No description available.

No description available.

Under föreliggande studie studerades vattenhalten och höjden hos hårdostsorterna Herrgård med en fetthalt på 17 % (H17 %) och Grevé med en fetthalt på 17 %(G17 %). Syftet med studien var att kalibrera mikrovågsinstrumentet HK1-Mc. Instrumentet använder produktens höjd och vattens dielektriska egenskaper, för att mäta vattenhalten hos ostarna. Arbetet inleddes med en enpunktskalibrering av instrumentet varpå erhållna mätdata jämfördes med analysvärden från ett FTIR-instrument, som användes som referensanalysmetod. Erhållna mätvärden från mikrovågsinstrumentet och IR-instrumentet matades in i ett kalkylprogram som rekommenderats av tillverkaren, (Harrer & Kassen), varpå lämpligt ”slope” och ”intercept” erhölls för mikrovågsinstrumentet. Enligt erhållna mätvärden på vattenhalt från HK1-Mc respektive FTIR-instrumentet förelåg en korrelation mellan instrumenten på 1,1 %. Enligt erhållna värden från instrumentet HK1-Mc, finns det ett samband mellan vattenhalten och höjden på ostarna, determinationskoefficient på 60,4 %, efter kalibrering. Resultatet kan ej anses rimligt vid kalibrering av instrumentet och enligt mätvärden erhållna från referensinstrumentet är sambandet betydligt svagare, determintationskoefficient på 3,5 %, mellan vattenhalt och höjd efter kalibrering. Detta värde kan anses rimligt vid kalibrering av instrumentet. Korrelationen mellan vattenhalt och höjd kan bero på en förändring i förhållande mellan bundet och fritt vatten i och med att höjden på ostarna förändras med tiden. Korrelationen kan även bero på att uttagna prover under pågående kalibrering inte haft en tillräckligt stor spridning, vilket kan leda till att lutningen hos kalibreringskurvan blir felaktig. I slutskedet av arbetet upptäcktes att samtliga tidigare kalibrerade kanaler i mikrovågsinstrumentet ger en korrelation mellan vattenhalt och höjd. Trenden hos samtliga kanaler gör att nuvarande pågående kalibrering är obrukbar. Det finns misstanke om att minnet eller höjdsensorn hos instrumentet på något sätt har förändrats eller påverkats. Flera andra tekniska orsaker kan ligga till grund för instruments beteende.Orsaken / orsakerna till de tekniska problemen är under utredning. / The present study investigated the water content and the height of the hard cheese varieties Herrgård with a fat content of 17% (H17%) and Grevé with a fat content of 17% (G17%). The aim of this study was to calibrate the microwave instrument HK1-Mc. The microwave instrument HK1-Mc uses the microwaves in combination with the product height and dielectric properties of water, to measure the water content in cheeses. The work began with a one-point calibration of the instrument, where obtained data were compared with assay values from an FTIR instrument, which was used as the reference method of analysis. The obtained measurement data from the microwave instrument and IR instrument where inserted into a spreadsheet program recommended by the manufacturer HK1-Mc, (Harrer & Kassen), from which the appropriate "slope" and "intercept" values were obtained for the microwave instrument. According to the measurements obtained on water from HK1-Mc respective FTIR instrument there is a correlation between the instruments of 1.1%.According to the measurements obtained from the instrument HK1-Mc, there is a correlation between water content and height of the cheeses, coefficient of determination of 60.4%, after calibration, this results can not be considered reasonable in the calibration of the instrument. According to measurements obtained from the reference instrument the relationship is significantly weaker, determintationskoefficient of 3.5% between water content and height after calibration, this value can be considered reasonable in the calibration of the instrument. The correlation between water content and height can be due to a change in the relationship between bound and free water because the height of the cheeses changes with time. The correlation may also be due to that the samples during calibration had a narrow distribution, which may have led to the “slope” of the calibration curve being incorrect. In the final stage of the work it was discovered that all of the previously calibrated channels in the microwave instrument provide a correlation between water content and height. The trend among all channels makes the current calibration unusable. There is a suspicion that the memory or height sensor of the instrument has been changed or influenced. Several other technical reasons can be the basis for the instrument's behavior. The cause / causes of the technical problems are under investigation.

No description available.

Cheese making is an old method that originally has been used as a means to preserve milk. More than hundred types of cheeses are produced around the world, varying in bacterial cultures, pressing and ripening conditions. Grevé-, Herrgård- and Prästcheese are all examples of Swedish semi-hard cheeses. Prästcheese is dried and stored at 17-19 °C, while Grevé and Herrgård are stored at 10-12 °C. The aim of this study was to find a common dry-storage temperature for such cheeses. Selected properties such as weight loss and nutritional content of the cheeses at reference temperature (17-19 °C and 10-12 °C) were compared to cheeses stored in a common storage room at the temperature 15.0 ± 0.5 °C. The nutritional content was analysed by infrared spectroscopy using a FOSS MilkoScan FT120. The results showed a significant difference between experimental and reference cheeses weight losses for Präst 31%, Grevé 28% and Herrgård 28% (P <0.05), whereas no significant difference in weight loss was observed for Präst 17% and Herrgård 17% (P> 0.05). There was a significant difference in diameter between the experimental and reference cheeses (P <0.05). The diameter was significantly greater for cheeses that were stored at a higher temperature. There was no significant difference in the nutrient content for Präst 31 %, Präst 17%, 28%, Grevé 28 % and Grevé 17% (P> 0.05). For Herrgård 28%, there was a significant difference in the lactic acid concentration (P <0.05), but no significant difference in other nutrient content (P> 0.05). A final assessment is required when the cheeses are matured, by a sensory panel to conclude if the experimental cheeses are of a quality than can be accepted by the customer with regard to e.g. appearance, texture and taste.

I den här uppsatsen beskriver jag hur ett byggnadsvårdsuppdrag kan fungera som plattform för förmedling och kunskapsutbyte av kulturhistoria, materialkunskap och metod. Uppsatsen baseras på det praktiska arbetet med att rekonstruera tre väggpartier till stora sovkammaren i det brandhärjade Regnaholms herrgråd. Jag har genomfört projektet i samarbete med Marwa Hussei och Rola Hamza. Uppsatsen beskriver det metodiska arbete som väggarnas uppbyggnad innebar, att bygga spännramar, spänna linneväv, limma lumppapp, kredera ytan, måla ytskiktet och slutligen måla dekor och utifrån det redogöra jag för den kunskap som vi delat, om våra olika kulturer, den samtida och dess historia, om material och metoder som används och har använts samt hur besluten kring material och metod som väggpartierna slutligen utfördes med. Den redogör även för de likheter vi fått syn på och som härigenom fått en konkret förankring, till exempel hur begrepp, former, metoder har inspirerat och gett avtryck i svenska formuttryck och om kulturella likheter och olikheter som vi erfarit under projektets gång. Uppsatsen baseras på det dagliga arbetet dokumenterat genom foto, dagboksanteckningar samt diskussioner och egna reflektioner. Avslutningsvis summeras de resultat projektet medför som plattform för integration samt en diskussion om dessa värden.

Sammanfattning Asa-konflikten utspelades i Småland under åren 1934 och 1935. Den ansågs vara en betydelsefull milstolpe i arbetarrörelsens historia i Kronobergs län men verkar nu vara relativt bortglömd. Det var en långdragen facklig och juridisk strid om föreningsrätten och rätten att verka som en fackförening mellan lantarbetarna, företrädda av Svenska Lantarbetareförbundet, och de tyska ägarna – Stinnes, företrädd av svensken (och nazisten) Söderström som var gift med en av finansmagnaten Hugo Stinnes döttrar. Det var även en kamp som utspelades i det offentliga rummet med rapportering och opinionsbildning i pressen bland annat från den år 1934 nystartade socialdemokratiska tidningen Kronobergaren.   Asa-konflikten utkämpades mellan de anställda lantarbetarna på Asa herrgård, som ligger 4 mil norr om Växjö, och gårdens ägare och förvaltare. Antalet arbetare som direkt berördes av denna fackliga konflikt var ett knappt trettiotal personer varav flertalet var familjeförsörjare. Indirekt berördes därmed ett 70-tal personer. Strejken och blockaden varade i nästan ett år. Konflikten väckte uppmärksamhet även utanför Kronobergs län då den i första hand rörde den viktiga föreningsrätten och rätten för lantarbetarna att teckna ett kollektivavtal.   Konflikten har inte varit föremål för mer omfattande akademisk forskning. Gunnar Sträng, då nybliven facklig ombudsman för ett offensivt lantarbetarfack, var med och hjälpte till att arbetarna vann konflikten och fick sitt kollektivavtal. Asa-konflikten är betydelsefull då den blev landets sista vräkningskonflikt. Gunnar Sträng ansåg att denna konflikt bidrog till att lagstiftning mot denna stridsåtgärd sedan infördes.   Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Asa-konfliktens förlopp framställdes i vissa utvalda tidningar och vad som bidrog till att strejken lyckades nå sitt huvudmål att teckna ett kollektivavtal för lantarbetarna. Den arbetarvänliga pressen rapporterade flitigt och ställde sig på de strejkandes sida. Borgerlig press var antingen tyst eller negativ. Vidare analyseras hur lantarbetarnas fackliga organisering i Småland påverkades av strejken. Det framkommer i uppsatsen att under de tre åren efter den lyckade strejken, från 1935 till 1938, mer än tredubblades antalet fackanslutna lantarbetare i Småland.

<h1>Sammanfattning</h1><p>Asa-konflikten utspelades i Småland under åren 1934 och 1935. Den ansågs vara en betydelsefull milstolpe i arbetarrörelsens historia i Kronobergs län men verkar nu vara relativt bortglömd. Det var en långdragen facklig och juridisk strid om föreningsrätten och rätten att verka som en fackförening mellan lantarbetarna, företrädda av Svenska Lantarbetareförbundet, och de tyska ägarna – Stinnes, företrädd av svensken (och nazisten) Söderström som var gift med en av finansmagnaten Hugo Stinnes döttrar. Det var även en kamp som utspelades i det offentliga rummet med rapportering och opinionsbildning i pressen bland annat från den år 1934 nystartade socialdemokratiska tidningen <em>Kronobergaren</em>.</p><p> </p><p>Asa-konflikten utkämpades mellan de anställda lantarbetarna på Asa herrgård, som ligger 4 mil norr om Växjö, och gårdens ägare och förvaltare. Antalet arbetare som direkt berördes av denna fackliga konflikt var ett knappt trettiotal personer varav flertalet var familjeförsörjare. Indirekt berördes därmed ett 70-tal personer. Strejken och blockaden varade i nästan ett år. Konflikten väckte uppmärksamhet även utanför Kronobergs län då den i första hand rörde den viktiga föreningsrätten och rätten för lantarbetarna att teckna ett kollektivavtal.<strong><em></em></strong></p><p> </p><p>Konflikten har inte varit föremål för mer omfattande akademisk forskning. Gunnar Sträng, då nybliven facklig ombudsman för ett offensivt lantarbetarfack, var med och hjälpte till att arbetarna vann konflikten och fick sitt kollektivavtal. Asa-konflikten är betydelsefull då den blev landets sista vräkningskonflikt. Gunnar Sträng ansåg att denna konflikt bidrog till att lagstiftning mot denna stridsåtgärd sedan infördes.<em></em></p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Asa-konfliktens förlopp framställdes i vissa utvalda tidningar och vad som bidrog till att strejken lyckades nå sitt huvudmål att teckna ett kollektivavtal för lantarbetarna. Den arbetarvänliga pressen rapporterade flitigt och ställde sig på de strejkandes sida. Borgerlig press var antingen tyst eller negativ. Vidare analyseras hur lantarbetarnas fackliga organisering i Småland påverkades av strejken. Det framkommer i uppsatsen att under de tre åren efter den lyckade strejken, från 1935 till 1938, mer än tredubblades antalet fackanslutna lantarbetare i Småland.</p>

Alsters herrgård är den forna poeten Gustaf Frödings minnesgård, belägen öster om Karlstad. I vår uppsats vill vi studera hållbarheten i Alsters herrgårds arbete inom de sociala och miljömässiga aspekterna. För att ta reda på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med anställda på herrgården som är kunniga inom ämnet, och på så sätt fått en djupare inblick i verksamhetens hållbarhetstänk. Vi har även läst relevant litteratur och information på hemsidor för att få en vetenskaplig grund i ämnet. I uppsatsens teoretiska ramverk förklarar vi centrala begrepp och teorier som vi anser är relevanta för studien, som sedan kan kopplas till verksamheten och deras aktiva arbete. Studien visar även upp Alsters herrgård arbete kopplat till hållbar utveckling. Då hållbar utveckling är ett begrepp med flera definitioner, så har även herrgården sin egna definition. Kulturarv, Gustaf Fröding och hållbar utveckling är tre fokusområden som Alsters herrgård arbetar med, och dessa finns med i en vision som samtliga anställda på herrgården har fått ta del av. Verksamhetens hållbarhetsarbete handlar till stor del om tillgänglighet och miljömedvetenhet, och från år 2010 till år 2013 blev området tillgängliggjort, vilket handlade mycket om handikappanpassning till och i byggnader. De fokuserar även på att minimera den negativa miljöpåverkan, som exempelvis köpa in närproducerade varor. Eftersom herrgårdens byggnader är kulturminnesmärkta är ombyggnationer en omständlig och långvarig process, och Länsstyrelsen Värmland är enligt Alsters herrgård de som tar de slutgiltiga besluten kring förändringar på platsen. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att Alsters herrgård är en verksamhet som har implementerat hållbarhetsaspekten väl i sin planering, både socialt och miljömässigt. Även om de på grund av kulturminnesmärkningen inte kan genomföra alla ändringar de vill, är hållbar utveckling alltid med i fokus.

Denna uppsats handlar om att utföra byggnadshantverk med handverktyg. Syftet är att få erfarenhet av en arbetsprocess som har varit, men idag inte längre är en självklarhet för snickare. Hantverket som utförs är delar av ett fönster till Regnaholms herrgård i Östergötland och innefattar karm, ramverkspaneler i nischen samt foder. I uppsatsens genomförandekapitel, vilket är den mest omfattande delen av uppsatsen, beskrivs tillverkningsprocessen. Ämnen som i övrigt är intressanta för fönsterhantverk kommer inte behandlas, som exempelvis fönsterbågar, glasning, kittning, ytbehandling och beslag. I resultatkapitlet redogörs för den litteratur som funnits att tillgå och vilka eventuella svårigheter som uppstått i användandet av den. Litteratur har funnits till alla moment förutom två. Detta gällde sammansättningen av fönsterkarmen vilken istället gjordes efter egna erfarenheter och ramverkspanelen vilken kunde göras efter en beskrivning av en ramverksdörr; här bedömdes principen för dessa två densamma.