Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad Christopher-gillet i Långshyttan var för en slags förening samt vad de gjorde? Tiden som denna undersökning rör är 1944-1954. De tre frågeställningarna är: 1. Vilket syfte hade Christopher-gillet? 2. Vilka och hur många var medlemmar? 3. Vad ingick i Christopher-gillets verksamhet? Resultatet är att Christopher-gillet var i det närmaste en sällskapförening, termen sällskapsförening kommer ifrån Sören Larssons bok Förening och gemenskap. Det källmaterial som användes var Christopher-gillets medlemsmatrikel och mötesprotokoll åren 1944-1954. Christopher-gillets egen tidning Husby-rocken är även den använd som källmaterial.

AbstraktNärwall C. (2008). Kan idrott påverka motivationen för skolans arbete? Can sports be an educational motivator for school results? Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med studien är att undersöka om elevens medverkan i föreningsverksamheten inom idrott kan påverka motivationen för skolans arbete. För att få svar på syftet har studien använt sig av två olika metoder, kvalitativ och kvantitativ undersökning, i detta fall intervjuer och enkäter. I den första enkäten tillfrågades endast högpresterande elever på en gymnasieskola gällande sina studier och hur fritiden ser ut. För att få underlag till att göra en jämförelse mellan resultaten för de högpresterande elevernas och andra, för att sedan undersöka om det skiljer sig, gjordes en andra enkät som vände sig till elever oavsett betyg och prestationer i skolan. För att ytterligare få en djupare förståelse och vidare bild av situationen gjordes fyra intervjuer med elever på gymnasiet. Till detta har forskning gjorts utifrån passande litteratur och tidigare forskning som gjorts. Tidigare forskningar i ämnet har visat att när människan är intresserad av någonting så mår den och presterar den bättre. Emotionen det vill säga när intresset finns, gör att uppgiften blir lustfylld och intressant så att eleven fängslas i det den gör. (Isaksson & Reinhardt, 2006) Vidare så har man i en annan forskning kommit fram till att motivationen som används vid andra aktiviteter, spelar in för motivation till skolan. Man handlar utifrån sina erfarenheter från olika situationer som man befunnit sig i och använder den motivation som krävs just då.(Skaalvik & Skaalvik, 2005)Resultaten från enkäterna har visat att merparten av de högpresterande eleverna är aktiva på sin fritid i någon idrottsförening och tränar tre eller mer än tre gånger per vecka. Samtidigt som de anser sig behöva planera studierna tycker de inte att det råder någon tidsbrist för att hinna med skolarbetet. Jämförelsevis kan man notera att även de elever som inte är högpresterande anser sig ha tid till läxläsning och att planering inte behövs för att hinna med.Mitt resultat visar att de elever som aktiverar sig i en föreningsverksamhet lär sig många bra och nyttiga kunskaper som till exempel kollektiv anpassning, kommunikativ anpassning och självutveckling som de kan ta med sig dels till skolan, men även som en mognadsprocess inför vuxenlivet och framtiden. Föräldrar ställer sig positiva till att låta sina barn delta i föreningsverksamhet i mångt och mycket just på grund av allt det positiva som medföljer och som ger ungdomarna en ökad motivation och en bättre självbild genom att vara med i en (idrotts-) förening.

BAKGRUND: Föreningslivets hälsofrämjande potential var utgångspunkten för projektet Aktivitet Förebygger (AF) som 2009 startades upp som ett samarbete mellan skolorna och föreningslivet i Ängelholms kommun, i syfte att främja ungdomarnas fysiska och psykiska hälsa. I tidigare studier kring hälsofrämjande interventioner för ungdomar, riktades fokus mot mottagarna av projektet, d.v.s. ungdomarna, men eftersom processen i vilken hälsa främjas och skapas, är lika intresserat ur ett hälsopedagogiskt perspektiv, riktade denna studie istället fokus mot ledarna. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med studien var att belysa aktivitetsledarskapet i Aktivitet Förebygger ur ett ledarskapsdidaktiskt perspektiv och att be­svara följande frågeställningar, a) Vilka villkor för aktivitetsledarskapet, i form av utmaningar och möjligheter, ger ledarna uttryck för i relation till rollen som aktivitetsledare i AF? b) Vad (vilka värden, kunskaper och erfarenheter etc.) uppger aktivitetsledarna att de vill utveckla hos eleverna inom ramen för AF-aktiviteten och hur förhåller det sig till de hälso­främjande ambitioner som finns för projektet? c) Vilka hälsopedagogiska strategier och metoder ger ledarna uttryck för i relation till den egna AF-aktiviteten, för att uppnå dessa värden, kun­skaper och erfarenheter? METOD: Studien var kvalitativ med hermeneutik­inspirerad ut­gångspunkt, och genomfördes som en intervjustudie med sex aktivitetsledare från såväl idrottsliga som estetetiska verksamheter. RESULTAT: Studien visade att ledarna både såg AF som en möjlighet att marknadsföra den egna aktiviteten mot en bredare publik och att göra något för de ungdomar som står utanför föreningslivet. Däremot framkom att ledarna upp­levde låg motivationsnivå som en utmaning. Dessutom framgick att ledarna hade en bred variation av hälsofrämjande ambitioner, där vissa var direkt relaterade till aktiviteten medan flertalet ambitioner berörde områden som sträcker sig utöver själva aktiviteten såsom att bidra till personlig utveckling och ett socialt kontaktnät. De strategier som om till uttryck var något otydliga, men kunde relateras till de tre områdena, aktivitetsmiljön, aktiviteten som sådan samt till det egna ledarskapet. DISKUSSION OCH SLUTSATS: Den här studien gav en bild av hur aktivitetsledarna beskriver sitt arbete. De hälsofrämjande ambitioner som framfördes med fokus på såväl aktivitetsspecifika som sociala färdigheter, bekräftade resultatet av tidigare studier om ledarskap i ungdomsaktiviteter. Ledarskapets sociala och uppfostrande dimension var framträdande i ledarnas berättelser. Mötet mellan föreningsliv och skol­verksamhet be­skrevs som positivt främst eftersom det utgjorde en kontaktyta mellan föreningarna och ung­domarna. För framtida forskning föreslogs observationsstudier som belyser hur ledarskapet tar sig uttryck i praktiken liksom såväl kvalitativa som kvantitativa studier som belyser ung­domarnas syn på ledarskapet och AF-programmet. / BACKGROUND: The health promoting potential of recreational leisure activities was the starting point for the project Aktivitet Förebygger (AF) which was started up in 2009 as collaboration between the schools and the leisure activity associations in Ängelholm, in order to promote young people’s physical and mental health. In previous studies of health pro­motion interventions for young people, the focus was directed towards the beneficiaries of the project, i.e. the adolescents, but as the process in which health is promoted and created, is equally interesting from a health education perspective, this study focused on the leaders instead. OBJECTIVE: The aim of this study was to highlight the activity-leadership in Aktivitet Förebygger from a didactic perspective and to answer the following questions: a) What conditions for the activity-leadership, in terms of challenges and opportunities, are expressed by the leaders in relation to the role as activity-leaders in the AF? b) What (values, skills and experiences, etc.) do the activity-leaders say they want to develop in pupils during the AF-activity and how does that relate to the promoting aspirations of the project? c) What health education strategies and methods are expressed by the leaders in relation to their own AF-activity, to achieve those values, skills and experiences? METHOD: The study was qualitative, inspired by a hermeneutical approach, and was conducted as an interview study with six activity-leaders from both athletic and esthetic activities. RESULTS: The study showed that leaders both saw AF as an opportunity to present their own activities to a wider audience as well as to do something for those young people not participating in recreational leisure activities. However, it emerged that the leaders experienced a low level of motivation, as a challenge. Moreover, it appeared that the leaders had a wide variety of health promotion aspirations, some of which were directly related to the activity, while the majority of the aspirations concerned areas that extended beyond the activity itself, such as personal develop­ment and contributing to a social network. The strategies expressed by the leaders, were somewhat unclear, but could be related to the three areas, activity environment, activity as such and to the leaders’ own leadership. DISCUSSION AND CONCLUSION: This study provided an insight of how the activity-leaders describe their work. The health promoting aspirations expressed, focusing on activity itself, as well as on specific social skills, confirmed the results of previous studies on leader­ship in youth activities. The social and educative dimension of the leadership was prominent in the leaders’ narratives. The meeting between the leisure activity associations and schools were described in positive words, mainly due to the contact area created between the associa­tions and the adolescents. For future research observational studies that illustrate how the leadership is manifested in practice was suggested, as well as both qualitative and quantita­tive studies that illustrate the youths’ views on the leadership and the AF-program as a whole.