No description available.

Vilka är målkriterier/kvalitetsindikatorer för att nå de nationella kraven, med tanke på barn i behov av särskilt stöd? / For children in need of special support, which are the qualityindicators in order to reach the national demands?

Företag vill uppfattas som legitima och redovisar därför information om sitt sociala arbete, men beroende på vilken typ av information som presenteras kan företagen uppfattas på olika sätt av en intressent. Upprättandet av hållbarhetsrapporter enligt GRI:s ramverk skapar en grad av legitimitet, men inom den sociala aspekten finns utrymme för tolkning och informationen blir ofta subjektiv. Syftet med uppsatsen är att granska hur företag redovisar den sociala aspekten i hållbarhetsrapporter och ur ett intressentperspektiv identifiera möjliga problem som kan uppstå vid tolkning av informationen, som företagen väljer att offentliggöra. I den teoretiska referensramen beskrivs CSR-konceptet, organisationen Global Reporting Initiative och dess ramverk G4 samt ett antala redovisningsteorier. För studien har en kvalitativ metod används och insamlingen av data har genomförts med dokumentundersökningar. Fyra hållbarhetsrapporter från företag inom kläd- och textilbrnschen har granskats med utgångspunkt i den sociala aspekten. I det empiriska materialet presenteras hurvida företagen uppfyller ramverkets rekomendationer om vilken information som ska redovisas enligt de valda indikatorerna i rapporterna. Vidare analyseras rapporternas innehåll med hjälp av tidigare forskning. Studien visar att företag tenderar att endast delvis redovisa den information som de utger sig ha med enligt ramverket. Vid granskning av rapporterna ansågs heller inte mängden information ha ett direkt samband med rapportens trovärdighet. Den största anledningen till att företagen inte uppfyller det som GRI avser med sitt ramverk G4 är att kvantitativ data i form av siffror saknas. Studiens slutsats är således att en intressent inte har möjlighet att validera företagens arbete inom den sociala aspekten genom att endast läsa deras hållbarhetsrapport och bör granska dessa kritiskt.

To establish sustainability reports is an increasing trend for more and more companies. This has led to a spread of the international framework Global reporting initiative, GRI, guidelines to make a sustainability reports. This trend has got a lot of critics from various stakeholders who believe that companies in these reports communicate the information in a way of window dressing. Both negative and positive information has to be represented according to GRI: s principle of balance.  Window dressing is created by adding a greater emphasis on the positive information. The researchers review the context of the negative information to study the extent to which it is reported and whether there are patterns and variations in the reported information. The companies to be studied are the government-owned, because these companies shall act as role models on the market. The method of research that has been used is the content analysis, the surveys starting point in the 21 GRI: s results indicators. The data collection is based on the operationalization of negative information for each indicator and the GRI index list is presented. The negative effect that companies reported is increasing emissions, increasing energy use, unequal in the organization and company goals that partly fails. The reasons that came up were cold winters, recession, market competition and operational changes as reorganizations and expansions.

SAMMANFATTNING   Titel: Medarbetarperspektivet inom det balanserade styrkortet - En studie kring användandet och perspektivets betydelse för medarbetarengagemang   Nivå: Kandidatuppsats     Författare: Victor Hansson och Lotta Melander   Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist   Datum: 2015 – Juni   Syfte: Enligt tidigare forskning har medarbetare fått en större roll inom organisationer och företag. Medarbetarperspektivet används bland svenska företag för att skapa fokus på medarbetare och främja medarbetarengagemang. Tidigare forskning har diskuterat de fördelar som införande av ett medarbetarperspektiv kan bidra till, men djupare forskning kring detta samt medarbetarengagemanget saknas. Syftet med studien är därför att från ett ledningsperspektiv belysa hur indikatorer och mått inom medarbetarperspektivet är utformade och används, samt hur dessa bidrar till att skapa engagemang hos medarbetare.     Metod: Studien har genomförts utifrån en hermeneutisk forskningsansats. Undersökningen har en abduktiv ansats och en kvalitativ metod har använts. Empirin samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer. Empirin är sammanställd med en utgångspunkt från en kvalitativ innehållsanlys. En analys har sedan gjorts mellan empirin och den teoretiska referensramen, för att upptäcka likheter och skillnader som resulterat i studiens bidrag.     Resultat & slutsats: Studien har visat på att ledningen spelar en avgörande roll i skapandet av medarbetarengagemang. Det balanserade styrkortet i sig verkar inte skapa engagemang utan måste användas som ett verktyg av ledningen för att bidra till detta.     Förslag till fortsatt forskning: Studien är begränsad till att belysa ur ett ledningsperspektiv. För att få en annan synvinkel kan ytterligare forskning göras förslagsvis ur ett medarbetarperspektiv.     Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit till värdefull kunskap gällande medarbetare och deras engagemangs betydelse. Studien har även tydliggjort motiv för användningen av medarbetarperspektivet, samt bidragit till ökad förståelse för betydelsen och användningen av perspektivet. Denna studie har även bidragit med insikt kring ledningens roll för medarbetarengagemanget.     Nyckelord: Balanserat styrkort, medarbetarperspektiv, indikatorer, mått, medarbetarengagemang. / ABSTRACT     Title: The employee perspective within the balanced scorecard - A study on the use of perspective and the importance of employee engagement   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Victor Hansson and Lotta Melander   Supervisor: Stig Sörling and Tomas Källquist   Date: 2015 – June   Aim: According to previous research, employees have got a larger role in organizations and companies. The employee perspective is used among Swedish companies to create a focus on employees and promote employee engagement. Previous research has discussed the benefits that the introduction of an employee perspective can contribute, but deeper research on this, and employee commitment is lacking. The purpose of the study is therefore to, from a management perspective, illustrate how the indicators and measures of the employee perspective are designed. And further how they are used and how they contribute to create commitment among employees.   Method: The study was conducted based on a hermeneutic research approach. The survey has an abductive process and a qualitative method has been used. The empirical data was gathered through ten semi-structured interviews. The empirical data is compiled with a starting point from a content analysis. An analysis has been made between the empirical collection and the theoretical framework, in order to discover similarities and differences that resulted in the contribution of the study.   Result & Conclusions: The study has shown that management plays a crucial role in the creation of employee engagement, but the balanced ccorecard itself does not seem to create commitment and must be used as a tool by the management to do this.   Suggestions for future research: The study is limited to examine from a management perspective. To get another point of view, additional research can be done as a suggestion, from an employee perspective.   Contribution of the thesis: The study has contributed with valuable knowledge concerning employees and the value of their engagement. The study has also clarified motives for the use of the employee perspective, and contributed to greater understanding of the importance and use of the perspective. This study has also contributed with insight about the management role for employee engagement.   Key words: Balanced scorecard, employee perspective, measures, indicators, employee engagement.

Bostadsprisutvecklingen i Stockholmsregionen har de två senaste decennierna varit mycket kraftig och från många håll diskuterats omfattande huruvida detta är en växande bubbla och när denna kommer spricka. Utöver detta har tendenser till högre belåning och fler hushåll med rörlig ränta noterats i Storstockholm. Med detta följer en högre räntekänslighet, där prisuppgångar ger hushållen stora tillgångsökningar medan ett prisfall skulle leda till en ansträngd situation på Stockholms bostadsmarknad som implicit skulle påverka det monetära systemet. Uppsatsen är därför skriven för att framställa argument till varför prisbilden kan förändras på olika sätt. Begreppet "bubbla" kan skilja sig beroende på vem som tillfrågas och det finns därför flera perspektiv när man diskuterar bubblor. Uppsatsen avser analysera historisk statistik, studera rapporter från institut och forskare samt att försöka se tidigare bostadsbubblor. Utifrån detta syftar studien till att analysera vad skett med olika fundamentala faktorer, för att sedan diskutera med för- och motargument kring en tes som antar att ett prisfall kan föreligga. Efter att ha genomfört studien kan vi konstatera att de argument som finns baseras i fundamentala faktorer, och att det finns en helt klart starkare argumentstomme emot ett kraftigt prisfall jämfört med de argument som förespråkar ett sådant. Sammantaget kan man därför resonera att den ackumulerade efterfrågan är så pass stor att framtida bankregleringar och räntehöjningar möjligen ger en prisstagnation, men att prisutvecklingen troligtvis snarare fortsätter uppåt än nedåt under och efter dessa haft sin initiala effekt. Dock kan stora omvälvningar på marknaden som beror på externa effekter påverka prisbilden.

<p>Denna uppsats har gjorts på uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de åländska företagens omsättningsutveckling över tiden.</p><p>I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsättningsindex kan användas för att förklara olika branschindex på Åland.</p><p>Jag har även tagit fram två olika modeller på ledande indikatorer från Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna är svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna använder olika fördröjningar på dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 använder utvalda fördröjningar och Modell 2 använder glidande medelvärden på fördröjningsintervall.</p><p>Jag har testat hur bra de två modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsättningsindex och de olika branschindexen. Båda modellerna förklarar Ålands omsättningsindex bra. Modell 2 är klart bättre än Modell 1 på att förklara de olika branschindexen. Prognosförmågan för båda modellerna är diskutabel. Modell 2 är bättre än Modell 1 på att prognostisera både Ålands omsättningsindex och dess branschindex.</p><p>Jag har visat att det går att ta fram en bra modell för att förklara Ålands omsättningsindex och dess branschindex med hjälp av ledande indikatorer från Sverige och Finland. </p>

Denna uppsats har gjorts på uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de åländska företagens omsättningsutveckling över tiden. I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsättningsindex kan användas för att förklara olika branschindex på Åland. Jag har även tagit fram två olika modeller på ledande indikatorer från Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna är svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna använder olika fördröjningar på dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 använder utvalda fördröjningar och Modell 2 använder glidande medelvärden på fördröjningsintervall. Jag har testat hur bra de två modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsättningsindex och de olika branschindexen. Båda modellerna förklarar Ålands omsättningsindex bra. Modell 2 är klart bättre än Modell 1 på att förklara de olika branschindexen. Prognosförmågan för båda modellerna är diskutabel. Modell 2 är bättre än Modell 1 på att prognostisera både Ålands omsättningsindex och dess branschindex. Jag har visat att det går att ta fram en bra modell för att förklara Ålands omsättningsindex och dess branschindex med hjälp av ledande indikatorer från Sverige och Finland.

Sweden's   environmental objective system describes the state of our environment, as it   should be. Within the system are 16 environmental quality objectives, 24   milestone targets, a few specifications per objective and 107 indicators, and   as a frame is the generation goal. There are annual follow-ups of the work   with the objectives. In March 2017, the Swedish Environmental Protection   Agency published a report containing revised indicators, reduced to 87, to be   used in the 2018 follow-up. Environmental monitoring, which involves   continuous and systematic documentation and monitoring of the environmental   state and its development, plays an essential role. The connection and   correlation between the follow-up of the objectives and the environmental   monitoring, needs to be clear and effective, for the work with the   environmental quality objectives to be efficient and with good results. Is   this the case? This has been the focus of this report. Focusing on the   environmental quality objectives A magnificent mountain landscape and Clean   air, a gap analysis has been conducted, to investigate what needs and   challenges, as well as opportunities, there are for a solid followup of the   environmental quality objectives. A gap analysis identifies the gap between current   state and optimal state, and the data collection for this was mainly   interviews. Four regions, Norrbotten, Västerbotten, Dalarna and Jämtland, was   included in the study, as they are covered by both environmental quality   objectives. Key personnel for both objectives on each county administrative   board have been interviewed. The most prominent findings in the gap analysis   were that national indicators are important, however with a regional overview   as well; different conditions pose challenges for the regions; both   indicators and monitoring methods are missing and many indicators are bad.   The connection between the indicators and the specifications has   shortcomings, as the correspondence between them is sometimes non-existent.   The new indicator proposals from the Swedish Environmental Protection Agency   have potential to improve the situation, regarding the connection between the   indicators and the specifications, as well as between the indicators and   identified needs, but this require the new indicators to be clearly   elaborated. / Sverigesmiljömålssystem finns för att beskriva tillståndet som vår miljö ska ha. Isystemet finns 16 miljökvalitetsmål, 24 etappmål, ett antal preciseringar permiljökvalitetsmål samt 107 indikatorer, och som en inramning har vigenerationsmålet. Arbetet med miljökvalitetsmålen följs upp årligen. I mars2017 publicerade Naturvårdsverket en rapport med förslag på revideradeindikatorer som reducerats till 87 stycken, vilka ska användas vid 2018 årsuppföljning. I uppföljningen av miljökvalitetsmålen spelar miljöövervakningen,som innebär kontinuerlig och systematisk dokumentation och uppföljning avmiljötillståndet och dess utveckling, en väsentlig roll. För att uppföljningenav miljökvalitetsmålen ska ske effektivt och med goda resultat, krävs attkopplingen med miljöövervakningen är tydlig och effektiv. Frågan är om så ärfallet, och det är vad som undersökts i denna rapport. Med fokus påmiljökvalitetsmålen Storslagen fjällmiljö och Frisk luft, har en gapanalysgenomförts, för att undersöka vilka behov och utmaningar, liksom möjligheter,som finns för att ha en solid uppföljning av miljökvalitetsmålen. En gapanalysidentifierar gapet mellan aktuellt läge och optimalt läge, och datainsamlingenför denna var i huvudsak intervjuer. Fyra län, Norrbotten, Västerbotten,Dalarna och Jämtland, har inkluderats i undersökningen, då de omfattas av debägge miljökvalitetsmålen. Nyckelpersoner för respektive miljökvalitetsmål pårespektive länsstyrelse har intervjuats. De mest framträdande fynden igapanalysen var att nationella indikatorer är viktiga, dock önskas de med enregional upplösning; olika förutsättningar utgör utmaningar för länen; detsaknas både indikatorer och övervakningsmetoder för att få en effektivuppföljning och många indikatorer är dåliga. Koppling mellan indikatorerna ochpreciseringarna har brister, då korrespondensen mellan dem ibland ärobefintlig. De nya indikatorförslagen från Naturvårdsverket har potential attförbättra situationen, vad gäller kopplingen mellan såväl indikatorerna ochpreciseringarna, som mellan indikatorerna och identifierade behov, men då måsteindikatorerna formuleras tydligt. / <p>2017-11-06</p>

Uppsatsen syftade till att undersöka huruvida det går att se tendenser till en gentrifiering på den västmanländska landsbygden. För att undersöka detta utgick studien från en lista med indikatorer som skapades utifrån tidigare forskning. Listan låg sedan till grund för en statistisk undersökning av fem landsbygdskommuner i Västmanland, där indikatorerna studerades var för sig. Vidare gjordes även en kvantitativ fallstudie i en av de studerade kommunerna, där intervjuer gjordes med boende i kommunen, för att sedan jämföras med det som påvisats statistiskt. Det gjordes för att se om de som bor på landsbygden upplever förändring omkring sig på samma sätt som det statistiskt påvisats. Resultatet från den statistiska studien visade att det möjligtvis pågår en gentrifiering på den västmanländska landsbygden, men att inte alla indikatorer pekade entydigt på det. Fallstudien visade att de boendes berättelser i stort sett stämde överens med den statistiska studien, men inte till fullo, varav det drogs en slutsats att det inte är möjligt att dra en slutsats om gentrifiering för en hel kommun enbart baserat på statistik.