Denna studie undersöker hur förmedlandet av den gamla svenska folktron kan påverkas av iscensatt autenticitet genom ett transmedialt sagoprojekt. I studien används projektet KLUB från Högskolan i Skövde som ett transmedialt sagoprojekt med folktron i fokus och deltagarna är museiarbetare och museipedagoger som alla har en förkunskap om folktro och folksägner.  Deltagarna i studien fick diskutera kring skillnaderna mellan barnanpassad information om tre folktroväsen – tomen, skogsrået och trollet – och icke anpassad information om samma tre väsen. Resultatet visar att den iscensatta autenticiteten kan påverka förmedlandet av folktron både negativt och positivt. Iscensättningen av äktheten inom folktron kan förpassa folktrons gamla syften till sagovärlden och därför kan viktiga verktyg för att förstå dåtidens människa gå förlorad. Iscensättningen kan också väcka ett intresse kring den gamla folktron hos barn och ungdomar som inte haft någon tidigare kunskap om ämnet, och på så vis även hjälpa återuppväcka en gammal berättartradition som gått förlorad.

"A reflection on the process of working with Lyktmannen a horror genre performance for a young audience at Stockholm university of the arts during the spring of 2022. The text discusses the responsibility towards a young audience while working with violent and difficult subjects from a theatre stage."

There is little known about the medieval Russian population in Visby. What is known, however, is that several graves were excavated in 1971 at the place thought to contain traces of the Russian church. By comparing the results of Noah Runesson (2016) and what was brought to light through an analysis of specific individuals, new information may have been made available. The content in two of these graves have been examined and analysed, and the results of the osteological analysis show the Russians had knowledge of surgical procedures such as amputation as well as how to keep someone alive after such a procedure. One of the graves contained a small piece of metal, rusty from years of being in the ground. Why it is present in the grave is unclear, but one theory is that it was for keeping the dead from walking again. Through osteological analyses it has also become clear that the Russian population varied in ages as well as health, and that they took care of each other when in need.

Selma Lagerlöf var en mångsidig författare med skiftande religiösa föreställningar och litteraturvetaren Sven Stolpe har lyft fram flera av de andliga element som förekommer i författarens romaner, brev och dagböcker. Utifrån hans teori om Lagerlöfs tro har vi undersökt dessa drag i tre av författarens verk och tolkat dessa med inspiration från den hermeneutiska metoden. Romanerna är Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar och Körkarlen. Frågorna vi har utgått ifrån är: Vad visar Lagerlöf för exempel på luthersk kristendom, katolicism, folktro, och andra ockulta läror i Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar och Körkarlen? Hur gör Lagerlöf för att förena dessa? Finns det några tendenser till att de olika trosföreställningarna ställs emot varandra och i så fall hur? I texterna vi studerat har vi funnit ett antal detaljer och motiv som kan förknippas med de olika andliga föreställningarna. Lagerlöf tar upp Gud, Jesus och djävulen men visar även prov på spiritistiska och teosofiska influenser. Dessutom berör hon mer folkliga motiv som naturväsen och spöken. De olika trosföreställningarna vävs samman i böckerna men behöver sällan mötas. Dels beskrivs de i olika kapitel så att de på så vis hålls isär, dels skildras de som skikt i flera verkligheter. Vid de tillfällen då de andliga inslagen integreras med varandra sker det i form av subjektiva upplevelser som bara en eller ett fåtal personer kan förnimma. Motsättningar mellan exempelvis folktro och kristendom uppenbarar sig sällan. Lagerlöf visar snarare att kombinationen av dessa var fullt naturlig för människorna under den tid då texterna tillkom. / From wood-spirit to catholic saints. Spirituality in the literature of Selma Lagerlöf Selma Lagerlöf was an author of versatility with varied religious beliefs. The literary critic Sven Stolpe has shown many of the spiritual elements that occur in her novels, letters and diaries. Based on his theory about the believes of Lagerlöf we have examined these features in three of the authors works and interpreted these with the inspiration of the hermeneutic method. The novels are Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar and Körkarlen. Our questions are: What examples of Lutheran Christianity, Catholicism, folklore, and other occult theories does Lagerlöf show in Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar and Körkarlen? What does Lagerlöf do to reconcile them? Are there any tendencies that different beliefs are opposed to each other and how? In the texts we have studied, we have found a number of details and motifs that can be associated with the various spiritual ideas. Lagerlöf addresses God, Jesus and the devil, but also shows samples of spiritism and theosophy. She also shows more traditional popular motifs like supernatural creatures of nature and ghosts. The various beliefs are woven together in the books but rarely meet. Partly they are described in different chapters so that they are distinguished and partly they are depicted in the layers of multiple realities. At those times when the spiritual elements integrated with each other, it is in the form of subjective experiences that only one or a few people can perceive. Contradictions between, for example, folklore and Christianity occur rarely. Lagerlöf shows rather that the combination of these were perfectly natural for the people during the time the books where written.

<p>Selma Lagerlöf var en mångsidig författare med skiftande religiösa föreställningar och litteraturvetaren Sven Stolpe har lyft fram flera av de andliga element som förekommer i författarens romaner, brev och dagböcker. Utifrån hans teori om Lagerlöfs tro har vi undersökt dessa drag i tre av författarens verk och tolkat dessa med inspiration från den hermeneutiska metoden. Romanerna är <em>Gösta Berlings saga</em>, <em>Herr Arnes penningar</em> och <em>Körkarlen</em>.</p><p>Frågorna vi har utgått ifrån är:</p><p>Vad visar Lagerlöf för exempel på luthersk kristendom, katolicism, folktro, och andra ockulta läror i <em>Gösta Berlings saga</em>, <em>Herr Arnes penningar</em> och <em>Körkarlen</em>?</p><p>Hur gör Lagerlöf för att förena dessa?</p><ul></ul><p>Finns det några tendenser till att de olika trosföreställningarna ställs emot varandra och i så fall hur?</p><p>I texterna vi studerat har vi funnit ett antal detaljer och motiv som kan förknippas med de olika andliga föreställningarna. Lagerlöf tar upp Gud, Jesus och djävulen men visar även prov på spiritistiska och teosofiska influenser. Dessutom berör hon mer folkliga motiv som naturväsen och spöken. De olika trosföreställningarna vävs samman i böckerna men behöver sällan mötas. Dels beskrivs de i olika kapitel så att de på så vis hålls isär, dels skildras de som skikt i flera verkligheter. Vid de tillfällen då de andliga inslagen integreras med varandra sker det i form av subjektiva upplevelser som bara en eller ett fåtal personer kan förnimma. Motsättningar mellan exempelvis folktro och kristendom uppenbarar sig sällan. Lagerlöf visar snarare att kombinationen av dessa var fullt naturlig för människorna under den tid då texterna tillkom.</p><p> </p> / <h1>From wood-spirit to catholic saints.</h1><p>Spirituality in the literature of Selma Lagerlöf</p><p>Selma Lagerlöf was an author of versatility with varied religious beliefs. The literary critic Sven Stolpe has shown many of the spiritual elements that occur in her novels, letters and diaries. Based on his theory about the believes of Lagerlöf we have examined these features in three of the authors works and interpreted these with the inspiration of the hermeneutic method. The novels are <em>Gösta Berlings saga,</em> <em>Herr Arnes penningar </em>and <em>Körkarlen</em>.</p><p>Our questions are:</p><p>What examples of Lutheran Christianity, Catholicism, folklore, and other occult theories does Lagerlöf show in <em>Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar </em>and <em>Körkarlen</em>?</p><p>What does Lagerlöf do to reconcile them?</p><ul></ul><p>Are there any tendencies that different beliefs are opposed to each other and how?</p><p>In the texts we have studied, we have found a number of details and motifs that can be associated with the various spiritual ideas. Lagerlöf addresses God, Jesus and the devil, but also shows samples of spiritism and theosophy. She also shows more traditional popular motifs like supernatural creatures of nature and ghosts. The various beliefs are woven together in the books but rarely meet. Partly they are described in different chapters so that they are distinguished and partly they are depicted in the layers of multiple realities. At those times when the spiritual elements integrated with each other, it is in the form of subjective experiences that only one or a few people can perceive. Contradictions between, for example, folklore and Christianity occur rarely. Lagerlöf shows rather that the combination of these were perfectly natural for the people during the time the books where written.</p>

No description available.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Vårdträdet är ett landskapselement som har sitt kulturella ursprung i hedniska tider av träddyrkan. Dessa träd har förts från heliga lundar in till gårdsplanerna där de har planterats för att sedan tjäna som symbol för gårdens lycka eller olycka beroende på trädets hälsa och hur behandlingen av trädet utförts. I moderna tider tenderar vi att istället för en tro på ödet och sökandet efter omen för att sia om framtiden, resonera med hjälp av logik och rationalitet för att tolka vår omgivning. Hur dessa sätt att tänka står i kontrast till varandra har varit utgångspunkten för denna studien. Vårdträdet har tjänat som symbol för detta då landskapselementet fortfarande existerar på den skånska landsbygdens gårdstomter precis som det gjort i hundratals år. Hur kulturen, och resonerandet kring träden i fråga ser ut idag i jämförelse med då är dock den intressanta frågan och syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för detta. Genom detta kan ett bidrag ges till diskussionen kring varför platser ser ut som de gör. Frågeställningen för studien har därför blivit "Vilka faktorer i då- och nutid ligger bakom skapandet av landskapselementet vårdträd?" Undersökningsmetoden som valts för detta har till en början varit att studera frågelistor från Lunds universitets Folklivsarkiv. Vidare har djupintervjuer genomförts tillsammans med människor som har ett vårdträd växande i anslutning till gården de bor på. På detta sätt har en historisk inblick skapats om vårdträden som sedan kan ställas i kontrast emot dagens människors tänkande om samma sorts träd. Resultaten visar på att vissa kulturella fenomen lever kvar medan andra har förändrats. Vårdträden anses idag liksom då, som kulturarvsobjekt som "tillhör gården". Träden används också fortfarande som socialiseringsplats samt som solskydd och i viss mån som offerplats av gröt på julen samt att trädet får växa fritt. Hur kulturen dock skiljer sig visar sig i hur rädslan vid trädets behandling ej existerar i samma grad längre. Vårdträden respekteras då liksom nu, men tron om bestraffning och otur vid "illa" behandling av vårdträdet är ej lika starkt manifesterat i de intervjuades tankar som det tenderade att vara enligt frågelistorna. Då vårdträden i traditionell mening ej rördes över huvud taget, gallras träden idag utan större eftertanke. Vad likheterna gällande synen på träden som kulturarvssymbol beror på, kan vara att träden p.g.a. sina höga åldrar genom denna konstant tillskrivs ett historiskt värde genom berättelser som hela tiden tillskrivs trädet desto äldre det blir. Därför har vårdträdet då liksom nu många gånger tjänat som släktklenod för gårdens invånare där minnen från alla livets skeden är knutna. Skiljaktigheterna kan bero på hur dagens rationella och logiska tänkande skiljer sig från folktrons ej ifrågasättande och okritiska synsätt. På grund av detta tenderar personerna att vifta bort de historiska föreställningarna och behandla sina vårdträd som de vill. Dock lever möjligen vårdträdskulturen kvar även som ett "mekaniskt" handlande, dvs att planteringen i sig, att träden ej rörs och att "ta i trä" är handlingar som utförs av automatisk karaktär utan att reflektera över deras historiska innebörd. Oavsett vad, fortsätter i alla fall vårdträdet vara ett inslag på den skånska landsbygden.

This study examines stories from the 1800s about the Swedish folklore creature Näcken with the purpose to define what kind of view on gender they are presenting. The geographical area in focus is the Swedish south province Småland. The ambition is to see how the stories describe the thinking, acting and meaning about gender and authority. This will also be studied in relation to the norms and ideals of gender that dominated in the 1800s. Former studies has shown that the view of folklore and gender interacted and carried each other in the 1600s and the 1700s. There are also research that indicate that the creature Näcken maintained gender patterns in the 1800s. This research determines more general patterns concerning gender and has not done a more firmly analysis in relation to the change in the view on gender which took place between the 1700s and the 1800s, which this study intend to do by using Yvonne Hirdman’s gender system as a theoretical framework. The result has shown that the understandings of Näcken had a role to play in the context of social control, seeing as the understandings affected the behavior of people. The most clear message the stories expresses is that men had more capacity to act than women, which is in line with the 1800s ideals about gender that derived from a polarization norm. This can also be seen in the context in which the meeting with Näcken took place, namely the in the context of work and other activities, but not in connection to physical places in line with the polarization norm, in which the women should have met the creature closer to the farm and the men’s meeting should have more distance from the farm. The stories also expresses a valuing of characteristics which were highly valued as norms in the 1800s. The characteristics also have a moral dimension. Men with highly valued characteristics were more likely to succeed with their attempts and had bigger chances of escaping Näcken. Within the moral spectrum one can find a Christian motive as well, since warnings about neglecting the religion takes place. For women though, the stories’ moral dimension spoke about precepts and the negative consequences which could follow if the women did not practice restraint and carefulness. From the 1600s and 1700s to the 1800s Småland, there is also a continuity regarding sexual relationships between women and Näcken to be found. Those kinds of relationships are rare to find in the sources.

Syftet med denna uppsats har varit att analysera fyra vampyrfilmer med Mary Douglas teori för att se hur föreställningar om renhet, orenhet och anomalier framställs samt ifall dessa föreställningar har förändrats i de fyra utvalda filmerna mellan 1979-2016. Med kritisk diskursanalys som metod har filmerna Nosferatu the Vampyre (1979), The Lost Boys (1987), Twilight (2008) samt Daylight's end (2016) analyserats genom en tematisering av vampyrers egenskaper där en jämförelse dem emellan gjorts. Uppsatsens resultat visar att vampyrer som befinner sig i ett tillstånd mellan liv och död anses vara anomalier, vilka har hanterats på olika sätt av respektive samhällen. Vissa vampyrer har ett mer moraliskt förhållningssätt gentemot människor då de valt bort att äta människoblod och blir därför mer accepterade av samhället, medan andra vampyrer har ett omoraliskt beteende, vilket gör att de då elimineras. Det som anses orent i ett samhälle har blivit vardagligt i ett annat och ju mer mänskliga egenskaper vampyrerna har desto mer accepterade är de av samhället.