No description available.

Denna fallstudie undersöker hur Bollnäs kommun arbetar strategiskt med platsmarknadsföring. För att mäta detta har flera metoder använts vilket kallas triangulering som ger flera infallsvinklar och perspektiv. En semistrukturerad gruppintervju, kvantitativa innehållsanalyser av handboken Varumärket Hälsingland, Bollnäs kommuns sociala medier och Bollnäs kommuns hemsida, samt en kvantitativ enkätundersökning riktad till kommunens invånare och turister. Resultaten visade att Bollnäs kommun inte har arbetat fram någon egen strategi för sin platsmarknadsföring, utan använder Varumärket Hälsingland som stöd i kombination med några egna strategiska mål. Innehållsanalyserna visar att Bollnäs kommun till stor del använder sig av den strategi som beskrivs i Varumärket Hälsingland, men att det finns utrymme att använda den i större utsträckning. Resultaten från enkätundersökningen visar att den bild av Bollnäs som kommunen vill förmedla utåt, stämmer överens med invånarnas och turisternas egen uppfattning Bollnäs som plats. Nyckelord: Bollnäs, Hälsingland, platsmarknadsföring, varumärke, sociala medier / This case study examines how Bollnäs municipality works strategically with place marketing. To investigate this, several methods have been used, which is called triangulation, which provides several angles and perspectives. A semi-structured group interview, quantitative content analyzes of the handbook “Varumärket Hälsingland”, Bollnäs municipality's social media and Bollnäs municipality's website, as well as a quantitative survey aimed at the municipality's residents and tourists. The results from the interview showed that Bollnäs municipality has not developed a strategy of their own for place marketing but uses Varumärket Hälsingland as support in combination with some of their own strategic goals. The content analyzes show that Bollnäs municipality largely uses the strategy described in the Varumärket Hälsingland, but there is room to use it to a greater extent. The results of the survey show that the image of Bollnäs that the municipality wants to convey to the outside world is consistent with the residents' and tourists' own perception of Bollnäs as a place. Key words: Bollnäs, Hälsingland, placemarketing, brand, social media

This paper challenges the prevailing narrative about Hälsingegårdar by examining them archaeologically. Research questions include assessing settlement continuity from the younger Iron Age to the 1850s and identifying factors influencing continuity at farm, village, and district levels. The study focuses on the Voxnan and Ljusnan valleys in Hälsingland, spanning from the younger Iron Age to 1850. Spatially, districts and villages are selected based on proximity to the rivers, presence of ancient monuments, and 16th-century documentation. Data sources include the Swedish National Heritage Board's register, historical maps, and a tax roll from 1535. The paper argues for continuity in the localization of the farmsteads. The theoretical is the resiliencetheory and the perspective of palimpsests. Methods involve identifying Iron Age sites and using map material for geographical context. Results indicate settlements from the younger Iron Age persisting into the 1850s, demonstrating both site and area continuity. Fundamental factors for resilience and continuity include resource diversity, flexible resource use, micro-level soil awareness, and long-term residence security. The study emphasizes the importance of conscious organization and planning in socio-ecological systems, enabling communities to manage change and crises effectively. A diversified economy supports this resilience, offering various livelihood opportunities such as hunting and trade. Overall, the analysis suggests that regulation and feedback are vital for long-term sustainability and survival. / Följande uppsats utmanar den rådande berättelsen kring hälsingegårdar genom att undersöka dem ur ett arkeologiskt perspektiv. Forskningsfrågorna behandlar kontinuiteten i bosättningarna från yngre järnålder till 1850-talet samt identifiering av faktorer som påverkar denna. Studien fo-kuserar geografiskt på Voxnadalen och Ljusnandalen i Hälsingland. Tidsmässigt är avgräns-ningen från yngre järnålder till 1850. Källorna är Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister, hi-storiska kartor och hjälpskattelängd från 1535. De teoretiska ramverken är resiliensteorin och palimpsestperspektivet. Resultaten visar att bosättningar från yngre järnålder kvarstår in i 1850-talet, vilket visar både plats- och områdeskontinuitet. Grundläggande faktorer för resiliens och kontinuitet utgörs av tillgång till en mångfald av resurser, flexibelt resursutnyttjande, medveten-het om markens beskaffenhet på mikronivå samt långsiktig trygghet genom stadigvarande bosätt-ning. Studien betonar vikten av medveten organisation och planering, vilket möjliggör effektiv hantering av förändringar och kriser. Sammanfattningsvis visar analysen att reglering och åter-koppling är avgörande för långsiktig hållbarhet och överlevnad.

A lost iron realm?Iron production in southern Hälsingland during the late iron age This bachelor thesis explores the prehistoric iron production in the Swedish province of Hälsingland, with a special focus on the parishes surrounding the Marmen and Bergviken lakes. A vast amount of remains from bloomery iron production was discovered during the 1980’s in the area surrounding the lakes, consisting of iron making sites and charcoal pits. This thesis focuses on the spatial distribution of those remains, which are studied and analysed mainly through GIS. Their spatial relation to natural-geographical phenomenon and indicators of settlement is analysed and discussed, with comparisons to other Swedish provinces. In addition, 14C-datings are calibrated and discussed on a critical basis. The occurrence of spade-shaped currency bars in Hälsingland is discussed based on their physical appearance and context of finding. Finally the author suggests how to work with the known material in order to gain new scientific knowledge.

The purpose of this essay is to investigate why a group of young adults, living in the village of Järvsö in Hälsingland, choose to live their lives according to the ideals attributed to the peasantry in the early 19th century. The essay examines what gives them inspiration for their way of living and the driving forces behind their choices.   The theoretical starting points of the study are production of cultural heritage, nostalgia and performance studies. The study is based on interviews with young adults, and the older generation that inspires them, living in Järvsö, as well as participant observations and media coverage.   The examination of how the cultural heritage has been produced in 2018 gives an insight into the everyday life of those who choose to live by these ideals today in Järvsö and how it has shaped and affected how Järvsö is presented to the outside world.   The study concludes that the ideals that the young adults strive for are to live as environmentally friendly as possible. The inspiration comes from stories about people who lived during the 19th century and the aesthetics attributed to the folk culture. They use folk culture that includes stories, folk music, folk dance, folk costumes, crafts and games and reshape these expressions and adapt them to a contemporary life in the 21st century.   Because the decorated farmhouses of Hälsingland have been declared world heritage, there is also an authenticity guarantee which gives the interviewees legitimacy for their life choices and confirmation of the importance of passing these folk traditions on to future generations.

Avfolkning är ett problem för många landsbygdskommuner och de försöker mer eller mindre aktivt göra något åt det. I den här uppsatsen har en textanalys gjorts av tre hälsingekommuners översiktsplaner med syfte att undersöka vad kommunerna gör för att främja återflyttning för att minska avfolkningen. De tre kommunerna som valts ut är Bollnäs, Ovanåker och Söderhamn, kommunerna har en historik av att samarbeta med varandra inom olika områden och tillhör samma arbetsmarknadsregion, men de har olika förutsättningar när det gäller pendling och bostäder. Kommunernas översiktsplaner delades upp i fyra teman, 1 boende, 2 service, 3 arbete och utbildning samt 4 infrastruktur och kommunikation. Dessa fyra teman användes sedan som utgångspunkt för analysen av översiktsplanerna och för att se om kommunerna ser återflyttning som ett alternativ för att lösa problemet med avfolkning. Kommunerna hade likartade lösningar på problemet. Alla kommunerna vill använda sin vackra miljö för att locka människor att flytta till dem och kommunerna vill förbättra pendlingsmöjligheterna för att göra det möjligt för fler människor att bo i kommunerna. Men ingen av kommunerna presenterar någon strategi för att främja återflyttning.

<p>Denna uppsats är resultatet av en studie som genomförts i Norrala socken, med betoningen på folktro, vidskeplighet och skrock bland den äldre generationen jordbrukare på Hälsingegårdar. Även folktron bland nuvarande generationer hälsingebönder finns representerad, eftersom de yngre utgör dagens representanter på Hälsingegårdarna. Studien baseras på semistrukturella intervjuer utförda i maj 2007 och analysen av studien härleds till Ebbe Schöns teorier gällande folktron, där nödvändigheten av magi och vidskepelse bland bönder är framträdande. Sammanfattningen visar att folktro och vidskeplighet är begränsad, både bland de yngre och äldre generationerna i Norrala, även om de yngre till synes har en större förståelse för vidskeplighet och även anammar valda delar. Resultatet av studien visar att det finns möjliga samband mellan folktro, skrock och vidskeplighet, kristen tro och fornskandinavisk religion.</p> / <p>This essay is the result of a study carried out in Norrala County, which focuses on folklore and superstitious beliefs among older farmhouse holders in Hälsingland. The representation of folklore and superstition among younger generations is also dealt with, as they represent the Farmhouses of Hälsingland today. The study is based upon semi-structured interviews, carried out in May 2007 and the analysis is linked to the theories of Ebbe Schön, dealing with aspects of folklore as well as the necessity of magic and superstition among farmers from a historical perspective. The outcome shows that folklore and superstition is limited among the older generations in the Norrala surroundings as well as among the younger generation although the latter seem to have greater understandings towards superstitious beliefs and at times adhere to it. Furthermore, there are possible links to be found between folklore and superstitious beliefs, Christian worship and Old Norse Religions.</p>

Denna uppsats är resultatet av en studie som genomförts i Norrala socken, med betoningen på folktro, vidskeplighet och skrock bland den äldre generationen jordbrukare på Hälsingegårdar. Även folktron bland nuvarande generationer hälsingebönder finns representerad, eftersom de yngre utgör dagens representanter på Hälsingegårdarna. Studien baseras på semistrukturella intervjuer utförda i maj 2007 och analysen av studien härleds till Ebbe Schöns teorier gällande folktron, där nödvändigheten av magi och vidskepelse bland bönder är framträdande. Sammanfattningen visar att folktro och vidskeplighet är begränsad, både bland de yngre och äldre generationerna i Norrala, även om de yngre till synes har en större förståelse för vidskeplighet och även anammar valda delar. Resultatet av studien visar att det finns möjliga samband mellan folktro, skrock och vidskeplighet, kristen tro och fornskandinavisk religion. / This essay is the result of a study carried out in Norrala County, which focuses on folklore and superstitious beliefs among older farmhouse holders in Hälsingland. The representation of folklore and superstition among younger generations is also dealt with, as they represent the Farmhouses of Hälsingland today. The study is based upon semi-structured interviews, carried out in May 2007 and the analysis is linked to the theories of Ebbe Schön, dealing with aspects of folklore as well as the necessity of magic and superstition among farmers from a historical perspective. The outcome shows that folklore and superstition is limited among the older generations in the Norrala surroundings as well as among the younger generation although the latter seem to have greater understandings towards superstitious beliefs and at times adhere to it. Furthermore, there are possible links to be found between folklore and superstitious beliefs, Christian worship and Old Norse Religions.

Uppsatsen handlar om hur kvinnor attributerades och med vad, vid okyskhet kontra kyskhet, i 1700-talets Hälsingland. Min geografiska utgångspunkt är Delsbo och Färila socken i Hälsingland. Hälsingland generellt är ett område som det är lite forskat om jämfört med andra delar av Sverige. Delsbo är valt utifrån att det finns två uppteckningar om skamattributering därifrån, och dessa är min utgångspunkt i undersökningen. De handlar om två brudar som fick bära skamliga huvudbonader vid sin vigsel eftersom de var gravida. Det var förbjudet att bli gravid utanför äktenskapet och en gravid brud straffades genom att de inte fick bära kyrkans förgyllda brudkrona. En av brudarna, Karin, har jag kunnat identifiera och hon, och hennes straff otidigt sängelag, är underlaget till min undersökning. För att förstå situationen har jag undersökt de sedlighetsbrott som hänger ihop med otidigt sängelag som lönskaläge och barnamord, och hur kvinnorna i samband med brotten får skämmas. De får ta skammen för graviditeten, skammen vid kyrktagningen och skammen efter då de anses som farliga och kan vålla både sjukdom och missväxt.   Det som undersöks är hur genus skapades under denna tid. Under 1700-talet var sedlighetslagarna i förändring, men de nya lagarna som stiftades i syfte att förbättra för kvinnorna blev i stället i praktiken att kvinnorna fick ta ansvar för sedligheten. De blev ensamma med sina oäkta barn och de tog ihjäl sina nyfödda barn i rädsla för skammen. De formella lagarna inom kyrkan och rättsväsendet styrde skapandet av genus. Även de informella lagarna, med folktron om att ogifta mödrar var farliga, var viktigt i detta genusskapande. Här spelade skamattributeringen stor roll som en kulturell symbol som uttryckte normen om att vara kysk, där de hedersamma ansågs än mer hedersam i sin brudkrona och de okyska skämdes desto mer i sina fula huvudbonader.

<p>The purpose of this thesis is to contribute to an increased understanding of the underlying conditions for the development of a domestic market for consumer goods by studying how the distribution of goods between the town and the countryside in the county of Hälsingland, Sweden, was organized during the first half of the 19th century. The thesis has analyzed the different kinds of persons involved in the distribution of goods, their functions and mutual relations. In order to examine how the trade was organized on the individual level, a case study of one Hudiksvall merchant’s trading business has been done. This has made possible an analysis of how the two-way trade carried on by the majority of the merchants in the region was organized. In broad outline, this trade involved the merchants purchasing linen goods in the countryside for further selling in Stockholm and other markets on the one hand, and on the other purchasing different kinds of consumer goods in these markets to sell in the countryside of Hälsingland.</p><p>The conclusion drawn from this study is that the conditions for distributing goods really were in a phase of change, where the possibilities of carrying out trade gradually increased, which meant that different kinds of trade and different kinds of traders operated side by side.</p><p>Furthermore, the trade was in many aspects less hierarchic and more horizontally organized than has been suggested by previous research. The individual merchant’s business depended on other traders, where the individuals involved in different ways played a very concrete role in the success of each merchant’s business. This means that the relationship between different traders was characterized by both competition and co-operation. Sometimes merchants engaged other merchants as middlemen on remote markets; on other occasions they took the middleman’s role in relation to other merchants. </p>