Mia och Klara- karaktären Tabita Karlsson är den ideala White trash-stereotypen. Hon är en deltidisarbetslös ensamstående mamma med tre barn med tre olika män. Hon är sexuellt promiskuös, röker och dricker alkohol i tid och otid, pratar dialekt och bor på landet. Ovårdad och odisciplinerad, sedeslös, vulgär och agerar helt utan tanke på vad som anses passande av den rådande medelklassnormen. Med Tabita Karlsson som material presenteras de diskurser vilka utgör White trash-stereotypen med hjälp av diskursanalys enligt Laclau och Mouffe. För att bredda sammanhangen gjordes en kontextualisering av diskursanalysen i uppsatsen där debatter, fenomen och aktörer vilka använder White trash- begreppet och fyller det med mening, analyserats.                       Norbert Elias och John L Scotsons analys av en ojämn maktfördelning mellan etablerade och outsiders användes för att presentera relationen mellan den grupp etablerade som använder ordet White trash och den grupp outsiders vilka föreställs vara White trash. Genom en klassanalys argumenteras det i uppsatsen för att de etablerade har en gemensam kultur vilken strakt präglas av medelklassnormer.                       Med Mary Douglas teori om rituell orenhet analyseras White trash som en social funktion där etiketten smuts appliceras på de fenomen vilka inte passar in i den förväntade ordningen. Den föreställda underklassen med White trash-stereotypen som representant ses i det ljuset som brott mot medelklassnormen och den goda samhällsandan. Dessa normbrottsliga handlingar stigmatiserar brottslingen som vitt skräp, White trash.                       En bakgrund till uppsatsen var att öka förståelsen och innebörden av White trash-stereotypen i Sverige eftersom det inledande visade sig finnas väldigt få vetenskapliga publikationer på ämnet.

Jämställdhet ses som något eftersträvansvärt i Sverige idag. Hur jämställdhet kan uppnås anses handla om att kvinnor och män, inom en heterosexuell relation, byter sysslor med varandra. En av de sysslorna är att vara föräldraledig. Denna uppsats gör en queerteoretisk analys av faderskap. Empirin utgörs av intervjuer med, och observationer av, fem medelklasspappor i Stockholm. Uppsatsen undersöker hur informanterna tar sig an ett kvinnligt kodat område samtidigt som de förhåller sig till maskulina genuskonstruktioner och praktiker. Resultatet visar att pappaledighet är normerande inom jämställdhetsdiskursen. Jämställdhetsdiskursen är även medelklassbetingad. Informanterna förhåller sig till en maskulinitet som består av traditionellt maskulina värdeord som aktiv, tydlig och trygg, liksom av feminint betingade ord som närvarande och omhändertagande. Informanterna stärker sedermera denna maskulinitet i homosociala sammanhang. Genuskonstruktionerna störs utanför jämställdhetsdiskursen när mannen är föräldraledig medan barnet fortfarande kan ammas. En ammande man skulle även bryta mot genuskonstruktionerna inom en jämställdhetsdiskurs.

Studien syftar till att undersöka hur personer som bor i en bruksort och jobbar inom industri upplever betydelsen av klass i deras liv och hur/om det påverkar deras identitet. För att svara på detta användes frågeställningarna: Hur positionerar sig deltagarna inom en upplevd klasstruktur? På vilket sätt upplever studiedeltagarna att klass spelar/inte spelar roll för deras identitet? På vilket sätt upplever studiedeltagarna att klass spelar/inte spelar roll för deras gruppidentitet? Under vilka omständigheter upplever deltagarna att klass är betydelsefullt? Undersökningen skedde genom intervjuer med personer som arbetar inom industri i samma bruksort. Tidigare forskning visar att klassidentitet fortfarande är avgörande i en rad avseenden. Exempelvis påverkar det i stor utsträckning vad för kultur man konsumerar och vilka fritidsaktiviteter man ägnar sig åt. Däremot visar forskningen att klassidentitet och objektiv klasstillhörighet sällan överensstämmer vilket tyder på att klassidentitet bör förstås som en ”fiktiv identitet”. Post och senmoderna teoretiker hävdar samtidigt att det har skett en individualisering av identitet. Att skapandet av en identitet är ett reflexivt projekt där klassidentitet inte längre är relevant. Studien visar att deltagarna präglas av en mångtydig föreställning av klass och identifierar sig både som arbetarklass och medelklass samtidigt. Samtidigt uttrycker deltagarna en identitet i relation till bruksorten de lever i som överordnad klassidentiteter. Man upplever inte att klass präglar bruksorten dels för att man inte ser tydliga klasskillnader men också på grund av att ämnet är så främmande.

Ett bostadshus på Hornsbruksgatan. Inte med syfte att krångla till någonting, men är dina krav att leva det liv som medelklassen år 2012 tar för givet, så finns risk för att det skaver. Annars är det bara ett värdelöst litet hus, men åtminstone inte byggt i plast.

Syftet med denna studie var att undersöka medelklassens inställning och uppfattning gentemot hälsofrämjande aktiviteter och hur det som fanns tillgängligt på arbetsplatsen utnyttjades. Som representanter för medelklassen har jag valt personer ur yrkesgruppen lärare. I studien användes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex lärare, tre kvinnor från en skola och två män och en kvinna från en annan skola, intervjuades för att få ta reda på deras inställningar och uppfattningar om hälsofrämjande aktiviteter. Skolorna ligger i Skåne och erbjuder olika hälsofrämjande aktiviteter för lärarna. Resultatet av studien visar att lärare är positivt inställda till hälsofrämjande aktiviteter och att uppfattningen om dessa aktiviteter är ganska likartade. Resultatet visar också att motiveringen till att syssla med hälsofrämjande aktiviteter ofta är av sociala skäl, att umgås och träffa vänner/kollegor. / The purpose of this study was to examine middle-class attitude and perception towards health beneficial activities and how the available activities in the workplace were used. As representatives of the middle class, I have chosen people from the profession of teacher. The study used a qualitative approach through interviews. Six teachers, three women from one school and two men and a woman from another school, were interviewed to determine their attitudes and perceptions of health beneficial activities. The schools are located in southern Sweden and offer different health beneficial activities for the teachers. The result of this study show that teachers are receptive to health beneficial activities and the perception of these activities are quite similar. The results also show that the justification for engaging in health beneficial activities is often for social reasons, to socialize and meet friends/colleagues.

The purpose of this study is to examine the effect the Nazi threat had on the swedish labour movement between 1932 and 1939 and to enrich what kind of pre-understanding they had about the fall of the Weimar Republic and the upcoming and effects of the Third Reich. Brought by the development in Germany, a debate and struggle took place in the Social Democratic journal Tiden over the meaning of concepts and there ability, in the hands of demagogs, to overthrow democratic structures. The concept of socialism and its concepts attribute play a major part in this investigation. By establishing fields of tension such as - nation vs internationalism, socialism in theory and in practice, political democracy vs evolved democracy and the diverse principles of neutrality, the first principle meaning the defending of national boarders, the other meaning not only defending your own country but taking an active part in defending democracy in the world - I was able to observe the movement and change of concepts within this fields. The result showing that the concept of socialism and near related attributes, in the hands of national socialists had undertaken a wast change of meaning, which applied in the Swedish debate threatened to undermine the power and force of the Social Democrats applied in the political discourse in Sweden. To defend itself and strengthening the Social Democratic hegemony as well as maintaining the goal of evolved democratic expansion, they were forced to win the confidence and votes of the middle class. To do that they had to revise and adapt and to some extent marginalize the socialistic ideology and the concepts attached to the Marxian legacy. Make it fit to the economic and social demands of the time. The understanding of the German development between 1918 and 1939 and the strategy and ideology of the Nazi movement in Tiden is explicit. A main reason for the democratic doom was considered the Treaty of Versailles.

The purpose of the study is to investigate high school students’ attitude towards masculinity, and whether the attitude differs depending on the students’ class background and gender. The study has been conducted through a quantitative method where paper surveys have been distributed to a school in Norrbotten county. The theoretical framework used in the study is two ideal types of masculinity that I have developed based on both Raewyn Connell’s understanding of the hegemonic masculinity positions and Lucas Gottzén’s description of the two positions that today dominate the hegemonic masculinity. In addition to these, previous research that concerns masculinity and school has also contributed to the construction of the ideal types. This study will name the ideal types as the older masculinity and the new masculinity. The older masculinity places a greater focus on manual work, the body and the distinction to the feminine. The new masculinity can adopt feminine-coded chores without risking losing masculinity. The result showed that class more rarely was a factor in relation to how the respondents related to masculinity, on the other hand, gender more often turned out to be a factor that explained how the respondents related to masculinity. Middle-class and working-class boys often had a common understanding and experience in relation to masculinity, on the other hand, working-class and middle-class girls’ understanding and experience of the importance of masculine traits in boys and girls differed. In several cases, working-class girls considered it more important to maintain a distinction between male and female than boys did, which in this study showed that they were involved in reproducing hegemonic masculinity.

Within media and communications studies, questions of taste have often been associated with the dichotomy of high versus popular culture. The French sociologist Pierre Bourdieu has also used mass media products in his studies of class determined tastes and dispositions. In this paper the author uses the theoretical framwork of Bourdieu to examine aspects of social class and legitimate taste in the interior design magazine "Sköna Hem", a market leading magazine within it's genre of lifestyle magazines in Sweden. A specific type of feature article, where a real-life home is portrayed, is studied using the critical discourse analysis of Norman Fairclough. The homes portrayed are predominantly affluent and display elements of conspicuous consumtion as mediated through legitimate taste and cultural capital. Common traits are identified in writing style as well as the furnishings of the homes portrayed. Deviations from the norm are also discussed. The author also discusses text production with an emphasis on the impact of informal chriteria of quality on the selection of homes portrayed. The results show that the aesthetic ideals represented in the magazine correlate well to the "aesthetic disposition" described by Bourdieu as closely tied to haute bourgeois habitus. Shared discoursive elements include an emphasis on form as a characteristic of quality, an attitude of detachment as a way of relating to the objects of culture and a distancing from questions of economic neccessity. These elements are projected rhetorically through modality markers of high affinity, leaving the impression of a general defintion of style and beauty. Given that these results are representative of lifestyle journalism as a whole, the author interprets this as a hegemonizing process wherein a subjective defintion of taste typical of the haute bourgeois comes to represent an absolute. She proposes that this contributes to a pathologizing of powerless groups in society.

<p>Jag kommer i denna uppsats med hjälp av diskursanalys, analysera och studera vilka diskurser som finns i och med begreppet klassresa. Jag kommer även att presentera de identitetsprocesser som pågår vid klassresan. Jag vill med denna uppsats se hur viktig klasstillhörigheten är och hur processen går till när en person gör en så kallad klassresa. Jag ska belysa flytten från att ha tillhört arbetarklassen till att tillhöra medelklassen. Jag kommer att beskriva hur dessa personer upplever flytten samt hur de kände att de blev bemötta av andra människor i medelklassen.</p>

Jag kommer i denna uppsats med hjälp av diskursanalys, analysera och studera vilka diskurser som finns i och med begreppet klassresa. Jag kommer även att presentera de identitetsprocesser som pågår vid klassresan. Jag vill med denna uppsats se hur viktig klasstillhörigheten är och hur processen går till när en person gör en så kallad klassresa. Jag ska belysa flytten från att ha tillhört arbetarklassen till att tillhöra medelklassen. Jag kommer att beskriva hur dessa personer upplever flytten samt hur de kände att de blev bemötta av andra människor i medelklassen.