No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur bakgrund, ålder, familjesituation, arbetskraft, förändring av social ställning och flyttningar sett ut för torparna på Skälby gård i Kalmar kring år 1890. Därtill att, om möjligt, peka på faktorer som lett till minskning av antalet torpare på Skälby gård. Främst kyrkobokföring har legat till grund för undersökningarna. Resultatet visar att torparna på Skälby gård år 1890 hade hög ålder och var gifta. De hade många barn, varav flera vuxna, som stannade hemma som arbetskraft. Torparna hade liknande social ställning som sina föräldrar och flyttade inte så långt. Få blev arbetare och emigration var relativt vanligt i gruppen. De ser ut att ha strävat efter självägande.

The workobligations and the form of salary for the workers at Johannishus estate is the main objective of this essay. Knowledge about those subjects was obtained through the use of source material from Johannishus estates private archive. Description of the estate and its owners is included to give a perspective of the place of employment and the employer. A personal description of the lives for the three most prominent working klasses is included through material written by a woman formely employed at Johannishus. The workers was not susceptible for moving which gives an inclination that they were treated well. Between the years that has been a part of this reserch the amount of daylabor that the workers were obliged to do does not differ in any evident way. Only the later year have a smaller distribution because of the workhour laws that changed some of the conditions of the worker. Many of these workers were paid in provisions and other necessities rather than a salary consisting of money.

De svenska torparna var en delmängd av det obesuttna folket, en samhällsklass som var särskilt utbredd under 1700 och 1800-talen. Torparna ägde ingen egen mark utan fick i stället bo i små och enkla torp på någon annans mark i utbyte mot betalning, antingen i pengar eller dagsverke. Torparna, särskilt de i Harbo, var oftast tvungna att ägna sig åt många olika sysslor för att få ekonomin att gå ihop. Det arkeologiska intresset för torp har traditionellt sett inte mötts med särskilt mycket entusiasm, till stor del på grund av de är relativt moderna och därför inte ansetts lämpliga att undersöka arkeologiskt. Över de senaste decennierna har denna uppfattning långsamt börjat skifta, med flera forskare som ägnar sig åt fälten historisk och samtidsarkeologi. Denna uppsats fokuserar på två torp i Harbo socknen och ämnar att belysa torparnas sociala position utifrån kyrkoböcker och historiska kartor. Utöver detta kommer torplämningarna att undersökas i person för att avgöra bevaringen av dessa, samt för att notera eventuella ytterligare fynd på platsen. Slutligen kommer jag diskutera resultaten av undersökningen såväl som värdet av att studera torp arkeologiskt. / The Swedish crofters were a subset of the unpropertied people, a social class especially prevalent during the 18th and 19th centuries. The crofters owned no ground of their own but were instead allowed to live in small and simple crofts on someone else’s land in exchange for payments, either in form of money or labour. The crofters, especially true for the ones in Harbo, usually had to delve into many different occupations to try to make ends meet. The archaeological interest for crofts has traditionally not been met with much enthusiasm, in large because of them being relatively modern and therefore not seen as fit for archaeological evaluations. Over the past decades this sentiment has slowly begun to change, with many scientists devoting themselves to the subfield of historical and present-day archaeology which places a particular focus on these remains. This essay focuses on two crofts in Harbo socknen and aims to shed light on the crofters’ social position and existence using written church records and historical maps. Moreover, the remains of the crofts will be examined in person as to study the preservation of these, as well as to note eventual additional findings. Finally, I will discuss the findings of my study as well as discuss the importance of the archaeological study of crofts.

<p>Undersökningen behandlar Rudolf Abelins författarskap från slutet av 1880-talet och fram till mitten av 1910-talet. Det finns en avsaknad av forskning, om Abelin, som tar hänsyn till samtidskontexten och samtliga av hans publicerade verk. Uppsatsen åsyftar att visa hur samtliga böcker skall uppfattas som en helhet. De böcker som studeras är främst mönsterböcker i trädgårdsskötsel, men där ventileras också ett större system av idéer och värderingar. Litteraturen placeras i kontexten av den kulturkris som uppkom­mer när moderniteten gör sitt intåg i Sverige.  Modernitetskritiska rörelser, som egna­hemsrörelsen och kolonirörelsen, jämförs med de idéer som presenteras i Abelins litte­ratur, för att på så vis försöka skapa en större förståelse för hur hans såg på sin samtid och framtid.</p><p>Uppsatsen påvisar att det finns stora likheter mellan Abelin och de modernitetskri­tiska rörelserna, och att det är en utveckling som skett över tid. Det som gör Abelin till ett original, jämfört med andra hemideologer, är att han bakar in sin kritik i böcker som främst rör trädgårdskonsten. Vid studie av samtliga av hans böcker så bildas det en röd tråd, som uppvisar tankar om ett större, enhetligt, idealsamhälle där förhållandet mellan människan och naturen kännetecknas av vördnad. Det står i stark kontrast till den ex­ploatering av naturen som industrialismen – moderniteten – representerar.</p><p>Resultaten i uppsatsen innebär en större förståelse för Abelins förhållande till samti­den, men också i hur han betraktar trädgårdarna ur ett annat perspektiv än rent estetiskt. Slutsatsen påvisar att det finns en rad områden där vidare forskningen kan gå vidare, för att kunna skapa en större bild av denna trädgårdens mästare.</p> / Ifall eventuella läsare har kommentarer så går det bra att vända sig till Olof.nson@gmail.com

Undersökningen behandlar Rudolf Abelins författarskap från slutet av 1880-talet och fram till mitten av 1910-talet. Det finns en avsaknad av forskning, om Abelin, som tar hänsyn till samtidskontexten och samtliga av hans publicerade verk. Uppsatsen åsyftar att visa hur samtliga böcker skall uppfattas som en helhet. De böcker som studeras är främst mönsterböcker i trädgårdsskötsel, men där ventileras också ett större system av idéer och värderingar. Litteraturen placeras i kontexten av den kulturkris som uppkom­mer när moderniteten gör sitt intåg i Sverige.  Modernitetskritiska rörelser, som egna­hemsrörelsen och kolonirörelsen, jämförs med de idéer som presenteras i Abelins litte­ratur, för att på så vis försöka skapa en större förståelse för hur hans såg på sin samtid och framtid. Uppsatsen påvisar att det finns stora likheter mellan Abelin och de modernitetskri­tiska rörelserna, och att det är en utveckling som skett över tid. Det som gör Abelin till ett original, jämfört med andra hemideologer, är att han bakar in sin kritik i böcker som främst rör trädgårdskonsten. Vid studie av samtliga av hans böcker så bildas det en röd tråd, som uppvisar tankar om ett större, enhetligt, idealsamhälle där förhållandet mellan människan och naturen kännetecknas av vördnad. Det står i stark kontrast till den ex­ploatering av naturen som industrialismen – moderniteten – representerar. Resultaten i uppsatsen innebär en större förståelse för Abelins förhållande till samti­den, men också i hur han betraktar trädgårdarna ur ett annat perspektiv än rent estetiskt. Slutsatsen påvisar att det finns en rad områden där vidare forskningen kan gå vidare, för att kunna skapa en större bild av denna trädgårdens mästare. / Ifall eventuella läsare har kommentarer så går det bra att vända sig till Olof.nson@gmail.com

Jag gör ett urval genom tid och rum och visar det jag funnit intressant, märkligt och vackert. Det är inte min avsikt att transformera, restaurera eller renovera. Jag vill istället väcka intresse, synliggöra och förmedla en bild av en arkitektur som oftast tas för givet; i det vanliga, alldagliga och oansenliga finns det en historia att berätta. / I unravel pieces of Swedish building history from different places in time and space, and show what I have found interesting, strange and beautiful. It is not my intention to transform, restore or renovate. Instead, I want to evoke interest, visualize and convey an image of an architecture that is often taken for granted; in the ordinary, plain and commonplace, there is a story to be told.