No description available.

No description available.

<p>The business world of today is characterized by the fact that knowledge plays a far greater role than it did before in the companies’ production. In many companies, the human resources constitute the main part of the total assets. It can for example be the employees’ knowledge, competence or power of initiative. The human resources, also called the human capital, are volatile assets, which easily disappear when an employee leaves the company. It is therefore important for the companies to retain and tie up the knowledge as a form of infrastructure, also called the structural capital, and therefore prevent important information to be lost.</p><p>The question is how different knowledge companies should act to tie up the human capital as structural capital. Because the human- and structural capital constitute such a great part of the companies’ resources, it can also be interesting to investigate the possibility to account for them in financial reports. Is the theory on the subject comparable with actual practices?</p><p>In our study, we have interviewed three different kinds of knowledge-based companies; two football clubs and one IT-company. We have also interviewed a charted accountant to get an external view of the two types of businesses.</p><p>Football clubs and IT-companies act under different conditions when it comes to the presentation of intellectual capital, which resulted in two different empirical perspectives on our research questions.</p><p>The results of the study showed significant differences in attitude and the management of the human- and structural capital in football clubs and IT companies. The reason for the most restrictive accounting rules in the area is that it is particularly difficult to estimate the value of human- and structural capital. The empirical findings of this study confirm that. Especially the IT-company wanted to see better rules and methods to make it possible for them to present their real assets in a more correct way.</p> / <p>Dagens näringsliv kännetecknas av att kunskapen spelar en allt större roll i företagens produktion. I många företag utgör de mänskliga resurserna huvuddelen av de samlade tillgångarna. Det kan till exempel handla om de anställdas kunskaper, kompetens och initiativförmåga. De mänskliga resurserna, kallat humankapitalet, är en tillgång som försvinner ut ur företaget när en anställd slutar. Det är därför viktigt för företagen att på något sätt försöka behålla och binda upp kunskapen i företaget, detta i så kallat strukturkapital, för att inte viktig kunskap ska gå förlorad.</p><p>En fråga blir då hur verksamheter med stort humankapital går tillväga när de binder upp detta till strukturkapital? Eftersom human- och strukturkapitalet utgör en så stor del av företagens resurser kan det även vara intressant att veta om det går att redovisa dem. Stämmer teorin som säger att företag bör arbeta med att omvandla humankapital till strukturkapital med hur det går till i verkligheten?</p><p>I vår studie har vi intervjuat två olika typer av kunskapsverksamheter; fotbollsklubbar och ett företag inom IT-branschen. Vi har dessutom intervjuat en auktoriserad revisor för att få en utomstående bild av verksamheterna.</p><p>Fotbollsklubbar och IT-företag verkar under olika förutsättningar när det gäller redovisningen av det intellektuella kapitalet vilket gjorde att vi fick två olika infallsvinklar på vår studie.</p><p>Resultatet av studien visade på skillnader i fotbollsklubbarnas och IT-företagets syn på och förvaltandet av sitt human- och strukturkapital. Anledningen till de restriktiva redovisningsreglerna är att det är svårt att värdera human- och strukturkapital. Detta är också vad som kommit fram i vår studie. Framförallt IT-företaget efterlyste bättre regler och metoder för att på ett rättvisande sätt kunna ta upp företagens verkliga tillgångar.</p>

No description available.

The business world of today is characterized by the fact that knowledge plays a far greater role than it did before in the companies’ production. In many companies, the human resources constitute the main part of the total assets. It can for example be the employees’ knowledge, competence or power of initiative. The human resources, also called the human capital, are volatile assets, which easily disappear when an employee leaves the company. It is therefore important for the companies to retain and tie up the knowledge as a form of infrastructure, also called the structural capital, and therefore prevent important information to be lost. The question is how different knowledge companies should act to tie up the human capital as structural capital. Because the human- and structural capital constitute such a great part of the companies’ resources, it can also be interesting to investigate the possibility to account for them in financial reports. Is the theory on the subject comparable with actual practices? In our study, we have interviewed three different kinds of knowledge-based companies; two football clubs and one IT-company. We have also interviewed a charted accountant to get an external view of the two types of businesses. Football clubs and IT-companies act under different conditions when it comes to the presentation of intellectual capital, which resulted in two different empirical perspectives on our research questions. The results of the study showed significant differences in attitude and the management of the human- and structural capital in football clubs and IT companies. The reason for the most restrictive accounting rules in the area is that it is particularly difficult to estimate the value of human- and structural capital. The empirical findings of this study confirm that. Especially the IT-company wanted to see better rules and methods to make it possible for them to present their real assets in a more correct way. / Dagens näringsliv kännetecknas av att kunskapen spelar en allt större roll i företagens produktion. I många företag utgör de mänskliga resurserna huvuddelen av de samlade tillgångarna. Det kan till exempel handla om de anställdas kunskaper, kompetens och initiativförmåga. De mänskliga resurserna, kallat humankapitalet, är en tillgång som försvinner ut ur företaget när en anställd slutar. Det är därför viktigt för företagen att på något sätt försöka behålla och binda upp kunskapen i företaget, detta i så kallat strukturkapital, för att inte viktig kunskap ska gå förlorad. En fråga blir då hur verksamheter med stort humankapital går tillväga när de binder upp detta till strukturkapital? Eftersom human- och strukturkapitalet utgör en så stor del av företagens resurser kan det även vara intressant att veta om det går att redovisa dem. Stämmer teorin som säger att företag bör arbeta med att omvandla humankapital till strukturkapital med hur det går till i verkligheten? I vår studie har vi intervjuat två olika typer av kunskapsverksamheter; fotbollsklubbar och ett företag inom IT-branschen. Vi har dessutom intervjuat en auktoriserad revisor för att få en utomstående bild av verksamheterna. Fotbollsklubbar och IT-företag verkar under olika förutsättningar när det gäller redovisningen av det intellektuella kapitalet vilket gjorde att vi fick två olika infallsvinklar på vår studie. Resultatet av studien visade på skillnader i fotbollsklubbarnas och IT-företagets syn på och förvaltandet av sitt human- och strukturkapital. Anledningen till de restriktiva redovisningsreglerna är att det är svårt att värdera human- och strukturkapital. Detta är också vad som kommit fram i vår studie. Framförallt IT-företaget efterlyste bättre regler och metoder för att på ett rättvisande sätt kunna ta upp företagens verkliga tillgångar.

No description available.

Frågeställning:     - Varför redovisar företagen intellektuellt kapital på frivillig basis? - Vilka fördelar respektive nackdelar kan företagen få genom att redovisa intellektuellt kapital frivilligt? - Hur har redovisningen av intellektuellt kapital i teknikkonsultföretag utvecklats de senaste tio åren? Syfte:     Syftet med uppsatsen är att beskriva och jämföra hur fyra svenska börsnoterade teknikkonsultföretag redovisar intellektuellt kapital i årsredovisningen under de senaste tio åren samt om möjligt förklara vad som har initierat observerade förändringar. Metod:     Uppsatsen består av en kvantitativ del i form av innehållsanalys där begrepp tillhörande intellektuellt kapital räknats i årsredovisningar. För att komplettera innehållsanalysen består uppsatsen även av en kvalitativ del där intervjuer med respondenter från tre teknikkonsultföretag genomförts. Slutsats:     Teknikkonsultföretagen redovisar intellektuellt kapital för att förmedla en rättvisande bild av sina verksamheter då en stor del av de viktigaste tillgångarna inte redovisas i balansräkningen. Redovisningen av intellektuellt kapital kan attrahera potentiella kunder och medarbetare att söka sig till företaget. Den totala redovisningen av intellektuellt kapital har ökat för samtliga teknikkonsultföretag under de senaste tio åren.

Bakgrund och problem: De senaste åren har det blivit allt större fokus på immateriella tillgångar, specifikt intellektuellt kapital. Problemet är att intellektuellt kapital inte uppfyller alla de kriterier som krävs för att få tas upp som en immateriell tillgång i balansräkningen. Företag måste därför hitta andra vägar att redovisa sitt intellektuella kapital för att bemöta intressenternas informationsbehov samt legitimera sitt börsvärde. Idag sker detta genom frivillig upplysning i årsredovisningen då inget specifikt regelverk finns tillgängligt. Syfte: Syftet är att få kunskap om utvecklingen av redovisat intellektuellt kapital i svenska bolag, samt få kunskap om det finns skillnader mellan tjänsteinriktade bolag och produktionsinriktade bolag. Metod: Med hjälp av datorbaserad innehållsanalys studeras tio bolag på Nasdaq OMX Nordic Stockholm för perioden 2008-2012. Sökord har med hjälp av relevant litteratur framtagits och används för att analysera redovisningen av intellektuellt kapital. Resultat &amp; slutsatser: Resultatet visar att det har skett en ökning av redovisningen inom intellektuellt kapital på Nasdaq OMX Nordic Stockholm. Resultatet visar även att det skett en stor ökning inom redovisningen av intellektuellt kapital i de tillverkande bolagen. Även det att de tillverkande bolagen redovisar mer intellektuellt kapital än tjänstebolagen.

No description available.

No description available.