The essay is about the farmworkers that worked within a system of payment. This consisted in one part of a small amount of salary as payment in money and the other two was for food and a place to live. This type of payment made it problematic to see how much a worker actually earned. It was especially hard to compare with an industrial worker when the houses where run down and the food had a bad quality. Focus for this essay is what was discussed in the union’s weekly newspaper “Lantarbetaren” about the farmworkers between the years 1938-1942 when the debate was most intense, which it was in the last years, were the system of this type of payment was obsolete. The essay is focused in three areas, the buildings that the workers lived in and its living condition, the work condition and the workers right to organize.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur bakgrund, ålder, familjesituation, arbetskraft, förändring av social ställning och flyttningar sett ut för torparna på Skälby gård i Kalmar kring år 1890. Därtill att, om möjligt, peka på faktorer som lett till minskning av antalet torpare på Skälby gård. Främst kyrkobokföring har legat till grund för undersökningarna. Resultatet visar att torparna på Skälby gård år 1890 hade hög ålder och var gifta. De hade många barn, varav flera vuxna, som stannade hemma som arbetskraft. Torparna hade liknande social ställning som sina föräldrar och flyttade inte så långt. Få blev arbetare och emigration var relativt vanligt i gruppen. De ser ut att ha strävat efter självägande.

The workobligations and the form of salary for the workers at Johannishus estate is the main objective of this essay. Knowledge about those subjects was obtained through the use of source material from Johannishus estates private archive. Description of the estate and its owners is included to give a perspective of the place of employment and the employer. A personal description of the lives for the three most prominent working klasses is included through material written by a woman formely employed at Johannishus. The workers was not susceptible for moving which gives an inclination that they were treated well. Between the years that has been a part of this reserch the amount of daylabor that the workers were obliged to do does not differ in any evident way. Only the later year have a smaller distribution because of the workhour laws that changed some of the conditions of the worker. Many of these workers were paid in provisions and other necessities rather than a salary consisting of money.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnan skildras i två verk i svensk arbetarlitteratur. Romanerna som ligger till grund för undersökningen är Moa Martinsons <em>Mor gifter sig </em>(1936) och Ivar Lo-Johanssons <em>Analfabeten </em>(1951). För att belysa uppsatsens syfte har följande frågeställningar ställts: Hur skildras kvinnliga könsroller i de båda romanerna? På vilket sätt skildras kvinnans underordning i förhållande till mannen? Finns det någon skillnad i hur kvinnan framställs i de båda romanerna utifrån ett samhälleligt perspektiv? De perspektiv som använts som utgångspunkt för uppsatsens teoretiska bakgrund är baserad på feministiska föreställningar om hur genus och kön är kulturellt och samhälleligt konstruerat, samt hur kvinnan ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv har ansetts vara underordnad mannen. Tidigare forskning utgår ifrån Ebba Witt-Brattströms (1988) och Magnus Nilssons (2003) avhandlingar om Moa Martinsons respektive Ivar Lo-Johanssons författarskap. Undersökningen är utförd med hjälp av hermeneutik samt närläsning som metod. Uppsatsens resultat visar att Moa Martinsons skildring av kvinnan uppvisar vad feministisk forskning anser vara typiska kvinnliga egenskaper, dock finns avvikelser från vad tidigare forskning hävdat vara utmärkande för Martinsons författarskap. Ivar Lo-Johanssons skildring av kvinnan är tvetydig. Kvinnan skildras mer som en betydelsefull tillgång i det gemensamma hemmet och uppvisar därmed motsägelsefulla drag av vad feministisk forskning hävdar är typisk för den kvinnliga könsrollen.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnan skildras i två verk i svensk arbetarlitteratur. Romanerna som ligger till grund för undersökningen är Moa Martinsons Mor gifter sig (1936) och Ivar Lo-Johanssons Analfabeten (1951). För att belysa uppsatsens syfte har följande frågeställningar ställts: Hur skildras kvinnliga könsroller i de båda romanerna? På vilket sätt skildras kvinnans underordning i förhållande till mannen? Finns det någon skillnad i hur kvinnan framställs i de båda romanerna utifrån ett samhälleligt perspektiv? De perspektiv som använts som utgångspunkt för uppsatsens teoretiska bakgrund är baserad på feministiska föreställningar om hur genus och kön är kulturellt och samhälleligt konstruerat, samt hur kvinnan ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv har ansetts vara underordnad mannen. Tidigare forskning utgår ifrån Ebba Witt-Brattströms (1988) och Magnus Nilssons (2003) avhandlingar om Moa Martinsons respektive Ivar Lo-Johanssons författarskap. Undersökningen är utförd med hjälp av hermeneutik samt närläsning som metod. Uppsatsens resultat visar att Moa Martinsons skildring av kvinnan uppvisar vad feministisk forskning anser vara typiska kvinnliga egenskaper, dock finns avvikelser från vad tidigare forskning hävdat vara utmärkande för Martinsons författarskap. Ivar Lo-Johanssons skildring av kvinnan är tvetydig. Kvinnan skildras mer som en betydelsefull tillgång i det gemensamma hemmet och uppvisar därmed motsägelsefulla drag av vad feministisk forskning hävdar är typisk för den kvinnliga könsrollen.

Sammanfattning Asa-konflikten utspelades i Småland under åren 1934 och 1935. Den ansågs vara en betydelsefull milstolpe i arbetarrörelsens historia i Kronobergs län men verkar nu vara relativt bortglömd. Det var en långdragen facklig och juridisk strid om föreningsrätten och rätten att verka som en fackförening mellan lantarbetarna, företrädda av Svenska Lantarbetareförbundet, och de tyska ägarna – Stinnes, företrädd av svensken (och nazisten) Söderström som var gift med en av finansmagnaten Hugo Stinnes döttrar. Det var även en kamp som utspelades i det offentliga rummet med rapportering och opinionsbildning i pressen bland annat från den år 1934 nystartade socialdemokratiska tidningen Kronobergaren.   Asa-konflikten utkämpades mellan de anställda lantarbetarna på Asa herrgård, som ligger 4 mil norr om Växjö, och gårdens ägare och förvaltare. Antalet arbetare som direkt berördes av denna fackliga konflikt var ett knappt trettiotal personer varav flertalet var familjeförsörjare. Indirekt berördes därmed ett 70-tal personer. Strejken och blockaden varade i nästan ett år. Konflikten väckte uppmärksamhet även utanför Kronobergs län då den i första hand rörde den viktiga föreningsrätten och rätten för lantarbetarna att teckna ett kollektivavtal.   Konflikten har inte varit föremål för mer omfattande akademisk forskning. Gunnar Sträng, då nybliven facklig ombudsman för ett offensivt lantarbetarfack, var med och hjälpte till att arbetarna vann konflikten och fick sitt kollektivavtal. Asa-konflikten är betydelsefull då den blev landets sista vräkningskonflikt. Gunnar Sträng ansåg att denna konflikt bidrog till att lagstiftning mot denna stridsåtgärd sedan infördes.   Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Asa-konfliktens förlopp framställdes i vissa utvalda tidningar och vad som bidrog till att strejken lyckades nå sitt huvudmål att teckna ett kollektivavtal för lantarbetarna. Den arbetarvänliga pressen rapporterade flitigt och ställde sig på de strejkandes sida. Borgerlig press var antingen tyst eller negativ. Vidare analyseras hur lantarbetarnas fackliga organisering i Småland påverkades av strejken. Det framkommer i uppsatsen att under de tre åren efter den lyckade strejken, från 1935 till 1938, mer än tredubblades antalet fackanslutna lantarbetare i Småland.

<h1>Sammanfattning</h1><p>Asa-konflikten utspelades i Småland under åren 1934 och 1935. Den ansågs vara en betydelsefull milstolpe i arbetarrörelsens historia i Kronobergs län men verkar nu vara relativt bortglömd. Det var en långdragen facklig och juridisk strid om föreningsrätten och rätten att verka som en fackförening mellan lantarbetarna, företrädda av Svenska Lantarbetareförbundet, och de tyska ägarna – Stinnes, företrädd av svensken (och nazisten) Söderström som var gift med en av finansmagnaten Hugo Stinnes döttrar. Det var även en kamp som utspelades i det offentliga rummet med rapportering och opinionsbildning i pressen bland annat från den år 1934 nystartade socialdemokratiska tidningen <em>Kronobergaren</em>.</p><p> </p><p>Asa-konflikten utkämpades mellan de anställda lantarbetarna på Asa herrgård, som ligger 4 mil norr om Växjö, och gårdens ägare och förvaltare. Antalet arbetare som direkt berördes av denna fackliga konflikt var ett knappt trettiotal personer varav flertalet var familjeförsörjare. Indirekt berördes därmed ett 70-tal personer. Strejken och blockaden varade i nästan ett år. Konflikten väckte uppmärksamhet även utanför Kronobergs län då den i första hand rörde den viktiga föreningsrätten och rätten för lantarbetarna att teckna ett kollektivavtal.<strong><em></em></strong></p><p> </p><p>Konflikten har inte varit föremål för mer omfattande akademisk forskning. Gunnar Sträng, då nybliven facklig ombudsman för ett offensivt lantarbetarfack, var med och hjälpte till att arbetarna vann konflikten och fick sitt kollektivavtal. Asa-konflikten är betydelsefull då den blev landets sista vräkningskonflikt. Gunnar Sträng ansåg att denna konflikt bidrog till att lagstiftning mot denna stridsåtgärd sedan infördes.<em></em></p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Asa-konfliktens förlopp framställdes i vissa utvalda tidningar och vad som bidrog till att strejken lyckades nå sitt huvudmål att teckna ett kollektivavtal för lantarbetarna. Den arbetarvänliga pressen rapporterade flitigt och ställde sig på de strejkandes sida. Borgerlig press var antingen tyst eller negativ. Vidare analyseras hur lantarbetarnas fackliga organisering i Småland påverkades av strejken. Det framkommer i uppsatsen att under de tre åren efter den lyckade strejken, från 1935 till 1938, mer än tredubblades antalet fackanslutna lantarbetare i Småland.</p>

Syftet med uppsatsen ”Plikt och elände” var att sätta 1900-talets statare och deras levnadsförhållande i fokus genom att jämföra det muntliga berättandet av en före detta statarunge med tre skönlitterära verk. Verken skrevs av Ivar Lo-Johansson och ingår i den så kallade ”statarskolan” (kollektivistiska berättelser), i Ivar Los fall ofta baserade på hans egna upplevelser från barndomen. Uppsatsens analys omfattar ämnen som statarnas boende, flyttarna, kvinnornas utsatthet, maten med mera. Resultatet visar att den muntliga källan och romanerna stämmer bra överens i beskrivandet av statarlivet.

Kungsgatan av Ivar Lo-Johansson visar urbaniseringen och moderniteten i mellankrigstidens Sverige. Romanen har framför allt studerats genom protagonisten Adrians bildningsresa, men denna uppsats framhåller statardottern Martas fall som kvintessentiell för Lo-Johanssons gestaltning av moderniteten. Med avstamp i det frihetstema Ola Holmgren identifierat i Lo-Johanssons författarskap tillämpar jag existentialistiska begrepp från Jean-Paul Sartre i syfte att undersöka vad Martas fall orsakas av och hur hennes fall relaterar till moderniteten såsom den beskrivits av Marshall Berman och Georg Simmel. Slutsatsen blir att Martas livsöde bör förklaras i termer av att hon agerar i ond tro och att hon därigenom antar ett omodernt levnadsmönster som inte fungerar i moderniteten. Orsaken till hennes agerande härleds till en obalans mellan transcendens och fakticitet, en orsak som rättfärdigas med hjälp av Lo-Johanssons andra skildringar av statarnas livsvillkor. Slutsatsen blir att moderniteten gestaltas som krävande invånarnas anpassning och att alla inte är kapabla till sådan, vilket förtydligas om man utvecklar Holmgrens forskning genom existentialistiska begrepp och nyttjar dem till att analysera Martas fall.

I första kapitlet av Mor gifter sig begår flickan Mia ett regelbrott. Uppsatsen pekar på hur detta är den första av en rad motståndsstrategier som hon anammar i syfte att skapa sig ett större handlingsutrymme eller, om så bara för en stund, frigöra sig från underordning och känslor av förnedring. I romanen har jag identifierat fyra nyckelscener, där Mia använder sig av lika många strategier för att undkomma situationer av maktlöshet. Det är fyra avgörande scener på så vis att de har betydelse för såväl Mias som för romanens utveckling. Förutom att identifiera vilka motståndsstrategierna är, undersöker uppsatsen genom en närläsning av romanen med särskilt fokus på de fyra nyckelscenerna vad strategierna fyller för funktion och vad det säger om den makt som Mia gör motstånd mot. Ebba Witt-Brattström går grundligt igenom romanen med avseende på kvinnoliv och patriarkala strukturer i sin avhandling Moa Martinson, men rör även vid de klassrelaterade maktstrukturerna. Det är dessa senare som denna uppsats främst sätter fokus på. Med ett litteratursociologiskt perspektiv undersöks de teman av maktlöshet och motstånd som romanen rymmer. Med stöd i främst Lars Furulands Statarna i litteraturen och Nina Björks Fria själar, men även i en LO-rapport om arbetarrörelsens kvinnliga pionjärer, fogas romanens hierarkier in i sitt ekonomiskhistoriska perspektiv. Det litteraturhistoriska perspektivet har Witt-Brattströms avhandling och Eva Adolfssons essäer i Hör jag talar! varit behjälpliga med. För analysdelens resonemang om makt och maktlöshet, slutligen, har Michel Foucaults maktkritiska teorier i Övervakning och straff, samt i artikeln ”Makt och upplysning”, varit värdefulla.