Flertalet forskare har genom studier kommit fram till att butikens design och butiksmiljön har stora effekter på kunden. En viktig del i butiksmiljön är provhytterna en del som ofta glöms bort, samtidigt visar en studie att 67% av de kunder som provat ett plagg i butiken köper därefter klädesplagget, medan endast 10 % av de som inte besöker en provhytt genomför ett köp. Därför undrar vi hur konsumenten påverkas av den inre butiksatmosfären, inte minst utav provhytten.Rapportens syfte är att undersöka vilka verktyg en butik kan använda sig av för att utveckla provhytten så att despeglar butikens image och att hela butiksmiljön bidrar till att kunderna får en positiv upplevelse av tiden de spenderar i butiken.Vi har intervjuatbutikschefer för tre olika klädbutiker i en mindre stad i Sverige, två av dessa tillhör större kedjor medan den tredje är en fristående butik. Efter intervjuerna utfördes en inventering utav samtliga butiker och extra noggrant på provhytterna, för att se hur man i praktiken jobbar med butiksmiljön. Vi ville också få ett kundperspektiv på problemet med bortglömda provhytter, därför intervjuade vi män och kvinnor om deras erfarenheter kring klädbutikers service och trivseln i en provhytt. Resultaten från rapporten har analyserats och påvisar attbutikschefer inte är medvetna om vilka faktorer som ingår i begreppet butiksmiljö, och att kunder har negativa erfarenheter av provhytter då dessa inte uppfyller deras krav på hur en perfekt sådan ser ut. Detta bevisar att det finns ett ökat krav på klädbutikers service och att deras utformning av butikens interiör ska ses utifrån ett kundperspektiv, inte enbart från ett säljperspektiv. Rapporten behandlar endast butikens interiör framförallt provhytter,och vi har medvetet valt bort att utforska utformningen av exteriören i klädbutiker såsom skyltar, skyltfönster och så vidare. / Severalresearchers havethrough studyconcluded thatthe storedesign and storeenvironmenthasa major impacton the customer.An important part ofthe store environmentissamplecabspartthat is often forgotten, while a study shows that67%of the customers whotrieda piece of clothingin the storethen buy thegarment, while only 10% ofthose who did notvisit afitting roomcomplete a purchase. Therefore,we wonderhow the consumeris influenced bythe internalstoreatmosphere, not leastout ofthe fitting room. The report'spurpose is toexaminewhat toolsa shopcan useto developthe fitting roomthat reflects thestore'simageandthat the entirestore environmenthelpscustomershave a positive experienceof the timethey spendin the store.We have interviewedstore managersfor three differentclothing stores ina small towninSweden, two of thembelonging tomajor brands, while the third isanindependent shop. Afterthe interviewsconductedan inventoryoutall the storesandpay extra attentionto the testcabs, to see how, inpractice,working withthe store environment. We also wanted togeta customer perspectiveonthe problem of forgottentestcabins,therefore, we interviewed menandwomen about theirexperiences ofclothingstoresservice andcomfortinafitting room. The results ofthe reporthave been analyzedand show thatstore managersare not aware ofthe factorsincluded in the conceptstore environment, andthatcustomershavenegative experiencesoftestcabinsas they do notfulfill their requirements forhowsucha perfectlook.This provesthat there isan increased demand forclothingstores'service andthattheir designof the store'sinteriorto be seenfrom a customer perspective, not onlyfroma salesperspective.It is limited tothe store'sinteriormainlytestthe cabins,andwehave deliberatelychosen notto explorethe designof the exteriorof theclothing storessuch asbillboards, shop windows and so on.

Syftet med detta arbete har varit att studera hur Montessoriförskolans interiör, i detta fall färger, är anpassad till barnens önskemål. Vidare har syftet varit att studera likheter och/eller skillnader mellan barnens och pedagogernas uppfattningar kring detta. Tillvägagångssättet för att studera det ovan nämnda har varit att intervjua ett visst antal barn som har sin verksamhet på en Montessoriförskola. Vidare har metoden varit att lämna enkäter till pedagogerna som arbetar på förskolan. Dessutom har jag genomfört egna observationer av hur miljön, och i synnerhet färgsättningen, sett ut.  Resultaten från barnen och pedagogerna visar att de färger som pedagogerna ser som bra färger för barnen inte alls stämmer överens med de färger som barnen verkligen vill ha. Om barnen hade fått vara med och bestämma hade färgsättningen sett annorlunda ut, detta är både barn och pedagoger överens om. Resultatet visar också att inga barn hade på ett direkt sätt fått vara delaktiga i utformandet av interiören.

Forskningsfrågor: Vilken är den teoretiska potentialen för sinnesmarknadsföring? Vilken är den subjektivt varsebliva potentialen bland butikschefer? Vilka är skillnaderna mellan den praktiska och teoretiska potentialen?Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva butikschefers subjektiva perception av potential för sinnesmarknadsföring och analysera det med hjälp utav teoretisk potential för sinnesmarknadsföring för att se skillnaderna emellan, samt tillhandahålla rekommendationer för hur företag kan skapa sinnesupplevelser.Metod: Studien är gjord utav kvalitativmetod. Författarna har utfört intervjuer med fyra olika butikschefer inom livsmedelssektorn. Därefter har författarna analyserat datamaterialet med hjälp utav de utvalda teorierna.Slutsatser: De verktyg som används för att skapa upplevelse i den interiöra butiksmiljön är begränsad. I vissa fall blir den begränsad utav ekonomiska skäl och i andra fall utav andra aspekter. Slutsatsen blir att butikschefer inte använder sig utav sinnesmarknadsföring utan mer utav relationsmarknadsföring. Bland respondenternas svar gick det att uttolka att det handlade om att förmedla ”att vara en butik med låga priser” eller vara ”familjär” vilket kan tolkas mer som en känsla än upplevelse. Författarna anser att butikerna behöver skapa konkurrensfördelar genom att fokusera mer på att implementera större delar av den teoretiska perceptionsmodellen med att bland annat ta hänsyn till kundens omedvetna selektering och anpassa sortimentet och produktplaceringarna efter dessa principer.

Denna uppsats handlar hur samhällsströmningar i samhället under tidigt 1900-tal påverkade användningen av linoleum i hemmen och i arkitekturen i Sverige. Även utseendet på linoleummattor och tillverkningssätt undersöks. Undersökningen omfattar också den svenska linoleumtillverkaren Forshaga linoleum och andra typer av golvmattor som har tillverkats av dem.
 
 Linoleum uppfanns av Fredrick Walton på 1860-talet och hade sin storhetstid under de kommande 100 åren. Linoleum är tillverkat av oxiderad linolja, kork- eller trämjöl och pigment. Mönster skapas antingen genom att färga massan och sedan blanda ihop olika färger, stansa ut bitar i olika färger, så kallad inlaid, eller genom tryck. De tryckta mönstren har en fantastisk mönsterrikedom eftersom det var möjligt att trycka mycket detaljerade mönster och med många färger. De flesta av dessa mönster var imiterande, det vill säga att de skapades för att se ut som ett mer exklusivt golv, såsom parkett, textilmattor och klinkermosaik.
 Linoleum hade sitt genombrott i svenska hem i början av 1900-talet. Inledningsvis var det en exklusiv vara för medelklassen som placerades på hedersplats i finrummet för att markera status och ett modernt tankesätt. Några årtionden senare hade linoleumgolv blivit standard i de flesta hem och användes särskilt i rum som behövde vara lättstädade såsom kök och hall. Funktionalismen medförde att linoleumgolv lades in i moderna byggnader och i samlingslokaler och offentliga miljöer. Detta eftersom linoleum med sina många praktiska egenskaper tilltalade funktionalismens arkitekter. / This thesis explores the uses, appearance and making of Linoleum in Sweden in the twentieth century with focus on Linoleum as a part of the modernistic movement. 
 Linoleum was invented by Fredrick Walton in the eighteen-sixties and had one hundred years of popularity until its decline in the nineteen-sixties. It is composed of oxidised linseed oil mixed with cork or wooden flour and pigment. Patterns are made in several different ways. The most common method was to make prints on linoleum. This way it was possible to achieve complicated and detailed patterns using many different colours, and to an affordable price. Many of the patterns of the early twentieth century were made to imitate more exclusive materials such as carpets and parquet wooden flooring. Tile and stone imitations were also common. A more durable pattern could be created by mixing different coloured granulats and produce a streaked pattern such as granite, marble or jaspé. Inlaid linoleum is the third version of making patterns. It is made my puzzling different coloured pieces together by hand or in a mold. Sweden has only had one linoleum factory. This is Forshaga Linoleum, a company that was established in 1891. There was a lot of collaborations between Forshaga Linoleum and the manufacturers in the rest of Europe, as the knowledge and the machines were all imported from already existing factories. In 1928 there was a business treaty between Forshaga linoleum and thirteen other factories in Europe, among them Deutsche linoleum werke (DLW). DLW exited the organisation at the start of World War II. There were also other similar resilient flooring materials invented during this period. During World War II there was a shortage of linseed oil and there were experiments with other binders. For the Swedish factory this resulted in a material known as forbolin, a material based on cellulose nitrate that was produced 1942-44. Another material produced was the felt base flooring, a flooring that only has a thin printed protective surface and is made as a cheap and less lasting alternative. Vinyl flooring also began being produced in the nineteen-forties, and eventually came to dominate the market. In the very beginning of the twentieth century linoleum was a very novel and exclusive material. In Swedish middle class homes it was often bought as a smaller carpet and given a prominent place under the dining room table. A few decades later this had changed and linoleum had become an ordinary flooring often used in kitchens and hallways where easy cleaning was essential. Modernism in Sweden brought big changes regarding how linoleum was viewed and how it was used in homes and public spaces. It was the perfect material for the new architecture, since it was practical, affordable and very versatile as it came in various colours and patterns. Forshaga Linoleum wanted to be closely associated with the modernism movement and this is visible in their marketing strategies. Due to Sweden’s strong economic growth there was big increase in housing construction with the intention to improve living standards for the population, and linoleum was widely used in the new architecture.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur viktigt det är för en butik att ha ett väldefinierat kundsegment och vilken påverkan detta har på butikskommunikationen. Vi vill se hur en butiks valda kundsegment återspeglar sig på butikens exteriöra, interiöra och psykosociala miljö. Slutsatser som kan tas av undersökningen är att kundsegmentering är av betydelse när butiker ska inreda och utforma sin butikskommunikation. Att veta vilken målgrupp butiken vill nå och sedan utforma miljöerna efter denna är viktigt för att attrahera konsumenten. Butikernas alla delar måste kopplas samman och riktas mot den målgrupp som butikerna har valt för att lyckas marknadsföra sig på bästa möjliga sätt och tillfredställa konsumentens förväntningar.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur viktigt det är för en butik att ha ett väldefinierat kundsegment och vilken påverkan detta har på butikskommunikationen. Vi vill se hur en butiks valda kundsegment återspeglar sig på butikens exteriöra, interiöra och psykosociala miljö.</p><p>Slutsatser som kan tas av undersökningen är att kundsegmentering är av betydelse när butiker ska inreda och utforma sin butikskommunikation. Att veta vilken målgrupp butiken vill nå och sedan utforma miljöerna efter denna är viktigt för att attrahera konsumenten. Butikernas alla delar måste kopplas samman och riktas mot den målgrupp som butikerna har valt för att lyckas marknadsföra sig på bästa möjliga sätt och tillfredställa konsumentens förväntningar.</p>

Det finns mycket forskning om hur patienter upplever miljön i ett intensivvårdsrum. Däremot finns inte lika mycket forskning om hur närstående upplever intensivvårdsrummet. Forskning visar att närståendes närvaro har stor betydelse för patientens tillfrisknande och möjlighet att återfå hälsa och välbefinnande. Närstående förmedlar trygghet till patienten genom att berätta om det som sker i vardagen, utanför sjukhuset. Intensivvårdsmiljön innehåller avancerad utrustning och det kan te sig skrämmande för närstående, därav är det av intresse att fånga deras upplevelser. Studiens syfte är att belysa närståendes upplevelser av vårdmiljön i ett speciellt inrett patientrum på en intensivvårdsavdelning. Metoden som användes hade en kvalitativ ansats och en öppen intervjuguide användes vid datainsamlingen. Resultatet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Två huvudkategorier har identifierats. Dessa är Ljud och ljus skapar trygghet och harmoni och Natur och interiör reducerar känsla av instängdhet och skapar möten. Det speciellt inredda patientrummet ger närstående en harmonisk och lugnande miljö. Dock upplevdes inte hemmastaddhet i rummet under vistelsen trots de förändringar i utformningen som gjorts där. Resultatet visar vikten av att utforma miljö och interiör vid ombyggnationer och nybyggnationer så att det bidrar till en gynnsam miljö för närstående. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

I den här uppsatsen beskriver jag hur ett byggnadsvårdsuppdrag kan fungera som plattform för förmedling och kunskapsutbyte av kulturhistoria, materialkunskap och metod. Uppsatsen baseras på det praktiska arbetet med att rekonstruera tre väggpartier till stora sovkammaren i det brandhärjade Regnaholms herrgråd. Jag har genomfört projektet i samarbete med Marwa Hussei och Rola Hamza. Uppsatsen beskriver det metodiska arbete som väggarnas uppbyggnad innebar, att bygga spännramar, spänna linneväv, limma lumppapp, kredera ytan, måla ytskiktet och slutligen måla dekor och utifrån det redogöra jag för den kunskap som vi delat, om våra olika kulturer, den samtida och dess historia, om material och metoder som används och har använts samt hur besluten kring material och metod som väggpartierna slutligen utfördes med. Den redogör även för de likheter vi fått syn på och som härigenom fått en konkret förankring, till exempel hur begrepp, former, metoder har inspirerat och gett avtryck i svenska formuttryck och om kulturella likheter och olikheter som vi erfarit under projektets gång. Uppsatsen baseras på det dagliga arbetet dokumenterat genom foto, dagboksanteckningar samt diskussioner och egna reflektioner. Avslutningsvis summeras de resultat projektet medför som plattform för integration samt en diskussion om dessa värden.

<p>I den här uppsatsen undersöks en gård i Ljusdalsbygden i Hälsingland som kallas Utigården. På gården finns idag en byggnad som kallas mangelstugan där måleri och tapeter från 1806-1807 finns bevarat. Frågeställningen är när, hur och varför den inreddes samt vem eller vilka som kan ha utfört arbetet. Syftet är att frångå generella förklaringar, lägga ett mer individuellt perspektiv på en interiör och på så vis ge den ett mervärde. Arkivariska källor och litteratur tolkas tillsammans med den fysiska byggnadens interiör för att i viss mån kartlägga den sociala och ekonomiska kontexten som omgav interiören. Mangelstugan interiör visar också prov på hur måleri och tapeter verkade sida vid sida. Ur deras estetiska uttryck samt rumsplacering tolkas statusskillnader mellan de båda samt att mangelstugan bör ha varit en representativ byggnad. Stilinfluenser belyses också. Bland annat lyfter uppsatsen fram en fransk tapet som högst sannolikt varit förlaga till mellankammarens måleri i mangelstugan. Här säkerställs att allmogemålarna använde sig av förlagor, men att slutresultatet var unikt och personligt. Mangelstugans interiör visar prov på hur en sådan interiör kunde se ut på början av 1800-talet i en gård i ljusdal och ett möjligt scenario rörande upphovsmännen, där Ljusdalsmålarna Arve och HindriksOlle lyfts fram som potentiella upphovsmän, bidrar till att knyta fler värden till interiören vilket förhoppningsvis leder till ökade möjligheter att bevaras. I uppsatsen klargörs att gården bör ha flyttats till dagens gårdsläge troligen mellan 1802-1806 samt att mangelstugan uppförts efter flytten och av dateringarna att döma år 1806. Olof Jonsson brukade hemmanet när mangelstugan byggdes och inreddes. Hans bouppteckning visar att gården bör ha varit välställd. Utifrån detta diskuteras hur mangelstugan fyllde många funktioner. Representativitet, manifestation, exkluderande och inkluderande samt estetiska kvalitéer är exempel på sådana.</p> / <p>The focus of this essay is a building belonging to a farmhouse in Ljusdal, Hälsingland, called Utigården. The building has wallpaper and mural paintings preserved from the beginning of the 19th century. The aim of this essay is to investigate when, how and why the interior was made as well as by whom. This serves to put a more individual perspective on one certain interior instead of using more general explanations. This knowledge will lead to more knowledge and values being ascribed to this interior and hopefully an increased will to preserve it in the future. It gives us an example of how an interior from this time might look like, how traditional paintings are mixed with modern motives and wallpapers and how all of this together is symbolic and guides us through the rooms. Their aesthetic qualities shows that it was most probably a representative building. Different theories about influnces and inspiration are also illustrated. The mapping of certain social and economical factors serves to show the circumstances for when the interior was made as well as why. Probably the farm was moved between 1802-1806 and this might explain the new building. Different theories of why it was important to invest in these representative building and what different values they might have fulfilled are also discussed in this essay. Representatation, including and excluding factors and aesthetic values are some of them. Two potential painters are discussed as having painted the interior. They are called Arve and HindriksOlle. A possible scenario is created around their connections to Utigården.</p>

Det blir allt viktigare för butikerna att differentiera sig på marknaden, för att locka till sig det tänkta kundsegmentet i takt med att konkurrensen inom handeln ökar. Att anpassa den exteriöra, interiöra och psykosociala miljön utefter butikens kundsegment blir därför allt mer viktig för att attrahera kunderna. Det är även viktigt att det finns en röd tråd genom de tre säljmiljöerna. De tre miljöerna prioriteras oftast mindre i fabriksbutiker trots att de inte skiljer sig så mycket från andra butiker. Vi har därför valt att undersöka hur fabriksbutiker arbetar med säljmiljöerna och hur de kan förbättra sina butiker utefter sitt valda kundsegment. Uppsatsens syfte är att försöka beskriva hur den exteriöra, interiöra och psykosociala miljön i en fabriksbutik kan utformas utifrån vilket kundsegment butiken riktar sig till. Vi vill se hur kundsegmentet reflekteras i de olika miljöerna i de valda fabriksbutikerna och hur de har tänkt när de utformat fabriksbutikerna. Vi vill även undersöka varför kunderna lockas till en fabriksbutik, om det är priset, upplevelsen eller något annat som lockar dem dit. Vår målsättning med den här uppsatsen är att visa hur kundsegmentet påverkar de tre miljöerna och hur de kan utformas för att attrahera rätt målgrupp. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden och har då utfört benchmarkingstudier genom observationer, öppna individuella intervjuer med butiksansvariga samt kunder i tre fabriksbutiker och öppen individuell intervju med en butiksinredare. Den data vi har samlat in har vi sedan använt oss av i analysavsnittet, där vi har gjort en schematisk bild för en lättare översikt av vad vi kommit fram till. Därefter har vi dragit slutsatser utifrån analysen och bland annat kommit fram till att ingen av de undersökta fabriksbutikerna medvetet har använt sig av sitt kundsegment vid utformningen av säljmiljöerna och att kunderna söker svensktillverkade och prisvärda produkter. Vi har även kommit fram till vissa förslag på förbättringar, som finns med i rekommendationerna.