Vanliga utgångspunkter kring folksagorna är att sagorna är präglade av mytologisk karaktär eller att naturväsen innehåller moral och traditioner kring hur människan ska vara och bete sig mot varandra eller förhålla sig till naturen. Hur kan till exempel berättelser om troll förstås genom jungiansk psykologi som teoretisk utgångspunkt? Och vilken betydelse kan upplevelserna ha för människan? genom sekundära källor i form av berättelser om troll i Ovansjöbygden kan berättelser om upplevelser av troll förstås som traderade överempiriska upplevelser. Där platsen för upplevelserna har olika psykologisk betydelse och kan förstås som platsbundna upplevelser. Ur jungianskt perspektiv kan överempiriska upplevelser relateras till entitetkontinuitet, även kallat platsbundna upplevelser. Det Jungianska perspektivet som analys bidrar med ett inre perspektiv och nytt sätt att se sed, sägner och naturväsen. Ett perspektiv där troll kan ses vara ett med människan, ett element som existerar i människans natur.

In this essay, I study Toriyama Sekien’s yōkai (supernatural beings) catalogues and undertake a diachronic examination surrounding Sekien's imprint on his contemporaries and modern times, striving to highlight the aesthetic dimension that adds to the popularity of yōkai today. Through an image analysis based on a modified version of Roman Jakobson's communication model and a diachronic examination of Sekien’s influence on the imagination of the Japanese people, I have investigated how and why Sekien chose to depict yōkai in his catalogues as kawaii (cute). The questions that have driven my study are as follows:    1. Why does Toriyama Sekien kawaii use aesthetic codes in his four catalogues?    2. In what ways have Toriyama Sekien's catalogues influenced the Japanese people's imagination and world view?    The study is anchored in cute studies theories, and with the theory Displacement of Meaning, I have identified possible answers to how Sekien has influenced the Japanese people's imagination: (1) kawaii aesthetic codes are found in Toriyama Sekien's work, because Sekien tried to make his creations as attractive as possible. To accomplish this, he used aesthetic elements which cute studies theories have found control what we perceive as kawaii and thus attractive. (2) Toriyama Sekien demystified the supernatural, took it out of context and allowed Japanese people to take the supernatural out of its traditional setting. This paved the way for yōkai as consumer items and (3) allowed modern creators to fill the yōkai (consumer items) with nostalgia and reintroduce them as symbols of a lost and idealized past.

Kloka Anna was a folkloristic figure with multiple reocurring tales connected to her. But at the core of these stories were two distinct historical women, both living in the south of Småland, both from poor backgrounds, both living during the 19th century and both well- known wise women who were believed to have immense knowledge in magic, healing and the supernatural. My essay is about these women, what was said about them and what we can actually know about them. At the same time it is about the collective legendary figure Kloka Anna. I will discuss these aspects by using terms and theories from oral history theory and  from folkloristic research.

Cup marks are often described in historical records as belonging to the fairies of Swedish folklore, hence going under the name “fairy mills” or “elf mills” (in Swedish älvkvarn). The name derives from the belief that the fairies used the cups as their mills for grinding seed. There are many different theories as to what the original purpose behind the creation of the cup marks are, but the only thing that we know is that humans began creating them during the Stone Age and continued doing so throughout the Bronze Age and maybe even during the earlier years of the Iron Age. The purpose of this paper is to compare the theories concerning the creation of the cup marks with the later traditions surrounding the fairy/elf mills to see if there are any connections. The fairies were small, underground humanlike creatures who, if disturbed by humans, would “blow” a sickness upon them. To get rid of the sickness one method was to visit a fairymill and sacrifice a small item, usually a coin or needle, and to grease the fairy mill in order to become friendly with the fairies again so that they would lift the sickness. One theory is that the use and meaning of the cup marks went through a change between the Neolithic era and the Bronze Age, going from having a more ritual and ceremonial meaning to a more common one where they would be used by the ordinary people as well. This theory, along with others, has proven insightful in the discussion and may very well be a piece in the overall picture concerning the cup marks and their possibly different meanings through time. Dalarna in Sweden represents the line between the cup mark rich lands to the south, and the northern parts where cup marks barely exist. Dalarna itself does only contain about 20 cup mark locations and yet the fairy traditions are described as strong there. It has been shown that naturally formed rocks and potholes (“giant's kettle” if translated directly from Swedish) could have played a big role, presenting the conclusion that not only the cup marks were associated with fairies, widening the definition of a fairy mill.

I den här kandidatessän vill jag presentera mina tankar och dra kopplingar mellan fotografiet, översättningen och arketypen inom ramverket: den neo-koloniala blicken, Teman som resulterat i  kandidatutställningen Bortbytingen och ett videoverk med samma namn. Texten är ett sökande efter den anti-neokoloniala blicken, förutom referenser som Cindy Sherman, Pia Arke och Oswald de Andrade ombearbetas Don Mee Chois översättnings koncept om "tvillingen" som ett sätt att kontextualisera och översätta mitt egna konstnärskap. Och hur folktronskaraktärer så som Bortbytingen kan erbjuda ett kärl för sökandet i att finna alternativ för det anti-neokoloniala positionerandet.

Studien undersöker berättandet om övertron och hur, ofta vardagliga, händelser tillskrivs det övernaturliga. Genom narrativanalys med framför allt Labovs modell och jämförelser tillfolktron söks förståelse för memoratens framställning och poänger. Uppsatsen söker svar på hur berättare av självupplevda händelser framställer en händelse som övernaturlig, hur berättaren försäkrar publiken om sin tolkning, samt vad det är som gör händelsen värd att berätta. För att närma sig detta så har ett skriftligt material samlats in där frågelistan Det oförklarliga (NM237) utgör det huvudsakliga materialet med viss komplettering från socialamedier. Undersökningen har visat på hur övertrosframställningar ofta är beroende på tidigare associationer och intressen, att det som tillskrivs det övernaturliga ofta är av en oförklarlig eller allvarsam karaktär samt att berättandet kan förstås både som en form av kommunikation och en bearbetning av skeenden som annars är obegripliga för berättaren.

Uppsatsen är en textanalys av sägner som beskriver fenomenet att lantmätare som mätt orätt och bönder som ändrat ägogränser ansågs bli lyktgubbar efter döden. Syftet är att försöka få fram hur detta iscensattes i mötet mellan det moderna och det traditionella samhället. Dessutom ingår en analys av hur sägnerna återspeglade synen på äganderätt och gränsförhållanden i det agrara samhället under 1800-talet.

An iron age double grave containing a man and a woman has been found in Klinta, Köpings Parish, Öland, Sweden. Archaeologist have debated this grave and have begun to interpret the woman as a völva. The most famous artefact was found in the womans grave. It was an iron staff, Klintastaven. This staff have been the main focus when it comes to this grave but there were also three types of artifacts found with the bones: base metal artifacts covered in runes, amulets, as well as animal bones. This essay aims to analyse the artifacts from the grave and their relation to the Old Norse religion of Scandinavia and the research have established a connection between these artifacts and the Old Norse religion of Viking times.

<p>Min uppsats kommer att behandla mytens betydelse för historieskrivningen av Järvsö nya kyrkas byggnation och valet av byggnadsplats. Den största vikten kommer jag att lägga vid frågan om vad som är myt och vad som är verklighet. Målet är att försöka få en förståelse för vikten av myten i denna fråga. Arbetet är uppdelat i fyra delar som behandlar:</p><p><em>Skrönorna</em> - Här återger jag några av de mest intressanta skrönorna om Järvsö kyrka och dess uppkomst samt diskuterar vad innebörden av dessa kan tänkas vara.</p><p><em>Den förkristna kultplatsens betydelse för den nya kyrkan</em> - är helt enkelt en kort beskrivning av hur man tror att det kan ha varit innan kristendomen gjorde sitt inträde i trakten, samt en diskussion av de olika berättelserna och antagandena man gjort. Vad kan vara verklig historia och vad är berättelser från det förgångna?</p><p><em>Samhällsförändringar vid tiden för kyrkans byggnation</em> - Hur fungerade samhället och vad var man influerad av? Vilka tankegångar var det som man hade samt en diskussion om detta?</p><p><em>Hur ser man på kyrkan i dag? </em>- Vad berättar kyrkan för de boende och de som är besökande i Järvsö idag? Här tar jag upp de reflektioner som kommer både från mig personligen, som inflyttad Järvsöbo, och röster utifrån samt diskuterar varför man uppfattar kyrkan på ett speciellt sätt.</p><p>Som avslutning på hela arbetet gör jag med hjälp av egna tankar och reflektioner en syntes av materialet för att kunna ge en tänkbar tolkning av den av skrönor fyllda historien kring Järvsö kyrka.</p>

Min uppsats kommer att behandla mytens betydelse för historieskrivningen av Järvsö nya kyrkas byggnation och valet av byggnadsplats. Den största vikten kommer jag att lägga vid frågan om vad som är myt och vad som är verklighet. Målet är att försöka få en förståelse för vikten av myten i denna fråga. Arbetet är uppdelat i fyra delar som behandlar: Skrönorna - Här återger jag några av de mest intressanta skrönorna om Järvsö kyrka och dess uppkomst samt diskuterar vad innebörden av dessa kan tänkas vara. Den förkristna kultplatsens betydelse för den nya kyrkan - är helt enkelt en kort beskrivning av hur man tror att det kan ha varit innan kristendomen gjorde sitt inträde i trakten, samt en diskussion av de olika berättelserna och antagandena man gjort. Vad kan vara verklig historia och vad är berättelser från det förgångna? Samhällsförändringar vid tiden för kyrkans byggnation - Hur fungerade samhället och vad var man influerad av? Vilka tankegångar var det som man hade samt en diskussion om detta? Hur ser man på kyrkan i dag? - Vad berättar kyrkan för de boende och de som är besökande i Järvsö idag? Här tar jag upp de reflektioner som kommer både från mig personligen, som inflyttad Järvsöbo, och röster utifrån samt diskuterar varför man uppfattar kyrkan på ett speciellt sätt. Som avslutning på hela arbetet gör jag med hjälp av egna tankar och reflektioner en syntes av materialet för att kunna ge en tänkbar tolkning av den av skrönor fyllda historien kring Järvsö kyrka.