Den här studien undersöker svenska fastighetsbolag efter finanskrisen 2008 i syfte att fastställa sambandet mellan Riksbankens styrränta och aktieportföljers prestation. Vår studie tillför till existerande portföljstudie-litteratur genom att studera effekterna av finanskrisen i en svensk kontext samt genom att applicera differences-in-differences regressioner. Med hjälp av två hypotetiska portföljer konstaterar vi att fastighetsbolag som var noterade på Stockholmsbörsen före finanskrisen har haft högre riskjusterad avkastning än fastighetsbolag noterade efter. Vidare finner vi att höjningar av styrräntan påverkar nynoterade och äldre fastighetsbolags prestation i lika stor utsträckning, trots viss skillnad i bolagens belåningsgrad. Slutligen finner studien inget tydligt samband mellan styrräntan och fastighetsbolagens belåningsgrad. / This study examines Swedish real estate companies post the 2008 financial crisis, in order to assert the correlation of interest rates set by the Swedish Riksbank and portfolio performance. We improve upon previous studies of real estate stock portfolios both by placing the aftermath of the global financial crisis in a Swedish context and through differences-in-differences regressions. Through the creation of two hypothetical portfolios, this study finds that real estate companies listed on the Stockholm stock exchange before the crisis have had a higher risk-adjusted performance than those listed after. Furthermore, the study finds that both older and newer real estate companies are affected the same by interest rate increases, despite differences in company loan-to-value ratios. Finally, the correlation between the interest rates of the Swedish Riksbank and company loan-to-value ratio is found to be negligible.

Denna uppsats undersöker effekten av styrräntan på bostadspriser och antalet sålda bostäder i Sverige under perioden 2005–2019. Under denna period har styrräntan varit historiskt låg och bostadspriserna har stigit med nästan 200 procent. Bostadsmarknaden påverkas av flera faktorer, däribland styrräntan, men frågan är hur mycket styrräntan faktiskt påverkar bostadspriserna. Genom regressioner med penningpolitiska chocker som förklarande variabel visar våra resultat att bostadspriserna minskar med ungefär 4,5 till 13 procent vid en räntehöjning på 1 procentenhet två månader efter den penningpolitiska chocken. Dessa resultat är dock inte statistisk signifikanta. Vi gör även ett försök att beräkna hur mycket styrräntan bidragit till prisökningarna utifrån våra skattningar och kommer fram till att styrräntan kan förklara endast en liten del av de drastiska prisökningarna.

Fastighetssektorn har en genomsnittligt hög skuldsättningsgrad och exponeras för en ränterisk vid styrränteförändringar. Syftet med studien är att undersöka hur svenska fastighetsbolags marknadsvärde påverkas vid tillkännagivandet av styrränteförändringar jämfört med marknadsindex, samt skuldsättningsgradens betydelse. Studien genomförs med eventstudie och regressionsanalys för 18 börsnoterade fastighetsbolag, under perioden 2014-2020. Den kvantitativa undersökningen kompletteras med en undersökning på ett urval av fem fastighetsbolags årsrapporter, i syfte att undersöka fastighetsbolagens hantering av styrränteförändringar och ränterisk. Eventstudierna finner en positiv genomsnittlig avvikelseavkastning vid dagen för tillkännagivande av styrräntehöjningar men ingen signifikant avvikelseavkastning vid dagen för tillkännagivande av styrräntesänkningar. I resultaten från regressionsanalys påvisas inga signifikanta samband. Det framgår i fastighetsbolagens årsrapporter att en omfattande användning av obligationsfinansiering, långfristig kapitalbindning, räntebindning och räntederivat minskar räntekänsligheten och resultateffekten av styrränteförändringar.

Under de senaste decennierna har Venture Capital marknaden genomgått flera faser av tillväxt och tillbakagång. Fenomenet har uppmärksammats av tidigare forskning som konstaterat att externa drivkrafter är en av de bakomliggande faktorerna till volatiliteten, men där det råder en oenighet kring effekten. Denna studie undersöker hur externa drivkrafter påverkar svenska Venture Capital investeringar under perioden 2007–2021. Syftet är att analysera och förklara hur externa drivkrafter påverkar Venture Capital bolagens investeringsbeteende. Genom regressionsanalyser undersöktes hur IPO, aktiemarknaden, BNP och styrräntan påverkar totala investeringar men även investeringar i de olika faserna (sådd-, uppstart- och senare fasen). Resultaten visar att IPO är den mest betydelsefulla drivkraften som påverkar Venture Capital investeringar positivt i alla faser. Effekten blir allt större ju mognare bolaget är, eftersom eventuell exit ligger närmre i tiden. Vidare indikerar resultaten på att en positiv aktiemarknad påverkar investeringar negativt, men där signifikans endast påvisades i såddfasen. Förvånande är att både BNP och styrräntan har en icke signifikant negativ inverkan på Venture Capital investeringar. Utifrån studien går det att dra slutsatsen att externa drivkrafter har varit en bakomliggande orsak till de stora fluktuationerna i VC-investeringarna. IPO-marknaden har störst inverkan eftersom drivkraften är direkt hänförbar till investeringsprocessen. Studien är viktig för att förstå vad som driver Venture Capital investeringar och resultaten kan vara till nytta för såväl entreprenörer i behov av finansiering och politiska beslutsfattare som strävar efter att bibehålla en gynnsam investeringsmiljö. / Over the past decades, the Venture Capital market has undergone several phases of growth and decline. This phenomenon has been acknowledged by previous researchers who have identified external drivers as an underlying factor of volatility, although the results differ. This study examines how external determinants influence the Swedish Venture Capital investments during the period 2007-2021. The aim is to analyze and explain how external determinants drive Venture Capital investments. Regression models were conducted to investigate how IPO, Stock market, GDP, and Interest rate affect both total investments and investments in different stages (seed, startup, and later stages). The results show that IPO is the strongest driver, positively affecting Venture Capital investments in all stages. The impact becomes greater as the company matures, since a potential exit is closer in time. Furthermore, the results indicate that a positive stock market has a negative impact on investments, although significance was only observed in the seed stage. Surprisingly, GDP and interest rate have a non-significant negative impact on Venture Capital investments. It can be concluded from this study that external determinants have been an underlaying cause of the fluctuations in Venture Capital investments. The IPO market has the greatest impact since it is directly related to the investment process. This study is important for understanding the drivers of Venture Capital investment, where the results can be useful for both entrepreneurs in need of financing and policymakers aiming to maintain a favorable investment environment.

No description available.

Denna uppsats utforskar och analyserar kapitalstrukturen hos börsnoterade fastighetsbolag på Nasdaq Stockholm under åren 2017–2022. Studien fokuserar på att identifiera eventuella samband mellan bolagens skuldsättningsgrad och en rad faktorer: storlek, lönsamhet, tillväxt, samt styrräntans inverkan under den valda tidsperioden. Genom att analysera dessa faktorer i relation till den rådande ekonomiska miljön, avser studien att ge insikter i hur fastighetsbolagen kan utforma sina strategier inför framtida finansiella fluktuationer. Den teoretiska ramen inkluderar grundläggande kapitalstrukturteorier som Modigliani-Miller, Trade-off Theory, Pecking order Theory och Market Timing Theory. Med dessa teorier som grund, har studien utfört kvantitativ dataanalys för att testa hypoteser om sambanden mellan de oberoende variablerna (storlek, lönsamhet, tillväxt, styrränta och TestEtt), och den beroende variabeln (skuldsättningsgrad). Dessa insikter är inte bara relevanta för akademiska ändamål utan också värdefulla för investerare och företagsledare i beslutsprocessen om investeringar. Studien bidrar till den befintliga forskningen genom att ge en djupare förståelse för hur externa ekonomiska förhållanden, som förändrade styrräntor, påverkar kapitalstrukturer inom fastighetssektorn. Slutligen presenterar uppsatsen förslag för framtida forskning för att bygga vidare på de upptäckta trenderna och relationerna. / This essay explores and analyzes the capital structure of publicly traded real estate companies on Nasdaq Stockholm during the years 2017–2022. The study focuses on identifying potential correlations between the companies' leverage ratios and a range of factors: size, profitability, growth, as well as the impact of the policy rate during the chosen period. By analyzing these factors in relation to the prevailing economic environment, the study aims to provide insights into how real estate companies can shape their strategies in anticipation of future financial fluctuations. The theoretical framework includes fundamental capital structure theories such as Modigliani-Miller, Trade-off Theory, Pecking order Theory, and Market Timing Theory. Building on these theories, the study conducted quantitative data analysis to test hypotheses regarding the relationships between the independent variables (size, profitability, growth, policy rate and TestEtt) and the dependent variable (leverage ratio).  These insights are not only relevant for academic purposes but also valuable for investors and corporate decision-makers in the investment decision-making process. The study contributes to existing research by providing a deeper understanding of how external economic conditions, such as changing policy rates, affect capital structures within the real estate sector. Finally, the essay presents suggestions for future research to build upon the discovered trends and relationships.

In Sweden variable-rate mortgages are relatively common. Furthermore, householdindebtedness is high in relation to other nations within the European Union. Therefore,monetary policy has a stronger effect on the economy due to the household sensitivityregarding interest rates. During times of changes in the policy rate, the expectation is that theimpact on consumption is greater, because of a stronger effect due to higher sensitivity of theinterest rates. Moreover, consumption expenditures make up a large part of the Swedisheconomy, with approximately half of the gross domestic product consisting of householdconsumption. Because of the mentioned reasons it is important and compelling to examinethe relationship between the structure of the mortgage market, monetary policy andhousehold consumption. Thus, we investigate how the mortgage term affects householdconsumption during times the policy rate is changed. To answer the question an empirical method is utilized. The data used is quantitativesecondary data gathered from different sources and coordinated. The data material spans aperiod of roughly 17 years which contains three periods when the Swedish central bankchanged the policy rate and the observations are on a monthly basis, from january 2006 untilseptember 2023. To perform the analysis the statistical software IBM SPSS is used. Theregression analysis is implemented through the “General linear model”. The dependentvariable is household consumption. The explanatory variables include the proportion ofvariable-rate mortgages, disposable income, the policy rate as well as inflation. The policyrate and inflation are also lagged backward in time by one year respectively. The result of the regression analysis implicates that the effects of all the explanatory variablesin the study are statistically significant. As regards the policy rate though, only the laggedversion of the variable is statistically significant. The share of variable-rate mortgages, whichis a measurement of the mortgage term, has a negative effect on household consumption. Theeffect of disposable income is positive. Furthermore, both the policy rate and its laggedversion have negative effects on household consumption. In contrast, inflation has a positiveeffect while the lagged version of inflation has a negative effect on household consumptionwhich is larger in magnitude.

Fastighetsmarknaden i Sverige har under en lång tid bestått av en uppåtstigande marknad med låg ränta, denna trend bröts under 2023 där räntorna började höjas och marknaden började vända. Vid en tid där priset på bostäder inte självklart stiger blir det intressant att undersöka vilka faktorer som påverkar priset på bostäder. Priset på en bostad är en komplex uppsättning av flera faktorer såsom skick, läge och marknad. Inom beteendeekonomin har det uppkommit fler idéer om vad som kan påverka priset på en bostad. Heuristik, eller mentala genvägar, har också en effekt vid värdering och köp av bostad. En typ av heuristik är förankringseffekten som denna studie hanterar. Studien undersöker om det finns en ankare i form av utgångspris som påverkar slutpriset och om styrräntan har en roll i hur stark förankringseffekten är. Analysen har gjorts genom en kvantitativ metod med en statistisk analys där tester genomförts för att se skillnaden i utgångspris och slutpris under år 2021 och år 2023 där skillnaden är styrräntan. Datan om utgångspris och slutpris har samlats in via hemsidan Hemnet och det geografiska området är Slottstaden i Malmö. Slutsatsen är att det finns en signifikant skillnad mellan tidsperioderna som kan förklaras av förankringseffekten där styrräntan påverkar dess inverkan. / The real estate market in Sweden has for a long time consisted of a rising market with low interest rates, this trend was broken in 2023 where interest rates began to rise and the market began to turn. At a time when the price of housing does not obviously rise, it becomes interesting to investigate which factors affect the price of housing. The price of a home is a complex set of several factors such as condition, location and market. Within behavioral economics, more ideas have emerged about what can affect the price of a home. Heuristics, or mental shortcuts, also have an effect when evaluating and buying a home. One type of heuristic is the anchoring effect that this study addresses. The study examines whether there is an anchor in the form of starting price that affects the final price and whether the policy rate has a role in how strong the anchoring effect is. The analysis has been done through a quantitative method with a statistical analysis where you test the difference in starting price and closing price in the year 2021 and the year 2023 where the difference is the policy rate. Data on starting price and closing price have been collected via the website Hemnet and the geographical area is the Slottsstaden in Malmö. The conclusion is that there is a significant difference between the time periods which can be explained by the anchoring effect where the policy rate affects its impact.

Denna studie undersöker sambandet mellan penningpolitiska uttalanden från Sveriges centralbank och börsutvecklingen, med särskilt fokus på annonsering av styrränta och avkastningen för bolag underliggande Stockholmsbörsens storbolagsindex, OMXS30. Syftet med studien är att undersöka om det föreligger abnormala avkastningar i samband med Riksbankens räntebesked, där två forskningsfrågor har formulerats som adresserar den övergripande marknadsreaktionen samt branschspecifika effekter. För att analysera dessa samband har ett antal hypoteser utformats och testats med hjälp av en eventstudie-metod. Denna metod innebar genomförande av statistiska tester baserade på insamlade sekundärdata i form av historiska aktiekurser under två perioder, 2015-2016 respektive 2022-2023. Vidare har studien granskat den effektiva marknadshypotesen, där resultaten indikerade en generell avsaknad av statistiskt signifikanta samband mellan räntebesked och abnormala avkastningar vilket stödjer teorin om en effektiv marknad. Samtidigt identifierades ett antal sektorsspecifika mönster, där industrisektorn visade viss känslighet för räntesänkningar medan finanssektorn uppvisade ett antal observationer med abnormala avkastningar i samband med räntehöjningar. Sammanfattningsvis finner studien begränsad evidens för ett direkt samband mellan Riksbankens räntebesked och aktieavkastningar inom OMXS30, vilket antyder att marknaden effektivt inkorporerar denna information i aktiekurserna. Slutligen föreslås några rekommendationer för framtida forskning för att vidare undersöka dessa dynamiker och deras konsekvenser för investerare. Dessa innefattar bland annat användningen av ett bredare urval av branscher och företag, samt inkludera en multivariatanalys samt en sentimentanalys. / This study examines the relationship between monetary policy statements from the Swedish central bank and stock market performance, with a particular focus on the policy rate announcements and the returns of companies comprising the OMXS30 index. The purpose of the study is to investigate if abnormal returns occur around Riksbank's interest rate decisions, where two research questions were formulated addressing the overall market reaction and industry-specific effects. To analyze these relationships, a number of hypotheses have been developed and tested using an event study method. This method involved conducting statistical tests based on collected secondary data in the form of historical stock prices over two periods, 2015-2016 and 2022-2023. Furthermore, the study examined the Efficient Market Hypothesis, where the results indicated a general lack of statistically significant relationships between interest rate announcements and abnormal returns, supporting the theory of an efficient market. However, sector-specific patterns were identified, with the industrial sector showing some sensitivity to interest rate cuts while the financial sector showed a number of observations with abnormal returns associated with interest rate hikes. In summary, the study finds limited evidence for a direct relationship between the Riksbank's interest rate announcements and stock returns within OMXS30, suggesting that the market effectively incorporates this information into stock prices. To conclude, some recommendations for future research are proposed to further explore these dynamics and their implications for investors. These include using a broader selection of industries and companies, as well as incorporating multivariate analysis and sentiment analysis.

Inflationen har i många länder varit låg sedan finanskrisen 2008. I försök öka inflationstakten har centralbanker sänkt sina räntor till rekordlåga nivåer. I Danmark, Schweiz och Sverige har styrräntorna varit negativa. John B Taylor föreslog 1993 en makroekonomisk regel med syfte att kunna ge en prognos för styrräntan. Enligt Taylorregeln kan styrräntan förklaras av tidigare perioders inflationstakt och bruttonationalprodukt. Denna uppsats syftar till att undersöka Taylorregelns empiriska relevans i Danmark, Schweiz och Sverige under perioden 2000 till 2018. Två tester genomförs. Det första är att, med en linjär regressionsmodell, undersöka sambandet mellan styrränta, inflationsgap och BNP-gap. Det andra är ett Granger-kausalitetstest för att se om den implicerade kausaliteten i Taylorregeln stämmer. Granger-testet bygger på resultaten från en vektor autoregression. Resultaten i denna uppsats visar att det finns ett samband mellan inflationstakt och styrränta, men inte mellan BNP-gap och styrränta i de valda länderna under undersökningsperioden. Vidare visar resultaten att kausaliteten går från inflationsgap och BNP-gap mot styrränta, som Taylorregeln föreslår. Resultatet lyckas inte påvisa att negativa styrräntor skulle påverka Taylorregelns relevans. / The rate of inflation has been low in many countries since the financial crisis in 2008. In attempts to increase the inflation rate, central banks have lowered their interest rates to historically low levels. In Denmark, Switzerland and Sweden, the central banks key interest rates have been negative. In 1993, John B Taylor proposed a macroeconomic rule with the aim of providing a forecast for the key interest rate. According to the Taylor rule, the policy rate can be explained by the inflation rate and gross domestic product of previous periods. This paper aims to investigate the empirical relevance of the Taylor rule in Denmark, Switzerland and Sweden during the period 2000 to 2018. To do this, two tests are performed. The first is that, with a linear regression model, investigate the relationship between the key interest rate, the inflation gap and the GDP gap. The second is a Granger causality test to see if the implicit causality of the Taylor rule is correct. The Granger test is based on the results of a vector autoregression. The results of this paper show that there is a correlation between the rate of inflation and the key interest rate, but not between the GDP gap and the key interest rate in the selected countries during the investigation period. Furthermore, the results show that causality goes from the inflation gap and the GDP gap towards the key interest rate, as the Taylor rule suggests. The result does not suggest that negative key interest rates would affect the relevance of the Taylor rule.