Konflikter och händelser som drabbar människor hårt har under historiens gång ofta engagerat sin omgivning och omvärld till att agera. Så också under det spanska inbördeskriget (1936-39) då general Francos styrkor reste sig mot den sittande regeringen. Runt om i Europa startades insamlingar till förmån för det lidande spanska folket och så också i Sverige i den så kallade Spanienhjälpen. Under den svenska rörelse som kallades Spanienhjälpen var kommunisterna väldigt aktiva och synliga i rörelsen vilket också enligt Bertil Lundviks avhandling, Solidaritet och partitaktik. Den svenska arbetarrörelsen och spanska inbördeskriget 1936-1939, innebar att de kunde gå framåt i såväl kommunval, landstingsval som inom fackföreningsrörelsen. Lundviks resultat kom att stå som grund i denna studie och ledde till denna uppsats syfte. Nämligen om man kan finna fler exempel på organisationer än kommunisterna som fick uppleva något liknande? Att genom ett aktivt och engagerat arbete inom Spanienhjälpen öka sin popularitet såväl som sitt inflytande. Denna studies fokus ligger således inte på kommunisternas Spanienrörelse utan fokus ligger på Hofors syndikalister och huvudfrågeställningen till detta arbete lyder: Ökade syndikalisterna, likt kommunisterna på vissa orter i landet, i Hofors genom ett aktivt engagemang i Spanienrörelsen sitt inflytande och sin popularitet på orten? Källmaterialet som har legat till grund för denna studie kommer uteslutande från Arkiv Gävleborg och för att söka svar på mina frågeställningar har jag i huvudsak främst använt mig av protokoll och verksamhetsberättelser från Hofors syndikalister. Men även protokoll från kommunisterna, socialdemokraterna och socialistiska partiet har använts för att bilda mig en djupare uppfattning. Hofors syndikalisters arbete i Spanienrörelsen var på intet sätt olik andra organisationers arbete runt om i landet. Man anordnade föredrag, diskussionsmöten, samlade in pengar, uttaxerade sina medlemmar och man anordnade danser för att nämna några exempel. Resultatet av denna studie och svaret på dess huvudfrågeställning är nej, Hofors syndikalister ökade varken sitt medlemsantal eller inflytande på orten under denna period. Faktum är att under de år som denna studie riktar in sig på, 1936-39, var det bara under 1937 som medlemsantalet gick upp. Åren efter 1937 sjönk både organisationens medlemsantal och det tidigare stora engagemanget i Spanienrörelsen vilket styrelsens beklagade och till viss del förklarade med att arbetstillgången på orten gick ner och människor flyttade till andra orter. 35 Man motarbetades också under perioden av t.ex. LO vilket enligt syndikalisterna fick medlemmar att avbryta sitt medlemskap. Intressant dock är att under det år syndikalisterna var som mest aktiva, 1937, så gick också medlemsantalet också upp. Om detta var en tillfällighet eller om det var ett resultat av aktivt arbete i Spanienrörelsen går bara att spekulera i. För att kunna fastslå att ökningen berodde på ett aktivt arbete i Spanienrörelsen hade det krävts liknande siffror för 1938 och 1939, vilket som sagt ej var fallet.

Syftet med uppsatsen är främst att visa hur splittrade de socialdemokratiska kvinnorna var och att detta förklarar att de som kollektiv hade svårt att få nämnvärd makt. Att deras makt var svag förklaras också av att de kom med i arbetarrörelsen när den fått fast form, en form som männen skapat. Begreppet vägberoende förklarar här kvinnornas svårigheter. Viktigt har också varit att visa att flertalet kvinnor uppenbarligen engagerade sig för att få umgås med andra kvinnor i en trivsam samvaro. De aktiva kvinnorna hade ofta inget uttalat stöd från sina medsystrar.

Symbolbruket i arbetarrörelsens fanor skiljer sig åt beroende på var någonstans i Sverige den har sitt ursprung. Denna studie har i avsikt att synliggöra likheter och skillnader i bruket av historiska symboler mellan de olika arbetarföreningarna i Landskrona under perioden 1890-1906. Undersökningens grund ligger i komparation av den historiska symbolik som avbildas i fanorna.

The purpose of this master's thesis is to describe and analyse the origin and development of the library of Workers´ Educational Association in the community of Oskarström. This library is special because the organisation run it much longer than usual, until 1977, and to find an answer to why, we have the following questions: Why does the library of Workers´ Educational Association start their activity in Oskarström, and how does it develop, in relation to premises, librarians, financing, the stock of books and the numbers of books out on loan? What is the reason that the library in Oskarström is municipalized as late as 1977? The methods we use are hermeneutics and evaluation of the sources. The library is founded in 1914 and become important for the workers. Important sources of income are the subventions given by the state, municipality and other associations. The library acts as a public library during all its time. After the final reforms of the municipalities in Sweden, the new municipality Halmstad take over the library in 1974. The reason why the organisation runs it until 1977 is because the municipality wants to build new premises for the library, and these are not finished until that year. / Uppsatsnivå: D

No description available.

Sammanfattning Asa-konflikten utspelades i Småland under åren 1934 och 1935. Den ansågs vara en betydelsefull milstolpe i arbetarrörelsens historia i Kronobergs län men verkar nu vara relativt bortglömd. Det var en långdragen facklig och juridisk strid om föreningsrätten och rätten att verka som en fackförening mellan lantarbetarna, företrädda av Svenska Lantarbetareförbundet, och de tyska ägarna – Stinnes, företrädd av svensken (och nazisten) Söderström som var gift med en av finansmagnaten Hugo Stinnes döttrar. Det var även en kamp som utspelades i det offentliga rummet med rapportering och opinionsbildning i pressen bland annat från den år 1934 nystartade socialdemokratiska tidningen Kronobergaren.   Asa-konflikten utkämpades mellan de anställda lantarbetarna på Asa herrgård, som ligger 4 mil norr om Växjö, och gårdens ägare och förvaltare. Antalet arbetare som direkt berördes av denna fackliga konflikt var ett knappt trettiotal personer varav flertalet var familjeförsörjare. Indirekt berördes därmed ett 70-tal personer. Strejken och blockaden varade i nästan ett år. Konflikten väckte uppmärksamhet även utanför Kronobergs län då den i första hand rörde den viktiga föreningsrätten och rätten för lantarbetarna att teckna ett kollektivavtal.   Konflikten har inte varit föremål för mer omfattande akademisk forskning. Gunnar Sträng, då nybliven facklig ombudsman för ett offensivt lantarbetarfack, var med och hjälpte till att arbetarna vann konflikten och fick sitt kollektivavtal. Asa-konflikten är betydelsefull då den blev landets sista vräkningskonflikt. Gunnar Sträng ansåg att denna konflikt bidrog till att lagstiftning mot denna stridsåtgärd sedan infördes.   Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Asa-konfliktens förlopp framställdes i vissa utvalda tidningar och vad som bidrog till att strejken lyckades nå sitt huvudmål att teckna ett kollektivavtal för lantarbetarna. Den arbetarvänliga pressen rapporterade flitigt och ställde sig på de strejkandes sida. Borgerlig press var antingen tyst eller negativ. Vidare analyseras hur lantarbetarnas fackliga organisering i Småland påverkades av strejken. Det framkommer i uppsatsen att under de tre åren efter den lyckade strejken, från 1935 till 1938, mer än tredubblades antalet fackanslutna lantarbetare i Småland.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i det svenska mottagandet av Alexandra Kollontajs novellsamling Arbetsbiens kärlek, och undersöker vidare hur hennes texter i svensk press infogades i den svenska mellankrigstidens debatt om kvinnofrågor. Som bakgrund används också Kollontajs teoretiska verk Den nya moralen och arbetarklassen (1923) samt Kvinnans ställning i den ekonomiska samhällsutvecklingen (1926), de två verk av Kollontaj som fanns tillgängliga på svenska vid denna tid.

The purpose of this study is to examine the effect the Nazi threat had on the swedish labour movement between 1932 and 1939 and to enrich what kind of pre-understanding they had about the fall of the Weimar Republic and the upcoming and effects of the Third Reich. Brought by the development in Germany, a debate and struggle took place in the Social Democratic journal Tiden over the meaning of concepts and there ability, in the hands of demagogs, to overthrow democratic structures. The concept of socialism and its concepts attribute play a major part in this investigation. By establishing fields of tension such as - nation vs internationalism, socialism in theory and in practice, political democracy vs evolved democracy and the diverse principles of neutrality, the first principle meaning the defending of national boarders, the other meaning not only defending your own country but taking an active part in defending democracy in the world - I was able to observe the movement and change of concepts within this fields. The result showing that the concept of socialism and near related attributes, in the hands of national socialists had undertaken a wast change of meaning, which applied in the Swedish debate threatened to undermine the power and force of the Social Democrats applied in the political discourse in Sweden. To defend itself and strengthening the Social Democratic hegemony as well as maintaining the goal of evolved democratic expansion, they were forced to win the confidence and votes of the middle class. To do that they had to revise and adapt and to some extent marginalize the socialistic ideology and the concepts attached to the Marxian legacy. Make it fit to the economic and social demands of the time. The understanding of the German development between 1918 and 1939 and the strategy and ideology of the Nazi movement in Tiden is explicit. A main reason for the democratic doom was considered the Treaty of Versailles.

<h1>Sammanfattning</h1><p>Asa-konflikten utspelades i Småland under åren 1934 och 1935. Den ansågs vara en betydelsefull milstolpe i arbetarrörelsens historia i Kronobergs län men verkar nu vara relativt bortglömd. Det var en långdragen facklig och juridisk strid om föreningsrätten och rätten att verka som en fackförening mellan lantarbetarna, företrädda av Svenska Lantarbetareförbundet, och de tyska ägarna – Stinnes, företrädd av svensken (och nazisten) Söderström som var gift med en av finansmagnaten Hugo Stinnes döttrar. Det var även en kamp som utspelades i det offentliga rummet med rapportering och opinionsbildning i pressen bland annat från den år 1934 nystartade socialdemokratiska tidningen <em>Kronobergaren</em>.</p><p> </p><p>Asa-konflikten utkämpades mellan de anställda lantarbetarna på Asa herrgård, som ligger 4 mil norr om Växjö, och gårdens ägare och förvaltare. Antalet arbetare som direkt berördes av denna fackliga konflikt var ett knappt trettiotal personer varav flertalet var familjeförsörjare. Indirekt berördes därmed ett 70-tal personer. Strejken och blockaden varade i nästan ett år. Konflikten väckte uppmärksamhet även utanför Kronobergs län då den i första hand rörde den viktiga föreningsrätten och rätten för lantarbetarna att teckna ett kollektivavtal.<strong><em></em></strong></p><p> </p><p>Konflikten har inte varit föremål för mer omfattande akademisk forskning. Gunnar Sträng, då nybliven facklig ombudsman för ett offensivt lantarbetarfack, var med och hjälpte till att arbetarna vann konflikten och fick sitt kollektivavtal. Asa-konflikten är betydelsefull då den blev landets sista vräkningskonflikt. Gunnar Sträng ansåg att denna konflikt bidrog till att lagstiftning mot denna stridsåtgärd sedan infördes.<em></em></p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Asa-konfliktens förlopp framställdes i vissa utvalda tidningar och vad som bidrog till att strejken lyckades nå sitt huvudmål att teckna ett kollektivavtal för lantarbetarna. Den arbetarvänliga pressen rapporterade flitigt och ställde sig på de strejkandes sida. Borgerlig press var antingen tyst eller negativ. Vidare analyseras hur lantarbetarnas fackliga organisering i Småland påverkades av strejken. Det framkommer i uppsatsen att under de tre åren efter den lyckade strejken, från 1935 till 1938, mer än tredubblades antalet fackanslutna lantarbetare i Småland.</p>

After being excluded from the Swedish Social Democrat party in 1917, the Revolutionary Socialists founded the Social Democrat Left Party. From this point onwards, the Social Democratic hegemony and dominant position within the Swedish workers movement and political landscape was challenged. This thesis aims to investigate the power struggles between these two parties, the Revolutionary Socialists and the Social Democrats, and their desire to influence control of the unions. Taking cues from earlier research calling for a more localized look at this struggle, this thesis turns to a case study of union matters of the the Factory Workers Union Local 84, at Västerviks Tändsticksfabrik, a match manufacturer and largest employer in the Swedish coastal town of Västervik from 1925 to 1930. Organizational material including meeting protocols, annual reports and member registration lists from the local political parties, cooperative union organizations (VFS) and Local 84 serve as secondary data sources. These documents were then analyzed through the methodological and theoretical framework of power resources. The findings from this study were extensive. However, first and foremost, the results show Local 84 to be dominated by members of the Swedish Communist Party (SKP) during the length of the study period. Interestingly, the material also indicates strong collaborative ties between Social Democrats and non-party workers on issues surrounding local condition and everyday issues. The everyday class struggle against the factory owners was very successful for the communist leadership, resulting in broad confidence among the workers, in turn strengthening the communist representative’s positions. Despite the claim that communists tended to resort to more conflict-laden measures, such as strikes or blockades, to achieve their demands, this study presents a different conclusion. The strategy of the communists in Local 84 was instead focused on collaboration beyond political boundaries in order to achieve their local and practical demands.