The primary objective of profit-maximizing companies has long been seen as satisfying its shareholders. However, this orthodox view of corporate governance has been modernized as corporate social responsibility have become more relevant. In essence, corporate sustainability performance has evolved and is now divided into environmental, social and corporate governance, also known as ESG, closely scrutinized by all stakeholders.  The main purpose of this study is to investigate how ESG disclosures about Swedish-listed companies affect their market value. By analyzing these results, using both conventional and complementary theories in behavioral finance, the researchers in this study also aspires to add new perspectives to the research field on why and how the market reacts as it does. This aim was then fulfilled by quantifying the impact of 195 ESG news on market capitalization using three-event studies.  The results are sufficiently reliable to confirm both hypotheses of the study. The findings support both theories and previous research in the sense that deviations from the social contract between firms and stakeholders damage firms' legitimacy. Furthermore, the study’s results show that market reactions are asymmetric. Firstly, with the implication that the negative impact of negative news exceeds the corresponding positive impact of positive news. Secondly, with the meaning that positive news results in a negative impact on market value.  This can be attributed to market psychological factors and other factors, such as Swedish investors' valuation of sustainability work. In addition, the opposite market reaction to positive news is consistent with studies suggesting that certain ESG news are perceived as greenwashing. Against this background, the study concludes that companies' sustainability work and ESG compliance are not profitable to the extent previously advocated. However, the indirect cost of not acting in a socially responsible manner is greater than the opposite. / Det primära målet för vinstmaximerande bolag har länge ansetts vara att tillfredsställa aktieägarna. Denna ortodoxa syn på bolagsstyrning har dock moderniserats i takt med att hållbarhet och samhällsansvar blivit mer aktuellt. I huvudsak har bolagens hållbarhetsarbete utvecklats och delas numera upp i miljöfrågor, sociala frågor och bolagsstyrning, även kallat ESG, något som noga granskas av intressenter.  Det primära syftet med denna studie är att undersöka ESG nyheters inverkan på svensknoterade bolags börsvärden. Genom att analysera dessa resultat, med såväl konventionella som kompletterande teorier inom beteendeekonomi, ämnar författarna även att kunna bidra med nya perspektiv till forskningen om hur, men även varför, marknaden reagerar som den gör. Detta syfte har sedan uppfyllts genom att kvantifiera 195 ESG nyheters inverkan på börsvärde med hjälp av tre eventstudier.  Resultaten är tillräckligt tillförlitliga för att bekräfta studiens båda hypoteser. Fynden stödjer såväl teorier som tidigare forskning, i den mening att avvikelser från det sociala kontraktet mellan företag och intressenter skadar företagens legitimitet. Vidare visar studiens resultat att marknadsreaktionerna är asymmetriska. I första hand i det avseendet att den negativa inverkan från negativa nyheter överstiger den positiva inverkan från positiva nyheter. I andra hand i den bemärkelsen att positiva nyheter leder till en negativ inverkan på marknadsvärde.  Detta kan hänföras till marknadspsykologiska faktorer och andra faktorer, som exempelvis svenska investerares värdering av hållbarhetsarbete. Vidare är den motsatta marknadsreaktionen till positiva nyheter i linje med studier som antyder att vissa ESG nyheter kan tolkas som grönmålning. Mot denna bakgrund konkluderar studien att bolagens hållbarhetsarbete och efterlevnad av ESG inte är lönsamt i den utsträckning som tidigare förespråkats. Dock är den indirekta kostnaden för att ej agera socialt ansvarsfullt större än motsatsen.

Bakgrund: Med ökade styrräntor och stigande inflation har det blivit viktigt att förstå hur dessa förändringar påverkar ekonomin, företag och aktiemarknaden. Forskning visar att räntebesked kan påverka både aktiemarknaden och banksektorn med effekter på avkastning och volatilitet. Bankerna har som bekant en särskild funktion i den svenska ekonomin genom att svara för finansiering och betalningstjänster till näringsliv och offentlig sektor. Syfte: Studiens syfte är att undersöka de effekter som uppstår vid förändringar i Riksbankens styrränta på den svenska aktiemarknaden och inom banksektorn.  Metod: En kvantitativ eventstudie med en deduktiv forskningsansats har genomförts. Undersökningen består av sju olika observationer på ränteförändringar av aktier på den svenska OMX Large Cap-listan. De olika observationerna är räntehöjningar rapporterade av Riksbanken mellan åren 2019-2023.  Teori: Studien utgår från den effektiva marknadshypotesen vilket kompletterats med tidigare forskning om ränteförändringar och bankers påverkan av räntehöjningar.  Slutsatser: Studien finner inte bevis för statistiskt signifikant samband mellan Riksbankens räntehöjningar och den svenska aktiemarknaden. Inom banksektorn fanns inte heller tillräckliga bevis för att visa på en abnormal avkastning vid tillkännagivandet av ett räntebeslut. Resultatet stöds av den effektiva marknadshypotesen. De få resultat som visade på abnormal avkastning bör därför studeras vidare. Externa faktorer borde inkluderas för att förklara skillnaderna i reaktionerna på den svenska aktiemarknaden. / Background: With increasing policy rates and rising inflation, understanding how these changes impact the economy, businesses, and the stock market has become crucial. Research has shown that interest rate announcements can affect both the stock market and banks, influencing returns and volatility. Banks play a central role in the Swedish economy by offering financing and payment services. Purpose: This study aims to examine the effects of changes in the Swedish central bank's policy rate on the Swedish stock market and banking sector. Methodology: A quantitative event study with a deductive research approach was conducted. The study consists of seven different observations on interest rate changes affecting stocks listed on the Swedish OMX Large Cap List. These observations cover interest rate hikes reported between 2019 and 2023. Theory: The study is based on the efficient market hypothesis, complemented by previous research on interest rate changes and the impact of rate hikes on banks. Conclusions: The study shows no significant relationship between Swedish central bank's interest rate hikes and the overall stock market. Similar findings were observed within the banking sector. This can be explained by the efficient market hypothesis, which suggests that all relevant information is already reflected in stock prices. The efficient market hypothesis also supports the lack of market reactions, thus future research should consider external factors that could explain differences in reactions within the Swedish stock market.

Bakgrund: Tidigare forskning har påvisat signifikanta samband mellan inflation och aktiemarknaden, däremot rådde det brist på sådana studier som undersökt den svenska marknaden. Denna studie har undersökt hur inflationsrapporter påverkar den svenska aktiemarknaden på kort sikt, med fokus på OMXSPI. Genom tillämpning av den effektiva marknadshypotesen analyserades marknadens respons på inflationsnyheter från Statistiska centralbyrån (SCB). Syfte: Studiens syfte var att undersöka om inflationsrapporter hade påverkan på Stockholmsbörsens prissättning, samt om OMXSPI följde den semi-starka formen av den effektiva marknadshypotesen. Metod: En kvantitativ eventstudie genomfördes. Undersökningen såg till den förväntade inflationen minus den faktiskt rådande för att få fram inflationschocker. Genom eventstudie utlästes sedan chockernas eventuella påverkan. Studien använde sig utav en deduktiv forskningsansats. Teori: Studien utgick ifrån den effektiva marknadshypotesen men även den motsägande teorin Behavioural finance, som även kompletterades med tidigare forskning inom området. Slutsatser: Studien fann inget signifikant samband mellan inflationsrapporter och prissättningen på Stockholmsbörsens index. Analys av resultaten pekade på att den svenska aktiemarknaden antingen följde den svaga formen av den effektiva marknadshypotesen eller att det förelåg övertro hos investerare på marknaden, som minskade värdet på ny information i form av oförväntad inflation. / Background: Previous research has shown significant correlations between inflation and the stock market; however, there was a lack of such studies examining the Swedish market. This study aimed to investigate how unexpected inflation reported affected the Swedish stock market in the short term, focusing on OMXSPI. By applying the Efficient Market Hypothesis, the market’s response to inflation news from Statistics Sweden (SCB) were analyzed. Purpose: The purpose of this study was to investigate whether inflations reports impacted the pricing of the Stockholm Stock Exchange, and whether OMXSPI followed the semi-strong form of the Efficient Market Hypothesis.  Methodology: A quantitative event study has been conducted. The investigation considered expected inflation minus the actual prevailing inflation to determine inflation shocks. The potential impact of these shocks has then been analyzed through the event study. The study has utilized a deductive research approach. Theory: The study was based on the Efficient Market Hypothesis but also the opposing theory of Behavioral Finance, supplemented by previous research in the field.  Conclusions: The study found no significant relationship between inflation reports and pricing on the Stockholm Stock Exchange index. The analysis of the results suggested that the Swedish stock market either followed the weak form of the Efficient Market Hypothesis or that there was an investor overconfidence in the market, which reduced the value of new information in form of unexpected inflation.

Denna studie har genomförts i syfte att undersöka huruvida nyintroduktioner generar en överavkastning i förhållande till OMXSPI på svenska handelsplatser under en börsuppgång och en börsnedgång för olika tidsintervall och branscher. Studien har undersökt nyintroduktioner genomförda under tidsperioden Q1 2004 till Q2 2009. Syftet har för avsikt att utmynna i huruvida nyintroduktioner vid svenska handelsplatser är effektiva och om investerare kunnat utnyttja eventuella ineffektiviteter som investeringsstrategier. Undersökningen är en eventstudie baserad på en kvantitativ metod där korrigerade historiska aktiekurser har inhämtats och beräkningar har genomförts med hjälp av två metoder, den genomsnittliga abnormala avkastningen och den genomsnittliga abnormala avkastningen för en buy-and-hold strategi, för att säkerställa en hög validitet i studien. Slutsatsen påvisar att investerare som investerat i nyintroduktioner på AktieTorget under börsuppgången hade kunnat utnyttja den något lägre grad av effektivitet utifrån en buy-andhold strategi på tre månader och erhållit en genomsnittlig signifikant överavkastning gentemot OMXSPI på 32,6 procent. En investerare som valt att investerare i nyintroduktioner utifrån en buy-and-hold period på tre månader på Alternativa Aktiemarknaden under börsnedgången hade i genomsnitt erhållit en signifikant överavkastning på 11,8 procent. För den investeraren som inte tagit hänsyn till när introduktionen genomförts och investerat i nyintroduktioner på AktieTorget utifrån en buy-and-hold period på en månad hade i genomsnitt erhållit en signifikant överavkastning på 18,2 procent.