Titel: Svag efterfrågan på nyproducerade bostadsrätter – en studie av bostadsrättsmarknaden   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Lina Nilsson   Handledare: Agneta Sundström   Datum: 2012 – juni   Syfte: Studiens syfte är att undersöka om prisbilden på den lokala bostadsrättsmarknaden kan orsaka svag efterfrågan på nyproducerad bostadsrätt. Bostadsmarknaden i Norrköping har valts ut som ett case och ett delsyfte är att jämföra Norrköping med andra kommuner för att se om det finns eventuella avvikelser.   Metod: Arbetet har bedrivits både genom kvalitativ- och kvantitativmetod. Den kvalitativa delen har bestått av att tolka insamlat material till exempel från intervjuer med fastighetsmäklare, fastighetsvärderare och banktjänstemän. Den kvantitativa metoden har använts för att med hjälp av statistik klargöra prisbilden på bostadsrättsmarknaden i Norrköping och för att kunna göra jämförelser med andra kommuner.   De teorier som arbetet utgår ifrån är beslutsteori och marknadsteori som båda härrör till den mikroekonomiska teorin.   Resultat och slutsats: Den här studien har visat att de högsta boendeutgifterna i Norrköping erhålls i nyproducerad hyresrätt och nyproducerad bostadsrätt. De nybyggnadsprojekt som har bäst möjligheter att attrahera köpare är de som finns i attraktiva lägen där priset inte avviker i för stor utsträckning från begagnatmarknaden.   På nyproducerade bostadsrätter är det endast mindre prisskillnader mellan kommunerna. Även i Linköping och Jönköping som har de högsta priserna på begagnatmarknaden säljs nyproducerade bostadsrätter i samma prisnivå som i Norrköping. Det gör att merkostnaden för att bo i eller att köpa nyproduktion är lägre för hushållen i dessa städer vilket kan ge en ökad efterfrågan.   Det största och mest allvarliga hindret för köp av bostäder i Norrköping just nu är köparnas brist på kontantinsats. Om köparna inte har möjlighet att låna pengar kommer de inte att kunna köpa till samma prisnivå som tidigare.   Förslag till fortsatt forskning: För att kunna starta byggprojekt i Norrköping krävs att tillräckligt många köpare tecknar sig för köp av lägenheterna. Det hade därför varit intressant att studera kunden närmare för att få kännedom deras tankar kring bostadsmarknaden och prisbildningen.   Uppsatsens bidrag: Studien har klargjort prisbildningen på bostadsrättsmarknaden och att prisskillnaden mellan nyproduktion och begagnatmarknaden är högre i Norrköping än i jämförbara kommuner.

Vilka är det egentligen som får komma till tals i medierna? Tidigare forskning visar att de som tillhör eliten i vårt samhälle får komma till tals i storstadspressen oftare än andra. Vi har undersökt hur källanvändningen förändrats över tid.För att avgränsa vår undersökning har vi valt att titta på vilka som får komma till tals i rapporteringen om bostadsmarknaden, och hur källanvändningen har förändrats över trettio år. Vi har studerat artiklar i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Länstidningen Östersund och Östersundsposten. Metoden vi har använt oss av är kvantitativ innehållsanalys, detta för att kunna göra uträkningar och besvara frågor om hur källanvändningen ser ut över tid, vilken typ av källor som används och om tidningens politiska beteckning speglas i valet av källor.För att förklara vilket inflytande medierna har på sin publik använder vi oss av McCombs dagordningsteori som går ut på att medierna till stor del styr över vilka frågor som uppfattas som viktiga av allmänheten. Därför är det relevant att studera vilka som får komma till tals i medierna. Vår analys visar att förekomsten av elitkällor har minskat, men att de fortfarande är den dominerande typen av källa i alla fyra tidningarna. Vi ser också att färre företrädare för politiska partier kommer till tals i dag och att bredden har minskat när det gäller vilka partier som finns representerade.

I denna studie utreds vad som påverkar innovation på bostadsmarknaden, med anledning av unga vuxnas svårigheter i att få tillgång till en bostad. Undersökningen är av kvalitativ karaktär med konceptbolaget Alive Bostad som fallstudie. Det teoretiska ramverk som används i studien baseras på generell teori om innovationsegenskaper, i kombination med branschspecifik teori som rör innovation på bostadsmarknaden. För att samla in det empiriska materialet i studien utförs intervjuer med aktörer inom Alive Bostads nätverk, vid ett specifikt bostadsprojekt i stadsdelen Rosendal i södra Uppsala. Vidare analyseras det empiriska materialet med hjälp av studiens teoretiska ramverk för att ställa det i relation till vad som påverkar innovation på bostadsmarknaden. Utifrån Alive Bostad som fallstudie är slutsatsen att det som främjar innovation inom konceptet är dess relativa fördelar, i form av ekonomisk genomförbarhet, social hållbarhet och miljömässig hållbarhet, i kombination med en gemensam värdegrund bland ingående aktörer. Det som däremot hämmar innovation i projektet är framförallt att få utomstående aktörer kan relatera till konceptet, varför det talar emot att det kan få potentiell genomslagskraft på marknaden. Dessutom påvisas i studien att samtliga innovationsegenskaper som innefattas i det teoretiska ramverket har betydelsen för innovation på bostadsmarknaden, vilket även stärks av att det finns en samverkan mellan dessa egenskaper.

Hyrköp är generellt sett nyproducerade boenden som till en början hyrs ut med möjlighet till hyresgästen att förvärva boendet inom en viss tidsram till ett förbestämt pris. Uppsatsen syftar till att redogöra hur hyrköp har använts av olika fastighetsbolag och vilka utmaningar som fastighetsbolagen upplever med hyrköp i nuläget och inför framtiden.Arbetet ska även undersöka intresset för hyrköp hos unga vuxna gällande lägenheter och radhus. Kvalitativ och kvantitativ metod har använts, där den kvalitativa metoden har bestått av intervjuer genom e-postoch telefonkontakt med fastighetsbolag och hyresgästföreningen. Den kvantitativa metoden har genomförts som en webbenkät som spridits till respondenterna via sociala medier. Hyrköpsmodeller med möjlighet till att bo kvar om köpoptionen inte utnyttjas, möjligheter till att inte bo kvar samt hyrköp som innebär ett köp från första början är de typer av hyrköp fastighetsbolagen har använt sig av. Majoriteten av fastighetsbolagen som har deltagit i intervjuerna ser positivt på hyrköp. Att erbjuda hyrköp ger möjlighet till fastighetsbolagen att sälja till de som annars inte köper vilket gynnar både fastighetsbolagen och de som annars inte har möjligheter till att förvärva sitt boende.Unga vuxna anser att få möjlighet till att föst prov bo och sedan köpa det är ett stort motiv till att söka sig till en hyrköpsbostadoch ett motiv till att köpa bostaden är möjligheterna till större kontroll över bostaden. Enkätrespondenterna skattade att sannolikheten till att köpa boendet inom 4–6år om boendet varit tillfredställande till 4–5där 5 var största sannolikhet. / ease-purchase is in general newly produced housing which is initially rented out with the possibility for the tenant to acquire the accommodation within a certain time frame at a predetermined price. The purpose of this thesis is to describe how rent purchase has been used by various realestate companies and the challenges they are experiencing with lease-purchase both in the present and the future. The work will also investigate the interest in lease-purchase in young adults regarding apartments and townhouses. Qualitative and quantitative methods have been used, where the qualitative method has consisted of interviews by e-mail and phone calls with real estate companies and Hyresgästföreningen. The quantitative method has been implemented as a web survey spread to the respondents by social media. Lease-purchase models with the opportunity to stay if the option to buy is unutilized, opportunities to not stay and lease-purchase that entail a purchase from the beginning are the types of leasing-purchases the property companies haveused. Most of the real estate companies that have participated in the interviews are positive about rent leasing-purchase. Offering lease-purchase provides the opportunity for the real estate companies to sell to those who do not buy otherwise, which benefits both the property companies and those who do not have the opportunity to acquire their accommodation differently. Young adults believe that having the opportunity to set up living quarters and then buying it is a great motive for seeking a living quarter while a motive for buying their home is the possibility of more control over the residence. The survey respondents estimated that the probability of buying the accommodation within 4-6 years if the accommodation was satisfactory to 4-5 where 5 was thegreatest.

No description available.

No description available.

Bakgrund:Det har förts många diskussioner i media kring existensen av en prisbubbla på Stockholms bostadsmarknad. Priserna har stigit kraftigt i Stockholm de senaste åren och många spekulerar i vad som kommer att ske härnäst; kommer priserna att stiga ytterligare, stagnera eller falla? Stor uppmärksamhet riktas mot köparna, då vissa forskare menar att köparnas förväntningar på framtida prisutveckling kan indikera på en prisbubbla.Metod: Intervjustudie där köpare av bostadsrätter har tillfrågats angående sina förväntningar inför köpet samt undersökning av teori för att kunna definiera huruvida en prisbubbla existerar på marknaden.Avgränsning: Rapporten har avgränsats till att koncentrera sig på bostadsrätter i Stockholms innerstad. I gjorda intervjuer ligger fokusering på yngre köpare i åldern 20-30 år.Resultat och slutsats: Man kan se en dramatisk prishöjning på Stockholms bostadsmarknad de senaste åren, men inga tydliga faktorer som indikerar på ett kommande dramatiskt prisfall. Resultatet av studien visar att rådande förväntningar inte nödvändigtvis är orealistiska och att man är medveten om vilket pris det är man betalar samt om de framtida boendekostnaderna. Köparna är ofta insatta i marknaden och intresserade av att göra en god affär, även om många prioriterar trivselgraden i sitt boende framför att göra en vinst vid försäljning.

Bostadsprisutvecklingen i Stockholmsregionen har de två senaste decennierna varit mycket kraftig och från många håll diskuterats omfattande huruvida detta är en växande bubbla och när denna kommer spricka. Utöver detta har tendenser till högre belåning och fler hushåll med rörlig ränta noterats i Storstockholm. Med detta följer en högre räntekänslighet, där prisuppgångar ger hushållen stora tillgångsökningar medan ett prisfall skulle leda till en ansträngd situation på Stockholms bostadsmarknad som implicit skulle påverka det monetära systemet. Uppsatsen är därför skriven för att framställa argument till varför prisbilden kan förändras på olika sätt. Begreppet "bubbla" kan skilja sig beroende på vem som tillfrågas och det finns därför flera perspektiv när man diskuterar bubblor. Uppsatsen avser analysera historisk statistik, studera rapporter från institut och forskare samt att försöka se tidigare bostadsbubblor. Utifrån detta syftar studien till att analysera vad skett med olika fundamentala faktorer, för att sedan diskutera med för- och motargument kring en tes som antar att ett prisfall kan föreligga. Efter att ha genomfört studien kan vi konstatera att de argument som finns baseras i fundamentala faktorer, och att det finns en helt klart starkare argumentstomme emot ett kraftigt prisfall jämfört med de argument som förespråkar ett sådant. Sammantaget kan man därför resonera att den ackumulerade efterfrågan är så pass stor att framtida bankregleringar och räntehöjningar möjligen ger en prisstagnation, men att prisutvecklingen troligtvis snarare fortsätter uppåt än nedåt under och efter dessa haft sin initiala effekt. Dock kan stora omvälvningar på marknaden som beror på externa effekter påverka prisbilden.

Bostads- och arbetsmarknaden är två relevanta ämnen som ofta diskuteras i olika forum. Utifrån teorin om utbud och efterfrågan samt hedoniska prissättningsmodellen och utformad hypotes syftar studien till att finna ett kausalt samband av en negativ chock i efterfrågan på arbetskraft på bostadsmarknaden. Tidigare studier har gjorts på liknande ämnen, dock har ingen sådan studie med utgångspunkt i Sverige identifierats. Med hjälp av en staggered difference-in-differences-modell analyseras paneldata över sju svenska kommuner med målsättning att undersöka studiens syfte och frågeställning, där samtliga kommuner har exponerats för ett beslut om nedläggning av större arbetsplats. Modellens utfallsvariabel är slutpris per kvadratmeter och kontrollvariabler som inkluderas är olika hedoniska egenskaper för bostäder såsom boarea, antal rum och ägandeform, samt en indikatorvariabel för beslut om nedläggning. Likt tidigare utförda studier som studerar effekten av ökad arbetslöshet på bostadsmarknaden, visar studien på en negativ effekt. Konträrt till tidigare studier är effekten däremot ej statistiskt signifikant.

Författare: Linda JonssonHandledare: Helena BohmanSyfte: En lagförändring trädde i kraft år 2006 där möjlighet till presumtionshyror för nyproduktion infördes. Uppsatsens syfte är att se om och hur det har gett effekt på Malmös bostadsmarknad.Metod: Uppsatsen bygger på en enkätundersökning till hyresfastighetsföretag i Malmö samt på statistik från SCB. Tillsammans med studier av tidigare forskning och teorier ligger det till grund för slutsatserna kring hur möjligheten till presumtionshyror påverkat Malmös bostadsmarknad.Teoretiskt perspektiv: Uppsatsen bygger på teorier kring effekterna av hyresreglering och dess utfall både på marknaden i stort men också på just nyproduktion. Teorierna presenterar också hur effekterna skiljer sig åt för olika nivåer av hyresreglering.Resultat: Den sammanställda statistiken från SCB visar på korrelation mellan hyresutvecklingen för nyproduktion i Malmö och bostadsrättspriserna vilket tyder på att hyrorna för nyproduktion följer marknadens efterfrågan. Enligt hyresgästföreningen är det dock bara vid tre projekt som presumtionshyror använts i Malmö vilket tyder på att möjligheten till presumtionshyror inte påverkat marknaden i Malmö i någon större utsträckning. Istället kan korrelationen bero på att aktörerna i Malmö arbetat aktivt med att förbättra systemet för bruksvärdeshyror enligt den så kallade Malmö-modellen. De svar som inkommit från fastighetsföretagen på marknaden i Malmö visar att okunskapen kring presumtionshyror är relativt stor och att det föreligger andra problem kring nyproduktionen i Malmö. Bland annat uppges att betalningsviljan för de invånare som önskar att hyra lägenhet i Malmö är för låg och att hyresskillnaden mellan befintligt bestånd och nyproduktion är för stor men också att produktionskostnaderna är för höga till följd av fördyrande regelverk och särkrav. En anledning till de svaga effekterna av presumtionshyrorna kan också vara att lagen inte varit applicerbar under tillräckligt lång tid. Presumtionshyrornas utfall kan också ha påverkats negativt av att lagen infördes år 2006 då finanskrisen inträffade år 2008.