Twenty years has passed since Fadime Sahindal was shot to death by her own father in “a crime of honour”. This happened in Uppsala, Sweden and a lot of people was shocked of how it could happen here. Today ”crimes of honour” is still happening and the debate is ongoing as well in media as in politics. This study will look at ”crimes of honour” and honour-related violence from a perspective in relation with religion and theories that involves purity and the collective, and how they appear in Sweden today. The purpose of this is to widen the view of honour-related violence and open for new understandings of it. Through a qualitative content analysis of published stories of people involved in an honour-related context and compare them against religious theories.  Three questions are posed to guide the study: How is the meaning of religion described to honour-related violence in the selected stories? How does the relation between the described violence and Mary Douglas' theories of moral, sexuality and ritual purity appear? How does the relation between the described violence and René Girard's theories about the collective and the scapegoat appear? The study finds that the honour-culture and honour-related violence are strongly tied to the collective, the group culture is strong and can be governed by the common culture, religion, family ties or a combination of these. The importance of religion for honour-related violence differs slightly in the chosen stories, but religion is clearly included as a factor and the people who figure in it are to varying degrees religious and are in a context of honour. In relation to Douglas' theories of morality, sexuality and ritual impurity, a woman's sexuality and her innocence constitute a clear boundary whose transcendence must be controlled and punished. Even Girard's theories about that the collective's need to find a scapegoat who can free the group and restore order are embraced on the stories.   Keywords: (Honour-related violence, religion, purity and danger, the collective and the scapegoat)

A Church-historical study of the importance of the concept of purity for women's view of sanctification and action within schartauanism and methodism.

Renheten hos brännbart avfall/restavfall från hushåll skiljer sig mellan olika insamlingssystem. Det är av stor vikt att så mycket material som möjligt kan utsorteras och återvinnas. Olika insamlingssystem för hushållsavfall kan delas in i enkärlssystem med fraktionen brännbart avfall/restavfall, tvåfackssystem med brännbart samt möjlighet att sortera ut matavfall, och fyrfackskärl där brännbart, matavfall samt fler fraktioner kan utsorteras. Syftet med detta arbete är att undersöka renheten hos restavfallet vid olika hushållsnära insamlingssystem. Skillnader i renhet/andel felsorterat material i det brännbara avfallet/restavfallet från de olika systemen studerades och jämfördes baserat på befintliga plockanalyser som visar innehållet i avfallet. För studien valdes fyra kommuner/områden ut för respektive system. Urvalet grundar sig på ett intervall kring en befolkningsmängd på runt 100.000 invånare. Data från plockanalyserna analyserades sedan för att få fram eventuella skillnader mellan systemen. Resultaten visade på signifikanta skillnader mellan enkärlssystem kontra tvåfacks- och fyrfackssystem när matavfall inte är medräknat. Däremot när matavfall var medräknat blev skillnaden signifikant mellan tvåfacks- och fyrfackssystem. Det är alltså matavfallet som är den avgörande skillnaden mellan tvåfack och fyrfack, andelen matavfall är högre i fyrfackssystem. Sämst renhet i allmänhet uppvisade enkärlssystem med stora mängder producentmaterial, därefter följer tvåfackssystem och högst renhet överlag uppvisas av fyrfackssystemen. Renheten beträffande producentmaterial, farligt avfall och el/elektronik i restavfallet tenderar att öka ju fler fraktioner som kan utsorteras. Andelen felsorterat material i restavfallet skiljer sig också mellan olika boendeformer, villa/lägenhet, villor uppvisar en högre renhet än lägenheterna, skillnaderna är dock små. Studien visar på nyttan av att använda ett hushållsnära insamlingssystem där flera olika fraktioner kan utsorteras eftersom större andel material återvinns istället för att förbrännas.

Syftet med denna uppsats har varit att analysera fyra vampyrfilmer med Mary Douglas teori för att se hur föreställningar om renhet, orenhet och anomalier framställs samt ifall dessa föreställningar har förändrats i de fyra utvalda filmerna mellan 1979-2016. Med kritisk diskursanalys som metod har filmerna Nosferatu the Vampyre (1979), The Lost Boys (1987), Twilight (2008) samt Daylight's end (2016) analyserats genom en tematisering av vampyrers egenskaper där en jämförelse dem emellan gjorts. Uppsatsens resultat visar att vampyrer som befinner sig i ett tillstånd mellan liv och död anses vara anomalier, vilka har hanterats på olika sätt av respektive samhällen. Vissa vampyrer har ett mer moraliskt förhållningssätt gentemot människor då de valt bort att äta människoblod och blir därför mer accepterade av samhället, medan andra vampyrer har ett omoraliskt beteende, vilket gör att de då elimineras. Det som anses orent i ett samhälle har blivit vardagligt i ett annat och ju mer mänskliga egenskaper vampyrerna har desto mer accepterade är de av samhället.

Detta examensarbete har genomförts på uppdrag av CBI Betonginstitutet. Handledare till examensarbetet har varit professor Johan Silfwerbrand från CBI och examinator Per Roald från Kungliga Tekniska Högskolan i Haninge.  Idag är betong ett byggmaterial som används i stor omfattning tack vare sin beständighet, miljövänlighet och lönsamhet. Betong hittar man i både gamla och nyproducerade konstruktioner. Även med bra egenskaper kan betong vara ofullkomlig när den prepareras på fel sätt.  För att underlätta gjutning och arbetbarhet av betong användes förut i många fall mycket vatten och detta resulterade i att beständigheten på betong försämrades. De flesta gamla betongkonstruktionerna är nu i stort behov av renovering. Det synliga beviset kan vara spricknärvaro på ytan och detta kan ha följd att vatten tränger in och orsakar bland annat frost- och saltangrepp samt korrosion i armering. Betong som är skadad eller sliten kan behöva renoveras genom att avverkas delvis eller helt. För att hitta en lämplig avverkningsmetod och reparationsmaterial behöver man först ta reda på skadorna, ställa krav på lagningen, tänka på hur lagningen kommer att utföras och hur upprepningen av skadan ska förebyggas. För att reparera den skadade betongen, avverkas den först och sedan gjuts pågjutningar på den friska och kvarstående delen. Pågjutningar används även i flerskiktsgolv t ex gjuts pågjutningar på prefabricerade bjälklag i olika köpcentrum. Det finns flera typer av bilningsmetoder och de påverkar den kvarstående betongen på olika sätt. De mest använda metoder är vattenbilning och hydraulisk bilning. Vattenbilning är den mest använda inom anläggningssektorn och den effektivaste och lönsammaste metoden. Betongen bilas bort med högtrycksvatten och lämnar en grov och skonsam yta på den friska betongen. Hydraulisk bilning är den äldsta, billigaste och enklaste metoden men nackdelen är att den orsakar mikrosprickor i den friska betongen. Efter betongbilningen måste man se till att man har förutsättningar för en god vidhäftning mellan gammal och pågjuten betong. Vidhäftning är beroende av ett antal faktorer och de fem viktigaste av dem är renhet, mikrosprickfrihet, frånvaro av cementhud, god kompaktering och god härdning.  I första delen av examensarbetet testas en provningsmetod som mäter hur ren en motgjutningsyta är. I detta fall används en vit mikrofiberduk som krontrollmätare på renhet. Olika varianter av smuts applicerades på ytan av en betongplatta för att testa mikrofiberdukens uppsugningsförmåga. Mikrofiberduken S-sveptes över den smutsiga betong ytan och redan där sågs det tydligt hur bra mikrofiberduken är på att absorbera smuts. På samma sätt utfördes det på en ren yta och den använda duken förblev vit vilket är ett tydligt bevis på att ytan på betongplatta är helt ren och redo för pågjutning.  Examensarbetets andra del tar upp en jämförelse mellan vidhäftningen på en ren pågjuten motgjutningsyta och en oren motgjutningsyta. Vi studerade renhetens inverkan på vidhäftningen mellan gammal och pågjuten betong och som avverkningsmetod användes vattenbilning. För att utföra det, har två betongplattor gjutits och sedan vattenbilats. Den bilade ytan på både plattorna delades i olika delar, där olika varianter av smuts applicerades på halva betongplattan och andra halvan var den rena referensen. Efter detta göts ny, pågjuten betong på båda betongplattorna. Fyra veckor senare togs dragtester för att se om draghållfasthet försämras i över-, underbetong eller i fogen på grund av orenhet jämfört med referensen.  Renhet har en stor påverkan på vidhäftningen mellan gammal och ny, pågjuten betong. Draghållfastheten försämras om motgjutningsytan inte är helt ren. Beviset är ett brott i fogen mellan betongskikten, med en väldig liten dragkraft och det syns tydligt att smuts som olja eller träflis precis i fogen när borrcylinder dras ut. För att lösa problemet rekommenderas att använda en vit mirakel duk för att vara säker att motgjutningsytan är helt ren innan pågjutningar gjuts på och detta bevisas med en oförändrad vit färg på duken. / This Bachelor’s thesis project has been commissioned by Swedish Cement and Concrete Research Institute. Our supervisor for this thesis project has been Prof. Johan Silfwerbrand and examiner Per Roald from The Royal Institute of Technology in Stockholm. Nowadays, concrete is a building material that is widely used because of its durability, environmental friendliness and profitability. Concrete can be found in both old and new designs produced. Even with good performance concrete can be imperfect when it is prepared incorrectly. To facilitate the handling of concrete plenty of water was often used before and this resulted in concrete deterioration. Many old concrete structures are now in great need of renovation. The visible proof can be the presence of micro cracking on the surface and this may be due to the ingress of water in the concrete and causes including freezing and salt attack and corrosion of the reinforcement.   Concrete that is damaged or worn may need to be removed partly or completely. Appropriate removal methods and repair materials are needed, the causes of damage has to be determined, establishing of requirements for repair of concrete, the process of repairing has to be settled and the prevention of the repetition of the damage has to be determined. The damaged concrete has to be removed and be replaced by new overlay concrete. The overlay concrete is used as well in multi-layer floor, for example in various shopping centers overlay concrete is placed on precast slabs. There are several methods of concrete removal and they have different impact on the surface of the remaining concrete. The most widely used methods are the water jet and the hydraulic jetting. Water jet or hydro demolition is the most widely used in civil engineering sector and an efficient and profitable method. The concrete is removed by high pressure water that leaves a rough and gentle surface of the remaining concrete. Hydraulic jetting is the oldest, most common method and easiest concrete removal method. The negative impact of this method is that it causes micro cracks on the remaining concrete.  After the concrete has been removed there is a need to ensure that the conditions of getting a good bond between the old concrete and the overlay concrete are there. A good bond is dependent on a number of factors, and five of them are most important: micro cracks absence, the absence of laitance layer, cleanliness, high compaction and good curing.   In the first part of the thesis it is tested a test method that measures how clean the surface, there the overlay concrete will be placed, is. In this case, a white microfiber cloth is used as the crown control measure of cleanliness. Different types of dust and contaminations are applied to the surface of a concrete slab to test the cloth’s capacity to absorb the contaminations. The microfiber cloth is swept with S-pattern onto the contaminated concrete surface and already there it was obvious how good microfiber cloth is at absorbing dirt. In the same way this process was performed on a clean surface and the cloth remained white which is a clear proof that the surface of the concrete slab is perfectly clean and ready for casting.  The second part of this thesis deals with a comparison between the adhesion to a clean surface and unclean one. We study the effect of cleanliness on the bond between old concrete and a new-cast concrete overlay with water jet as a removal of the old concrete. To perform it, two concrete slabs were cast and then water jetted. The jetted surfaces of both slabs were divided into different zones, in which different varieties of contaminations were applied to half of the concrete slab and the other half remained clean as a reference zone. After this step the overlay concrete was cast on the surface of both concrete slabs. Four weeks later the test of the tensile bond strength was performed to observe where the strength has been poor and where the fracture of the concrete slabs has been, in other words if the fracture will be whether in the new-cast overlay concrete, in the bond zone or in the substrate concrete.   Cleanliness has a profound influence on the bond between old and new cast concrete. The tensile strength is poor on the concrete where the surface wasn’t clean enough. The proof is a fracture on the bond between the concrete layers, with less tension force and it is clearly visible dirt such as oil or chips just on the interface when the drilling cylinder is pulled out. To solve this problem it is advised to use a white miracle cloth to be sure that the surface is completely clean before placement of the new-cast concrete.

Fosfor är ett nödvändigt näringsämne inom jordbruket, trots detta är vi på väg att använda upp den fosfor vi har tillgång till i marken. Denna studie har därför valt att fokusera på en stor källa till fosfor som inte tas till vara på i många av dagens samhällen: mänsklig avföring. Många samhällen har genom historien använt mänsklig avföring som en resurs, bland annat som gödsel vid matodling, vilket återför en stor del av fosforn till marken. I dagens samhällen ses mänsklig avföring som någonting oönskat och äckligt. Vad är det som skapat denna ovilja att använda denna källa till fosfor? Varför slutade samhällen använda mänsklig avföring som gödsel vid matodling? Syftet med denna studie är att belysa de anledningar som ligger bakom att människor slutar att använda mänsklig avföring vid odling av mat. En tematisk analys, och utvalda delar av en komparativ analys, har använts för att analysera lämpligt publicerat material. Denna analys har skapat resultatet som sedan har ställts mot studiens teoretiska ramverk vilket inkluderar: människans syn på sin egen avföring, smuts och renhet, och mänsklig avföring som resurs. Studiens resultat tyder på att det främst är en accelererad urbanisering och en modernisering av samhället som leder till att människor slutar att använda mänsklig avföring som gödsel inom matodling. Människans syn på renhet ställs mot synen av mänsklig avföring som en resurs. Valet att använda mänsklig avföring eller ej styrs av den kulturella uppfattningen om vad som är rent och smutsigt. När de negativa associationerna kring mänsklig avföring överväger de positiva så leder det till att människor tar avstånd från mänsklig avföring trots att exkrementer fortfarande skulle kunna användas som en resurs. / Phosphorus is an essential nutrient in agriculture, despite this fact we are well on our way to using up the phosphorus we have access to in the ground. This study has therefore focused on a major source of phosphorus that is not taken into consideration in a vast majority of today’s societies: human excrement. Many countries have used human excreta as a resource throughout history, including as a fertilizer when producing food, which ensured that a major part of the phosphorus was returned to the soil. In societies today human excrement is viewed as something unwanted and disgusting. What is it that makes humans hesitant to use this source of phosphorus? Why did societies stop using human excrement as a fertilizer when growing food? The purpose of this study is to examine the underlying causes for why people stop using human excrement as a fertilizer when producing food. A thematic analysis, combined with selected parts of a comparative analysis, has been used to analyze apt publicized material. This analysis has resulted in the study’s result, which has then been pitted against the theoretical framework for this study. The theoretical framework includes: people’s view of their own excreta, dirt and cleanliness, and human excreta as a resource. The result suggests that it primarily is an increased urbanization and a modernization of society that leads people to stop using human excrement as a fertilizer when producing food. Human perception of purity is pitched against the view of human excrement as a resource. The choice of using human excrement or not is governed by the cultural perception of what is clean and what is dirty. When the negative associations connected to human excrement outweigh the positive, then humans distance themselves from it, even though the excrement could still be used as a resource.

Personal archives are a largely neglected subject in archival theory. Among the consequences of this is the absenceof any general established or formalized practices when it comes to arrangement and description. Thisstudy opposes the notion that an archival institution without formal systems of arrangement and description doesnot order and describe archives in accordance with a general conceptual framework of a correct order. Supportingitself on the anthropological theory of Mary Douglas on dirt and cleanliness, it studies the implicit notions oforder that can be found in the archival descriptions of the personal archives kept by the Swedish national archives.Several patterns where revealed by the study: among them the primacy of quantity stood out. The vaguesystem of categories based on Martin Grass description model appears only to be employed loyally where quantitiesof the particular categories are such that they constitute complete volumes, which seem to be the cardinaljustifier of categorical division within the archive. The model itself is rarely applied with orthodoxy, and itsroughness often means that the categories engage in “border clashes” over which documents belong in whichcategory. Though these are often caused and generally determined by quantities, they also reveal an internalhierarchy of relations between specific types of records and categories. Furthermore, certain categories appearsmore stable than others, and when Grass system collapses, it reveals how certain of them – based on a principleof pertinence or theme – habitually fall out of use whereas categories defined by document types appear to remainfar more stable even in smaller archives and archives with low degree of differentiation.

Health care-organizations in Sweden are trying to replace the nursing profession in matters that the nurses are trained to do - which is care-related work – while it is only occasionally due to a lack of nurses. While this is happening, the care-related aspect of the profession is said to be the most appealing quality for people who wish to become nurses; “to make adifference for people in need”. This “pure” quality in a profession is hypothesized by Andrew Abbott (1981) to translate into high internal status within a profession. With this thesis, I aim to explore the relationship between professional status and “pure” work in the nurse-profession: How the “pure” work can be identified and how we can understand it in relation to the “impure” work, why nurses value some nurse specialists higher than others regarding status and how the dichotomy of “pure” and “impure” work affects this distribution of status within the profession. My chosen theory is based on Andrew Abbotts input to the debate of what constitutes professional status. He argues that if a profession does more professionally relevant work, it gets higher internal status (Abbott 1981). This theory is “only” based on historically strong, “classical” professions, to which I would like to contribute to by applying the theory to the nurse-profession. In order to do this, I have conducted seven semi-structured interviews and a form to evaluate how nurses’ rate eleven nurse-specialists according to status and how the themes of status are connected to the education and the work of the non-specialized nurse – the theoretically “pure” work. The non-specialized nurse is trained to have a full picture regarding patients, which includes both medical actions and basic caring needs. This is the nurses’ pure work. The nurses are not trained for the number of administrative tasks that the clinical reality demands, but it is a part of the full picture of the patient. Although it may appear as if it were impure work, calling this impure work is incorrect because of its’ pure qualities as a part of the full picture. The strongest consensus about attributed status is regarding the specialists with the highest and the lowest status. These attributions to status are based on the specific knowledge and the life-depending work of the specialists, which converge into each other as the same specialists has the same attributed status in both status-themes. This is opposite of what Abbott argues gives professional status because it is the low status-specialists that can be replaced by non- specialized nurses: Which practices, per definition, the pure work of the profession. In these areas of the low status specialist, the basic work of a non-specialized nurse suffices, which would also mean that the professionally purest work is done in these areas of work. This contradicts Abbotts argument that the purest work achieves the highest internal status.

Den här uppsatsen undersöker symboliken av blodet på och från kvinnliga kroppar i skräckfilm och jämför hur de kvinnliga och manliga karaktärerna behandlas. En central del av uppsatsen är också att hitta kopplingar mellan blod, religion och sexualitet. För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ bildanalys av två scener från vardera av filmerna Carrie (1976), A Nightmare on Elm Street (1984) och Scream VI (2023). Den teoretiska grunden för uppsatsen är Erwin Panofskys ikonologiska tolkning samt den manliga blicken av Laura Mulvey. Sammanfattningsvis visar studien att blod har använts som ett medel för att straffa de kvinnliga karaktärerna i de tre filmerna, den ikonologiska tolkningen bidrog till en förståelse om hur den manliga blicken fortfarande formar karaktärer och berättande, samt hur puritanismen har satt spår i den amerikanska filmindustrin.

In the context of Western, European, Nordic, and Swedish radical nationalism, this study is an analysis of the various ways the political party the Sweden Democrats talks about religion; primarily about Swedish Evangelical-Lutheran Christianity and the Church of Sweden.   The study investigates the party expressions on religion and nationalism, using theoretical models of interpretation, constructed for this specific purpose, out of hermeneutic methodology.   The purpose has been to analyse the different functions of the various ways the Sweden Democrats talk about religion, and to investigate how the references to religion legitimize the ideology of nationalism, with the aim to answer the following questions: How do the Sweden Democrats’ talk on religion function as an identity marker? In what way is it possible to distinguish an aspiration for cultural purity in the Sweden Democrats’ talk on religion? Is it possible to distinguish neo-racism in the Sweden Democrats’ talk on religion? In which ways can the Sweden Democrats’ talk on religion be regarded as political strategy?   The results demonstrate in which ways the Sweden Democrats apply religion to promote the party perceptions of nationalism, as well as to legitimize the party conceptions of the Swedish nation and the Swedish people: Swedish Christianity and the Church of Sweden are used to identify Swedish culture and to identify contrasting foreign culture. Swedish Christianity is used as the determining factor between the good Swedish people and the bad other people. Swedish Christianity is used as the determining factor between the right Swedish values and the wrong values of the other. Swedish Christian values are used as dividing criteria between the culturally pure Swedish people and the culturally impure other people. The degeneration of the Church of Sweden mirrors the degeneration of the Swedish society. Swedish Christian homogeneity will guarantee security for the Swedish people and the Swedish nation within the Swedish nation-state. Elements of religion and culture sort different peoples into different categories in the hierarchical view of humanity. Swedish Christianity and Swedish culture identify and define the Swedish people as innocent to the current precarious situation of the Swedish nation, and Swedish Christianity and Swedish culture identify and define the people of the other, which is to blame for this situation. The Swedish people is superior, to the non-Swedish people, because of superior Swedish religion and superior Swedish culture. Swedish Christianity is used to promote anti-democratic political positions. Swedish Christianity is used to legitimize coercion and force in the enforcement of Swedishness.