Det har blivit viktigare att kunna hävda sig på marknaden gentemot de nu många stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tänker beröra de ämnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera på marknaden om de har och använder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och säljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det är en lokal handlare med små resurser. Därför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren använder sig av dessa miljöer. Vi har valt att fokusera på lokala leksakshandlare då det numera finns ont om renodlade leksaksbutiker. Stormarknader och kedjor som BR leksaker och Toys'R'us lockar många kunder med sitt breda sortiment och pressade priser, men var tog den genuina leksakbutiken vägen? Fem leksaksbutiker har observerats och dess butikschefer intervjuats om hur de har använt och använder sig av de exteriöra, interiöra och psykosociala miljöerna. Viktiga delar är bland annat skyltfönster, belysning, butikslayout och det personliga bemötandet. De tre olika butiksmiljöerna kan användas på olika sätt för att locka kunder till butiken men även att få dem att stanna kvar och till slut handla där. Vi har kommit fram till att det viktigaste för en liten butik för att kunna konkurrera med de stora varuhusen är kundservicen. Det är där de kan erbjuda något extra, varje kund känner sig sedd, hörd och behoven kan tillfredställas. Butikerna vi har arbetat med har alla aktivt arbetat med sina skyltfönster då det är något som inte stormarknader eller leksaksvaruhus använder sig av i lika stor utsträckning. De lokala leksakshandlarna har dock begränsade kunskaper om de olika miljöerna och hur de kan arbeta med dem, men tack vare erfarenhet och en bra magkänsla så lyckas de ändå bra och har alla skaffat sig en trogen kundkrets. När den lokala leksakshandlaren har en bra och väl fungerande butiksmiljö så är butiken bra differentierad på marknaden. Butiken har lyckats skapat sig en plats på marknaden bland de andra konkurrenterna.

<p>Det har blivit viktigare att kunna hävda sig på marknaden gentemot de nu många stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tänker beröra de ämnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera på marknaden om de har och använder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och säljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det är en lokal handlare med små resurser. Därför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren använder sig av dessa miljöer. Vi har valt att fokusera på lokala leksakshandlare då det numera finns ont om renodlade leksaksbutiker. Stormarknader och kedjor som BR leksaker och Toys'R'us lockar många kunder med sitt breda sortiment och pressade priser, men var tog den genuina leksakbutiken vägen?</p><p>Fem leksaksbutiker har observerats och dess butikschefer intervjuats om hur de har använt och använder sig av de exteriöra, interiöra och psykosociala miljöerna. Viktiga delar är bland annat skyltfönster, belysning, butikslayout och det personliga bemötandet. De tre olika butiksmiljöerna kan användas på olika sätt för att locka kunder till butiken men även att få dem att stanna kvar och till slut handla där. Vi har kommit fram till att det viktigaste för en liten butik för att kunna konkurrera med de stora varuhusen är kundservicen. Det är där de kan erbjuda något extra, varje kund känner sig sedd, hörd och behoven kan tillfredställas. Butikerna vi har arbetat med har alla aktivt arbetat med sina skyltfönster då det är något som inte stormarknader eller leksaksvaruhus använder sig av i lika stor utsträckning. De lokala leksakshandlarna har dock begränsade kunskaper om de olika miljöerna och hur de kan arbeta med dem, men tack vare erfarenhet och en bra magkänsla så lyckas de ändå bra och har alla skaffat sig en trogen kundkrets.</p><p>När den lokala leksakshandlaren har en bra och väl fungerande butiksmiljö så är butiken bra differentierad på marknaden. Butiken har lyckats skapat sig en plats på marknaden bland de andra konkurrenterna.</p>

<p>Det blir allt viktigare för butikerna att differentiera sig på marknaden, för att locka till sig det tänkta kundsegmentet i takt med att konkurrensen inom handeln ökar. Att anpassa den exteriöra, interiöra och psykosociala miljön utefter butikens kundsegment blir därför allt mer viktig för att attrahera kunderna. Det är även viktigt att det finns en röd tråd genom de tre säljmiljöerna. De tre miljöerna prioriteras oftast mindre i fabriksbutiker trots att de inte skiljer sig så mycket från andra butiker. Vi har därför valt att undersöka hur fabriksbutiker arbetar med säljmiljöerna och hur de kan förbättra sina butiker utefter sitt valda kundsegment. Uppsatsens syfte är att försöka beskriva hur den exteriöra, interiöra och psykosociala miljön i en fabriksbutik kan utformas utifrån vilket kundsegment butiken riktar sig till. Vi vill se hur kundsegmentet reflekteras i de olika miljöerna i de valda fabriksbutikerna och hur de har tänkt när de utformat fabriksbutikerna. Vi vill även undersöka varför kunderna lockas till en fabriksbutik, om det är priset, upplevelsen eller något annat som lockar dem dit. Vår målsättning med den här uppsatsen är att visa hur kundsegmentet påverkar de tre miljöerna och hur de kan utformas för att attrahera rätt målgrupp. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden och har då utfört benchmarkingstudier genom observationer, öppna individuella intervjuer med butiksansvariga samt kunder i tre fabriksbutiker och öppen individuell intervju med en butiksinredare. Den data vi har samlat in har vi sedan använt oss av i analysavsnittet, där vi har gjort en schematisk bild för en lättare översikt av vad vi kommit fram till. Därefter har vi dragit slutsatser utifrån analysen och bland annat kommit fram till att ingen av de undersökta fabriksbutikerna medvetet har använt sig av sitt kundsegment vid utformningen av säljmiljöerna och att kunderna söker svensktillverkade och prisvärda produkter. Vi har även kommit fram till vissa förslag på förbättringar, som finns med i rekommendationerna.</p>

Oasen i arbetsplatsen är ett designförslag på hur en restorativ zon i våra arbetsmiljöer skulle kunna gestaltas. Oasen är en tillgänglig plats för daglig återhämtning. En källa som är kravlös, stimulerar och omhändertar våra sinnen. Många i arbete väntar på att de ska känna sig trötta innan de tar paus, men det behöver inte betyda att hjärnan inte är trött. Att utveckla en plats för återhämtning leder till mer genomtänkta beslut och mer energi i vårt dagliga arbete. I förslaget har tre produkter utvecklats: en pedestal för växter, en gungsoffa och skärmvägg. Idag finns det få etablerade zoner för återhämtning i våra arbetsplatser. Forskning visar att det effektivaste sättet att återhämta sig i arbete är inte sömn utan s.k. vaken vila. Vaken vila kan vara när vi låter blicken vila på något utan koppling till prestation. I den vakna vilan rensas och bearbetas undertryckta tankar, vilket vi får ny mental energi. Den miljö människan återhämtar sig som allra bäst är i naturen. Vi har lättare för återhämtning i naturen eftersom den innehåller många element vi upplever som positiva: det handlar om att naturen ställer färre krav på oss människor, vi blir fascinerade, naturen har en vidd och en läsbarhet vilket vi finner trygghet i. Inom landskapsarkitekturen finns en forskningsgren i miljöpsykologi där naturintryckens restorativa påverkan på människan studeras för att kunna utveckla ex, rehabiliteringsträdgårdar. Restorativa naturintyck i vår interiör är fortfarande ett oexploaterat område inom designforskning. Idag har vi börjat inse värdet av sådan typ av forskning, eftersom vår innemiljö betyder mycket för vårt välbefinnande. Ännu finns ingen metod för att kunna säkerställa och kvalificera den typ av restorativa effekter en sådan interiör skulle kunna ge. Därför kommer detta arbete fungera som ett bidrag till den diskussionen. I arbetet har jag tittat framförallt på tre forskare inom restorativa naturteorier: Rachel och Stephen Kaplan samt Roger S. Ulrich. I min undersökning har jag även frågat människor om deras tankar kring produkter och miljöer. I slutet av undersökningen finns en intervju med Madeleine Stjärne, inredningsarkitekt på Sweco. Hon arbetar med ett forskningsprojekt tillsammans med SLU som handlar om ”restorativa naturintryck i interiörer”. I slutet på rapporten har jag även tagit fram ett designförslag på en restorativzon i arbetsplatsen.

Marknadsföring och kontakt med kunder utformas på ett sätt som ska vara fördelaktigt för företagsryktet. Ryktet skapar sedan en bild av företaget. Den bild är det som blir det förmedlade varumärket och i längden även en viktig framgångsfaktor. Förutom reklam, logotyp och slogans lyfter företag i servicebranschen in inredning och arkitektur som en del av detta varumärkesarbete. Där har lokalen betydelse för att kunderna ska lockas till butiken eller restaurangen, öka köpintentionen samt för att kommunicera företagets värdeord. I servicebranschen ses interiör som en självklar del i den varumärkesbyggande processen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur en interiör kan påverka uppfattningen av ett företag och vad detta kan göra för företagets varumärke. Uppsatsen vill även belysa det faktum att allt kommunicerar och signalerar något även om det finns en tanke bakom kommunikationen eller ej. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats. Den övergripande frågeställningen är: vad kan en interiör göra för ett företags varumärke? Delfrågor som utformats är: hur uppfattas en interiör på ett företag, före respektive efter ett designarbete samt hur ser en inredare på företagsinteriörer? Studien är en fallstudie på Kafferosteriet Löfbergs lokaler som har designats för att stärka varumärket. En enkätundersökning har använts för att undersöka vad interiören återspeglar. Även en intervju har genomförts med designern som står bakom Kafferosteriet Löfbergs lokaler för att få en professionell bild av företagets interiörer. Den sammanfattande slutsatsen är att interiören har betydelse för hur ett företag uppfattas samt att en interiör kommunicerar något även då det inte finns en tanke bakom den. Genom en genomtänkt interiör är det möjligt att framkalla önskvärda intryck samt positiva uppfattningar som i det långa loppet skulle kunna påverka varumärket. / Marketing and contact with costumers are styled in a way that is beneficial for the company’s reputation. The reputation creates an impression of the company. That impression is later what becomes the transmitted brand and in the long round even an important success factor. In addition to commercial, logotype and slogans, the businesses of services companies have taken furnishing, architecture and premises designs as a part of what can reflect the desired brand. The space and the premises here have a meaning to get the costumers to the store or the restaurant, increase the intentions of buying and reflecting its words of value. In the businesses of services the interior is an obvious part in the building process of a brand. The aim of this study is to examine the meaning of the interior design and the effect it may have on the company brand. The study will also illuminate the fact that everything communicates, no matter if it’s intended to or not. Three formulations of questions have been examined, framed to reach an understanding for the essay’s purpose. The general question is: what can interior design do for a company brand? Further questions are: how is the interior of a company perceived, before and after the interior has been redesigned, and what view has a decorator of the interior design at the company?   The study is a case study at the company and coffee roaster Kafferosteriet Löfbergs. Their premises have been decorated with awareness aiming to improve the brand. The method that has been used, to test what this interior reflects, is a survey. In addition to the survey an interview was held with the decorator of Kafferosteriet Löfberg’s premises, this to get a professional view of interior design in office environments. The brief conclusion is that interiors have a meaning for how a company perceives and that even though an interior isn’t designed with premeditation, the interior reflects something. An interior that is well thought-out can produce desirable impressions and positive perceptions that in the long run can affect the brand.

I den här uppsatsen undersöks en gård i Ljusdalsbygden i Hälsingland som kallas Utigården. På gården finns idag en byggnad som kallas mangelstugan där måleri och tapeter från 1806-1807 finns bevarat. Frågeställningen är när, hur och varför den inreddes samt vem eller vilka som kan ha utfört arbetet. Syftet är att frångå generella förklaringar, lägga ett mer individuellt perspektiv på en interiör och på så vis ge den ett mervärde. Arkivariska källor och litteratur tolkas tillsammans med den fysiska byggnadens interiör för att i viss mån kartlägga den sociala och ekonomiska kontexten som omgav interiören. Mangelstugan interiör visar också prov på hur måleri och tapeter verkade sida vid sida. Ur deras estetiska uttryck samt rumsplacering tolkas statusskillnader mellan de båda samt att mangelstugan bör ha varit en representativ byggnad. Stilinfluenser belyses också. Bland annat lyfter uppsatsen fram en fransk tapet som högst sannolikt varit förlaga till mellankammarens måleri i mangelstugan. Här säkerställs att allmogemålarna använde sig av förlagor, men att slutresultatet var unikt och personligt. Mangelstugans interiör visar prov på hur en sådan interiör kunde se ut på början av 1800-talet i en gård i ljusdal och ett möjligt scenario rörande upphovsmännen, där Ljusdalsmålarna Arve och HindriksOlle lyfts fram som potentiella upphovsmän, bidrar till att knyta fler värden till interiören vilket förhoppningsvis leder till ökade möjligheter att bevaras. I uppsatsen klargörs att gården bör ha flyttats till dagens gårdsläge troligen mellan 1802-1806 samt att mangelstugan uppförts efter flytten och av dateringarna att döma år 1806. Olof Jonsson brukade hemmanet när mangelstugan byggdes och inreddes. Hans bouppteckning visar att gården bör ha varit välställd. Utifrån detta diskuteras hur mangelstugan fyllde många funktioner. Representativitet, manifestation, exkluderande och inkluderande samt estetiska kvalitéer är exempel på sådana. / The focus of this essay is a building belonging to a farmhouse in Ljusdal, Hälsingland, called Utigården. The building has wallpaper and mural paintings preserved from the beginning of the 19th century. The aim of this essay is to investigate when, how and why the interior was made as well as by whom. This serves to put a more individual perspective on one certain interior instead of using more general explanations. This knowledge will lead to more knowledge and values being ascribed to this interior and hopefully an increased will to preserve it in the future. It gives us an example of how an interior from this time might look like, how traditional paintings are mixed with modern motives and wallpapers and how all of this together is symbolic and guides us through the rooms. Their aesthetic qualities shows that it was most probably a representative building. Different theories about influnces and inspiration are also illustrated. The mapping of certain social and economical factors serves to show the circumstances for when the interior was made as well as why. Probably the farm was moved between 1802-1806 and this might explain the new building. Different theories of why it was important to invest in these representative building and what different values they might have fulfilled are also discussed in this essay. Representatation, including and excluding factors and aesthetic values are some of them. Two potential painters are discussed as having painted the interior. They are called Arve and HindriksOlle. A possible scenario is created around their connections to Utigården.

We human beings are facing a dilemma, as we live in a time and place where we inevitably have to become more stationary in our way of living, as well as make more careful and calculated decisions about what type of products we consume and how. As we are increasingly confined to our homes, our homes are having to act host to all of the activities that we used to leave our home for, such as work, exercise, leisure and more. The need for interior modification is larger than ever, yet the need is conflicted by the threat that product consumption is paying to our climate. This project has explored the technology of augmented reality as an alternative method for interior adaptation, personalisation and creation in existing environments, through a concept called DIGITERIORS. By introducing flexible and digital layers to our static and analog interiors, the concept enables a new interactive dimension of interiors that can be atmospherically optimised and customised for a specific activity, need or mood, innumerable times without having to consume interior products or material. On a larger scale, this project speculates on sustainable and alternative ways of influencing our interiors in the future, using technologies that are already developed, but not yet fully utilised.

Previous research and numerous examples of successful companies indicate that the office environment has a relationship to the brand identity. Despite the hints saying that these areas are linked to each other, theories about the connection seems insufficient. The aim of this study where therefore to identify possible connections between the office environment and brand identity from the employees' perspective. To investigate this, a survey was designed, which was based on three hypotheses, which were as follows: Perceived interior is positively related to perceived values, perceived communicative office environment is positively related to company culture, Perceived ergonomics are positively related to the perceived purpose. All of the hypotheses highlighted employees' perception of the office environment and brand identity. To further separate the concepts into measurable variables, an operationalization were conducted. These variables were then analyzed together, to see whether there was a relationship between office environments as the independent variable and brand identity as the dependent variable. The results showed that all hypotheses had a statistical significance and could therefore be accepted. Through the analysis there were control variables which got applied, where were as follows; age, gender, period of employment and lastly, hours per week which also showed a statistical significance. / Tidigare forskning och ett flertal exempel på framgångsrika företag indikerar på att kontorsmiljö har en relation till varumärkesidentitet. Trots en antydan på att områdena har en koppling till varandra är teorier om dess samband bristfällig. Denna forskningsstudie syftade därför till att kartlägga eventuella samband mellan kontorsmiljö och varumärkesidentitet ur anställdas perspektiv. För att undersöka detta utformades en enkätundersökning som utgick från tre hypoteser, vilket var följande: Upplevd interiör är positivt relaterad till upplevda värden, Upplevd kommunikativ kontorsmiljö är positivt relaterad till företagskultur, Upplevd ergonomi är positivt relaterad till upplevd syfte. Samtliga hypoteser belyste anställdas upplevelse av kontorsmiljön samt varumärkesidentiteten. Genom en operationalisering bröts begreppen ned till mätbara variabler. Fortsättningsvis ställdes dessa variabler mot varandra för att kunna urskilja samband, med kontorsmiljö som oberoende variabel och varumärkesidentitet som beroende variabel. Resultaten visade att samtliga hypoteser hade en statistisk signifikans och kunde därmed accepteras. Vid analysen tillämpades även kontrollvariablerna; ålder, kön anställningsperiod och timmar per vecka varav den sistnämnda även påvisade statistisk signifikans.

Denna studie beskriver en 3D rekonstruktion av en medeltida kyrka belägen 25 km söder om Växjö. Kyrkan som är byggd under 1200-talet är speciell då den fortfarande har kvar mycket av sitt ursprungliga utseende. Kyrkan har även en välbevarad takkonstruktion som speciellt uppmärksammas i detta arbete. Problemet är dock att konstruktionen i dagsläget är dold bakom ett senare tillbyggt undertak. Syftet och målet med 3D rekonstruktionen är att återskapa kyrkorummet till sitt ursprungliga utseende och jämföra det med det nutida utifrån tre aspekter; ljusinsläpp, rumsupplevelse och rörelsemöjligheter. Resultatet av projektet visade att kyrkorummet var mycket mörkare förr på grund av att endast ett fåtal mindre fönster fanns. Kyrkorummet var däremot mer öppet under 1200-talet då det troligtvis inte fanns någon inredning i kyrkan, samt att det var öppet upp till nock innan undertaket byggts till. Idag har kyrkan fler och större fönster och den är även inredd med bänkar utmed långsidorna, vilket har påverkat rörelsemönstret. Framtida projekt som handlar om äldre kyrkor och konstruktioner kommer att kunna använda studien. Detta genom att behandla den som en riktlinje samt ett stöd för sitt projekt. Denna studien kan också ligga till grund för vidare och mer fördjupande studier inom detta område, då 3D-modellen kan användas till bland annat VR-teknik. Användning av VR-teknik kan möjliggöra för människor att uppleva det ursprungliga kyrkorummet precis som om de vore på plats. / This study is describing a 3D reconstruction of a medieval church located 25 kilometers south of Växjö. The church is very special as the appearance of the building is still very original. The church also has an unusual roof construction that this project wants to point out. However, the roof structure once visible from the church room, is today hidden by a ceiling which was erected later in an indefinite time. The purpose and goal with the 3D reconstruction is to recreate the original church hall and compare it with the contemporary interior design based on three aspects; experiences of light, - the room in general and the experiences of movement patterns in the church. The result of the project showed that the church hall earlier on was much darker inside due to the lack of windows, but the church hall was on the other hand very spacious in the middle ages because the interior was not furnished during this time. Today the church has received more and larger windows and the hall is furnished with pews and a pulpit, which have led the movement pattern to an aisle from west to east in the middle of the church hall. In future projects, about churches and older constructions, this study can be used as guideline and support for further studies. It is also a study that is open for additional development, as for example the 3D reconstruction can be translated into VRtechnology, so that people can experience the medieval church as it was in the 13th century, almost like they were there.

Transforming the first floor of a 1950s building at Sveavägen, Stockholm, this project aims to redefine the traditional cinema. This is not a perfect quiet black box, but a place for sharing, experiencing and discussing film. A cinema for independent films, short films, documentaries and film festivals, but perhaps also presentations and lectures. A flexible building that can open up, or close down, depending on the event. A cinema where one can sit down for a brief movement with a coffee, or spend an evening at the big screen.