Swedish stock market and banking sector. Methodology: A quantitative event study with a deductive research approach was conducted. The study consists of seven different observations on interest rate changes affecting stocks listed on the Swedish OMX Large Cap List. These observations cover interest rate hikes reported between 2019 and 2023. Theory: The study is based on the efficient market hypothesis, complemented by previous research on interest rate changes and the impact of rate hikes on banks. Conclusions: The study shows no significant relationship between Swedish central bank's interest rate hikes and the overall stock market. Similar findings were observed within the banking sector. This can be explained by the efficient market hypothesis, which suggests that all relevant information is already reflected in stock prices. The efficient market hypothesis also supports the lack of market reactions, thus future research should consider external factors that could explain differences in reactions within the Swedish stock market.

This thesis was conducted in cooperation with the Swedish bank SEB, who expressed interest in getting an increased understanding of how the marketing measure Customer Lifetime Value could be implemented and used in the retail banking industry. Accordingly, the purpose of this thesis was to provide insight into how Customer Lifetime Value could be modelled in an appropriate way in the retail banking industry and provide an increased understanding of necessary considerations for the modelling process. First, performance requirements for models of Customer Lifetime Value in the retail banking industry were identified through literary analysis and interviews with SEB. These requirements were then used to evaluate six general modelling approaches: RFM, Probability, Econometric, Persistance, Diffusion/Growth and Computer science. Based on the evaluation, the computer science approach and the econometric approach were identified as suitable for further investigation. This was achieved by implementing and analysing the performance of two models chosen as examples of respective approach. Specifically, a computer science model based on the \textit{random forest} algorithm and an econometric model based on \textit{Markov chains} were chosen. The results indicate that both approaches could be appropriate for the retail banking industry, but that an econometric approach could have the advantage of higher interpretability while a computer science approach can have the advantage of higher predictive accuracy.  In conclusion, the results indicate that the specific considerations and performance requirements for models of Customer Lifetime Value in the retail banking context should be based on a specific use case and area of business application. However, the discussions, considerations and examples of implementations provided in this thesis could serve as a foundation for future research and model development in this context. / Detta arbete genomfördes i samarbete med SEB, som uttryckt ett intresse för att öka sin kunskap kring hur marknadsföringsmåttet Customer Lifetime Value skulle kunna implementeras och användas i retail banking-branschen. Syftet med denna uppsats var följaktligen att ge en ökad förståelse för vad som är en lämplig modell av Customer Lifetime Value i branschen, samt ge en ökad förståelse för nödvändiga hänsynstaganden i modelleringsprocessen. Detta gjordes genom att först identifiera existerande modellkrav genom litteraturanalyys och intervjuer med SEB. Kraven användes sedan för att utvärdera sex generella modelltyper: RFM, Probability, Econometric, Persistance, Diffusion/Growth and Computer science. Baserat på utvärderingen identifierades Econometric och Computer science som lämpliga modelltyper för vidare undersökning, vilken gjordes genom att implementera en modell från respektive modelltyp. Specifikt valdes en Computer science-metod baserad på algoritmen random forest och en Econometric-metod baserad på Markovkedjor. Resultaten indikerade att båda modelltyper är lämpliga för implementering i retail banking-branschen, men att en Econometric-metod skulle kunna ha större tolkbarhet och att en Computer science-metod skulle kunna ha bättre precision. Sammanfattningsvis konstateras att hänsynstaganden och modellkrav på modeller av Customer Lifetime Value i retail banking-branschen bör utformas utifrån det specifika tilltänkta användningsområdet. De diskussioner, hänsynstaganden och implementationsexempel som presenteras i detta arbete kan dock fungera som grund för vidare forskning och modellutveckling i kontexten.

Hållbar utveckling är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och det ställs allt högre krav på att företag ska ta sitt ansvar för att bidra till en hållbar utveckling. Bankerna är de aktörer som kan styra hur kapital ska investeras och har därmed stor makt och mycket att vinna på att främja en hållbar utveckling i samhället. De globala affärsmöjligheterna som marknaden för hållbar utveckling utgör uppskattas att år 2050 uppgå till omkring tre biljoner dollar per år. Banking on shared value (BSV), som är en vidareutveckling av creating shared value, innebär att banker kan generera ekonomiskt värde på ett sätt som samtidigt skapar socialt och miljömässigt värde. Av en granskning som har utförts av Fair Finance Guide framgår det att de sju största bankerna i Sverige får relativt låga hållbarhetsbetyg. Många forskare menar att sustainability management control systems (SMCS), vilket är en en utvecklad modell av Malmi och Browns teori om MCS kan vara nyckeln till att lyckas integrera hållbar utveckling i verksamheten. Det efterfrågas dock fler praktikfall inom området. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse för hur företagsledningen inom banksektorn kan använda SMCS för att integrera hållbar utveckling i sin verksamhet En fallstudie har genomförts av Ekobanken som är den enda svenska bank som är medlem i Global Alliance for Banking on Values och som har fått högst betyg av samtliga banker i Fair Finance Guides granskning. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av intervjuer med två personer inom Ekobankens ledning samt från dokumentstudier. Studien har en abduktiv ansats. Vi har identifierat Ekobankens mest framträdande styrningsverktyg som kulturell styrning som har ett starkt fokus på hållbar utveckling, administrativ styrning och cybernetiska styrningsverktyg. Ekobanken har enligt oss ett väl fungerande SMCS som lyckas med att integrera hållbar utveckling i verksamheten. Vi anser dock inte att Ekobankens arbete med hållbar utveckling kan definieras som BSV fullt ut men att de är den bank i Sverige som i nuläget kommer närmast att uppfylla kraven för BSV. Vi menar därmed att studiens resultat med fördel kan verka inspirerande för andra banker. Det är framförallt Ekobankens transparens, öppna klimat, ledningens engagemang samt deras hållbarhetsredovisning och utlåningspolicy som andra banker, som jobbar mot hållbar utveckling, enligt vår mening bör ta fasta på. / Sustainable development is a topical subject in today's society and there is an increasing demand for companies to take responsibility by contributing to sustainable development. The banks control how capital is invested, thus giving them great power to and a lot to gain from promoting sustainable development in society. The business opportunities from the market for sustainable development is estimated to provide a value of three trillion dollars annually by 2050. Banking on shared value ​​(BSV), which is a further development of creating shared value, means that banks can generate economic value and at the same time create social and environmental value. A review conducted by Fair Finance Guide shows that the seven largest banks in Sweden are performing relatively low results in terms of sustainability. Many researchers argue that sustainability management control systems (SMCS), which is a developed model of Malmi and Brown's theory about MCS, can be the key to successfully integrating sustainable development into the business. However, more practical cases are required in the area. This study aims at contributing to an increased understanding of how corporate governance in the banking sector can use SMCS to integrate sustainable development into the business. A case study has been carried out on Ekobanken, which is the only Swedish bank that is a member of Global Alliance for Banking on Values and has been awarded the highest rating in the Fair Finance Guide´s review. The empirical material has been collected by means of semi-structured interviews with two persons within Ekobanken´s management team as well as documentary studies. The study has an abductive approach. We have identified Ekobanken's most prominent management tools as cultural governance with a strong focus on sustainable development, administrative governance and cybernetic management tools. In our opinion Ekobanken has a successful SMCS that manage to integrating sustainable development into the business. However, Ekobanken's work with sustainable development can, in our opinion, not be fully defined as BSV, but we believe that they are the bank in Sweden that is currently closest to meeting the requirements for BSV. Therefore we mean that the results of this study can be of inspiration for other banks. It is primarily Ekobanken's transparency, open climate, management's commitment, and their sustainability report and lending policy that other banks working towards sustainable development should strive to apply.

Uppsatsens språk är svenska. Idag är det svenska samhället nästintill kontantlöst och utvecklingen hit har gått fort. Med anledning av digitaliseringen och statens potentiellt förändrade ställning på betalningsmarknaden har Riksbanken undersökt möjligheter samt påbörjat utvecklingen av en egen centralbanksutgiven digital valuta kallad e-krona. Syftet med studien är att undersöka om och hur ett införande av e-krona som betalmedel främjar hållbar finansiell utveckling baserat på vilka möjligheter samt risker som kan uppstå utifrån ett banksektorperspektiv. Studien är kvalitativ och består av finansiell teori tillsammans med nio semistrukturerade intervjuer som genomförts för att nå syftet. Dessa har gjorts med utvalda experter som är eller har varit verksamma inom affärsbanker, Riksbanken, Finansinspektionen och Fintech-bolag. Studien finner att e-kronan kan stärka den finansiella stabiliteten och bibehålla värdeförhållandet mellan pengar. Dessutom identifieras risker med e-kronan där höga kostnader ses som en väsentlig del tillsammans med spekulation och informationsasymmetri. Studien har också visat på resultat att e-kronan kan bidra med innovation och teknikutveckling vilket ses som betydande möjligheter. En central slutats är att e-kronan kan främja hållbar utveckling om utformningen tillåter den att beakta de fyra grundpelarna till hållbar finansiell utveckling, men att det beror på ur den kan komma att utformas. / This study is written in Swedish. Today, the Swedish society is nearly cashless and the progression towards this has been rapid. Due to digitization and the state's potentially changed position on the payment market, the Riksbanken has investigated possibilities and initiated the development of its own central bank-issued digital currency called e-krona. The aim of the study is to investigate whether and how the introduction of the e-krona as a means of payment, promotes sustainable financial development based on the opportunities and risks that may arise from the perspective of the banking sector. The study is qualitative and consists of financial theory together with nine semi-structured interviews that have been conducted to achieve its purpose. The interviewees consist of selected experts who are or have been active in commercial banks, the Riksbanken, the Finansinspektionen and Fintech organizations. The study finds that the e-krona can strengthen financial stability and maintain the value ratio between money. In addition, risks are identified with the e-krona where large costs are seen as an essential part together with speculation and information asymmetry. The study has also resulted in the e-krona being able to contribute with innovation and technology development, which are seen as significant opportunities. A central conclusion is that the e-krona can promote sustainable development if the design allows it to take into account the four pillars of sustainable financial development, but that this depends on how it will be designed.