Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad Christopher-gillet i Långshyttan var för en slags förening samt vad de gjorde? Tiden som denna undersökning rör är 1944-1954. De tre frågeställningarna är: 1. Vilket syfte hade Christopher-gillet? 2. Vilka och hur många var medlemmar? 3. Vad ingick i Christopher-gillets verksamhet? Resultatet är att Christopher-gillet var i det närmaste en sällskapförening, termen sällskapsförening kommer ifrån Sören Larssons bok Förening och gemenskap. Det källmaterial som användes var Christopher-gillets medlemsmatrikel och mötesprotokoll åren 1944-1954. Christopher-gillets egen tidning Husby-rocken är även den använd som källmaterial.

<p>Att hålla andan vid liv handlar om två olika andor i två olika regioner. Två regioner jag valt att göra en komparativ studie om eftersom platsidentiteten hos regionerna är så markant. Dessa regioner är dels brukssamhällets så kallade bruksanda och dels den småföretagaranda som finns i Gnosjöregionen. Till Gnosjöregionen räknas även grannkommunerna Värnamo, Gislaved och Vaggeryd och dessa kommuner samlas under benämningen GGVV-regionen. Varje kapitel i D-uppsatsen är indelad i fyra sfärer, traditionen, arbetslivet, det privata livet och den samhälleliga sfären. Dessa sfärer är kopplade till begreppet platsidentitet.</p><p>Traditionen är andans historiska kontext. Hur begreppet har förändrats från dåtid till nutid. Under bruksandan har diskussionen även förts omkring hinder och möjligheter för brukssamhällena. Arbetets sfär handlar om företaget, nätverken och attityder kring arbetet. I detta kapitel upptas även fackföreningens roll för platsens identitet. Sfären om det privata livet ar upp andan betydelse för familjen och kvinnans roll i samhället. Till sist den samhälleliga sfären. Här belyses fritiden och kommunens roll. Fritiden skiljer sig ganska markant i de bägge samhällstyperna, i Gnosjö är frikyrkan stor medan brukssamhället mer kretsar kring sport och då särskilt lagidrotter som fotboll och bandy.</p><p>Uppsatsen syfte är att beskriva begreppen. Vad finns för likheter och skillnader, hur har forskningen beskrivit begreppens betydelse. Gnosjöregionens företag är oftast småföretag med 1 till 5 anställda. Brukssamhällets företag är det dominerande på orten. En likhet utgör andornas patriarkala form. Jobben är mycket betydelsefulla för båda samhällsandorna, I Gnosjö ses fritiden som något dåligt. Främlingar ses inom båda andorna som något annorlunda, vilket medför att utomstående får svårt att bli accepterade i samhället.</p><p>Något håller nu på att hända med de båda platsidentiteterna, vilket medför att de kan bytas ut mot varandra inom en snar framtid. I Gnosjö blir företagandet mer och mer externt samtidigt som de växer i arbetskraft. Brukssamhället går från ett dominerande företag till ett småföretagarsamhälle</p>

Att hålla andan vid liv handlar om två olika andor i två olika regioner. Två regioner jag valt att göra en komparativ studie om eftersom platsidentiteten hos regionerna är så markant. Dessa regioner är dels brukssamhällets så kallade bruksanda och dels den småföretagaranda som finns i Gnosjöregionen. Till Gnosjöregionen räknas även grannkommunerna Värnamo, Gislaved och Vaggeryd och dessa kommuner samlas under benämningen GGVV-regionen. Varje kapitel i D-uppsatsen är indelad i fyra sfärer, traditionen, arbetslivet, det privata livet och den samhälleliga sfären. Dessa sfärer är kopplade till begreppet platsidentitet. Traditionen är andans historiska kontext. Hur begreppet har förändrats från dåtid till nutid. Under bruksandan har diskussionen även förts omkring hinder och möjligheter för brukssamhällena. Arbetets sfär handlar om företaget, nätverken och attityder kring arbetet. I detta kapitel upptas även fackföreningens roll för platsens identitet. Sfären om det privata livet ar upp andan betydelse för familjen och kvinnans roll i samhället. Till sist den samhälleliga sfären. Här belyses fritiden och kommunens roll. Fritiden skiljer sig ganska markant i de bägge samhällstyperna, i Gnosjö är frikyrkan stor medan brukssamhället mer kretsar kring sport och då särskilt lagidrotter som fotboll och bandy. Uppsatsen syfte är att beskriva begreppen. Vad finns för likheter och skillnader, hur har forskningen beskrivit begreppens betydelse. Gnosjöregionens företag är oftast småföretag med 1 till 5 anställda. Brukssamhällets företag är det dominerande på orten. En likhet utgör andornas patriarkala form. Jobben är mycket betydelsefulla för båda samhällsandorna, I Gnosjö ses fritiden som något dåligt. Främlingar ses inom båda andorna som något annorlunda, vilket medför att utomstående får svårt att bli accepterade i samhället. Något håller nu på att hända med de båda platsidentiteterna, vilket medför att de kan bytas ut mot varandra inom en snar framtid. I Gnosjö blir företagandet mer och mer externt samtidigt som de växer i arbetskraft. Brukssamhället går från ett dominerande företag till ett småföretagarsamhälle

Studien syftar till att undersöka hur personer som bor i en bruksort och jobbar inom industri upplever betydelsen av klass i deras liv och hur/om det påverkar deras identitet. För att svara på detta användes frågeställningarna: Hur positionerar sig deltagarna inom en upplevd klasstruktur? På vilket sätt upplever studiedeltagarna att klass spelar/inte spelar roll för deras identitet? På vilket sätt upplever studiedeltagarna att klass spelar/inte spelar roll för deras gruppidentitet? Under vilka omständigheter upplever deltagarna att klass är betydelsefullt? Undersökningen skedde genom intervjuer med personer som arbetar inom industri i samma bruksort. Tidigare forskning visar att klassidentitet fortfarande är avgörande i en rad avseenden. Exempelvis påverkar det i stor utsträckning vad för kultur man konsumerar och vilka fritidsaktiviteter man ägnar sig åt. Däremot visar forskningen att klassidentitet och objektiv klasstillhörighet sällan överensstämmer vilket tyder på att klassidentitet bör förstås som en ”fiktiv identitet”. Post och senmoderna teoretiker hävdar samtidigt att det har skett en individualisering av identitet. Att skapandet av en identitet är ett reflexivt projekt där klassidentitet inte längre är relevant. Studien visar att deltagarna präglas av en mångtydig föreställning av klass och identifierar sig både som arbetarklass och medelklass samtidigt. Samtidigt uttrycker deltagarna en identitet i relation till bruksorten de lever i som överordnad klassidentiteter. Man upplever inte att klass präglar bruksorten dels för att man inte ser tydliga klasskillnader men också på grund av att ämnet är så främmande.

Sweden has a number of smaller towns with a long history of heavy industrial labour. When these industrial towns are discussed it is not unusual too also mention a certain kind of mentality that is said to occur on these places, a kind of industrial spirit shared by the workers and in some regards also by the whole community. In Avesta, an industrial town in the middle of Sweden, there is a word used to describe the people working at the local mills and sometimes also other inhabitants in the town. This word is bruksare, which freely translated to English could be “industrial worker”. But this study is based on a thesis that the term bruksare has more to it than just to be employed by the mill, that the place itself will affect the choice to identify oneself as a bruksare. The purpose of this study is to get a deeper understanding of how the meaning of a place might affect the choice to identify oneself as a bruksare. The study is achieved by a qualitative method using semi-structured interviews. Four individuals inhabited in Avesta are interviewed to share their thoughts, feelings and opinions regarding the subject. The empirical data collected from the interviews are analysed using a method of thematization and coding and the whole study is conducted within a humanistic theoretical frame. A conclusion will be made that there are two types of bruksare, the industrial working bruksare and the indirect bruksare. It will be concluded that the place does have a certain meaning in the choice to identify oneself as a bruksare, but it will be more or less important depending on the type of bruksare.

Uppsatsen syftade till att undersöka huruvida det går att se tendenser till en gentrifiering på den västmanländska landsbygden. För att undersöka detta utgick studien från en lista med indikatorer som skapades utifrån tidigare forskning. Listan låg sedan till grund för en statistisk undersökning av fem landsbygdskommuner i Västmanland, där indikatorerna studerades var för sig. Vidare gjordes även en kvantitativ fallstudie i en av de studerade kommunerna, där intervjuer gjordes med boende i kommunen, för att sedan jämföras med det som påvisats statistiskt. Det gjordes för att se om de som bor på landsbygden upplever förändring omkring sig på samma sätt som det statistiskt påvisats. Resultatet från den statistiska studien visade att det möjligtvis pågår en gentrifiering på den västmanländska landsbygden, men att inte alla indikatorer pekade entydigt på det. Fallstudien visade att de boendes berättelser i stort sett stämde överens med den statistiska studien, men inte till fullo, varav det drogs en slutsats att det inte är möjligt att dra en slutsats om gentrifiering för en hel kommun enbart baserat på statistik.

<p>Denna studie fokuserar på flickors och pojkars syn på yrken ur ett kulturgeografiskt perspektiv. En enkätundersökning genomfördes på barn i årskurs 5 där de ombads att skriva vad de skulle vilja arbeta med när de blir stora samt att motivera sina yrkesval. De fick även ta ställning till tänkbara framtida arbeten utifrån en given  yrkeslista. Undersökningen utfördes i Gimo, en mindre bruksort och Uppsala, en universitetsstad. De populäraste yrkena bland barnen kan sorteras in i några större kategorier: djurrelaterade, artistrelaterade, idrottsproffs och kock/bagare. De flesta barn motiverar sina yrkesval med att yrket verkar roligt, men somliga ville tjäna pengar eller ta hand om djur och människor. Vår undersökning visar att det finns både likheter och olikheter i barns yrkesval beroende på bostadsort. När det gäller flickor och pojkar kan man se stora skillnader i resultatet. Generellt sett är olikheterna större mellan könen än mellan bostadsorterna.</p> / <p>This study focuses on the perceptions of occupations among girls and boys from a cultural geographical perspective. A questionnaire was given to children in fifth grade. They were asked to write their preferred occupation as grown-ups and to give an explanation to the selected occupation. They also considered possible future careers by selecting from a list of pre-set occupations. The survey was carried out in Gimo, a small industrial community, and Uppsala, a town with an old university. The most popular occupations among the children can be grouped in four larger categories: animal related, artist related, professional sportsmen and chef/baker. The majority of the children chose their preferred occupation because it seems enjoyable, but some valued making money or taking care of people or animals. The result shows both differences and similarities in children's career choices depending on their place of residence. There are, however, large discrepancies when comparing gender. The differences are more significant when comparing boys and girls than when comparing location.</p>

Denna studie fokuserar på flickors och pojkars syn på yrken ur ett kulturgeografiskt perspektiv. En enkätundersökning genomfördes på barn i årskurs 5 där de ombads att skriva vad de skulle vilja arbeta med när de blir stora samt att motivera sina yrkesval. De fick även ta ställning till tänkbara framtida arbeten utifrån en given  yrkeslista. Undersökningen utfördes i Gimo, en mindre bruksort och Uppsala, en universitetsstad. De populäraste yrkena bland barnen kan sorteras in i några större kategorier: djurrelaterade, artistrelaterade, idrottsproffs och kock/bagare. De flesta barn motiverar sina yrkesval med att yrket verkar roligt, men somliga ville tjäna pengar eller ta hand om djur och människor. Vår undersökning visar att det finns både likheter och olikheter i barns yrkesval beroende på bostadsort. När det gäller flickor och pojkar kan man se stora skillnader i resultatet. Generellt sett är olikheterna större mellan könen än mellan bostadsorterna. / This study focuses on the perceptions of occupations among girls and boys from a cultural geographical perspective. A questionnaire was given to children in fifth grade. They were asked to write their preferred occupation as grown-ups and to give an explanation to the selected occupation. They also considered possible future careers by selecting from a list of pre-set occupations. The survey was carried out in Gimo, a small industrial community, and Uppsala, a town with an old university. The most popular occupations among the children can be grouped in four larger categories: animal related, artist related, professional sportsmen and chef/baker. The majority of the children chose their preferred occupation because it seems enjoyable, but some valued making money or taking care of people or animals. The result shows both differences and similarities in children's career choices depending on their place of residence. There are, however, large discrepancies when comparing gender. The differences are more significant when comparing boys and girls than when comparing location.

<p>This thesis focuses on youth unemployment in Finspång, often referred as an industrial community. The theoretical framework of the thesis is based on social constructionism and covers theoretical discourse analysis, intersectionality and social capital. The study is based on qualitative interviews with 7 unemployed individuals between the ages of 19-24 and an interview with an employee at the employment office in the community. The main subject in this thesis is the youngsters experience with unemployment, labour, the employment office, the impacts of social capital and the labour market in the community. The analysis focuses in how the respondents discuss their experienced problems with their unemployment. My analysis shows that unemployed youngsters are willing to work but feels that they’re restrained by their age, sex and lack of adequate social network. The analysis also shows that the youngster’s expectations on the employment office possibilities to help them get a job are unfulfilled which creates a general negative view. It seems that the high expectations of help often are based on communication and/or information problems between the youngsters and the employment office.</p>

This thesis focuses on youth unemployment in Finspång, often referred as an industrial community. The theoretical framework of the thesis is based on social constructionism and covers theoretical discourse analysis, intersectionality and social capital. The study is based on qualitative interviews with 7 unemployed individuals between the ages of 19-24 and an interview with an employee at the employment office in the community. The main subject in this thesis is the youngsters experience with unemployment, labour, the employment office, the impacts of social capital and the labour market in the community. The analysis focuses in how the respondents discuss their experienced problems with their unemployment. My analysis shows that unemployed youngsters are willing to work but feels that they’re restrained by their age, sex and lack of adequate social network. The analysis also shows that the youngster’s expectations on the employment office possibilities to help them get a job are unfulfilled which creates a general negative view. It seems that the high expectations of help often are based on communication and/or information problems between the youngsters and the employment office.